Att åldras med en funktionsnedsättning

Jan Lexelljan.lexell@med.lu.se

Professor inom rehabiliteringsmedicin nära avdelningen till hälso­vetenskaper, Lunds högskola, samt överläkare nära Skånes universitetssjukhus inom Lund

Fler samt fler äldre lever inom solens tid tillsammans enstaka funktionsnedsättning.

Antingen äger man fått funktionsnedsättningen till flera kalenderår sedan samt besitter idag gått förbi pensionsåldern. alternativt därför äger man drabbats från enstaka skada alternativt sjukdom senare inom existensen. inom båda fallen kommer man för att bli äldre tillsammans med sin funktionsnedsättning. Hur ser då levnadssituationen ut till dessa personer?

I min forskargrupp nära Lunds högskola (se faktaruta) besitter oss sedan ovan 15 tid studerat äldre tillsammans olika funktionsnedsättningar samt flera avhandlingar äger tillkommit.

Fast egentligen började studierna från åldrande samt funktionshinder långt tidigare.

Redan beneath slutet från 1980- samt start från 1990-talet genomförde jag studier från den åldrande muskulaturen. inom en stort sysselsättning kartlades muskelfibersammansättningen inom lårmuskulaturen ifrån 18-årsåldern ändå upp mot 83-årsåldern. Orsaken mot för att muskler bli äldre existerar för att man förlorar muskelfibrer, ej bara för att muskelfibrerna blir mindre inom storlek.

Jag fanns sedan bland dem inledande för att visa för att detta gick för att gymma även ifall man gått förbi 70-årsåldern.

Effekterna fanns påtagliga samt detta kom för att bidra mot en ökat nyfikenhet på grund av just gymträning samt bodybuilding bland äldre.

Forskningen angående åldrande muskler ledde sedan fram mot studier från styrketräning hos personer liksom högre upp inom åldrarna drabbats från ett stroke. Stroke existerar ett från dem vanligaste funktionsnedsättningarna samt leder mot enstaka påtaglig reduktion från muskelstyrkan inom den strokedrabbade kroppshalvan.

Fram mot mitten från 1990-talet ägde man avrått personer tillsammans med stroke ifrån för att träna tungt alternativt tillsammans med upphöjd intensitet. detta fanns enstaka, vilket detta senare visade sig, ogrundad fruktan till för att kraftig muskelaktivering kunde existera negativ på grund av dessa personer. Tillsammans tillsammans tillsammans med dr Ulla-Britt Flansbjer kunde jag visa för att stroke leder mot ett tillbakabildning från musklerna likt redogör minimalt hälften från den svaghet personerna uppvisar.

detta existerar alltså ej sålunda för att detta enbart existerar hjärnskadan likt orsakar muskelsvagheten.

Styrketräningen gick utmärkt för att genomföra samt personerna ökade sin styrka signifikant jämfört tillsammans med enstaka kontrollgrupp. Personerna fick beneath sammanlagt tolv veckor träna numeriskt värde gånger inom veckan tillsammans med enstaka många upphöjd tryck.

detta liksom plats maximalt intressant fanns för att dem bibehöll styrkeökningen fyra kalenderår efter träningen, medan kontrollgruppen ägde tappat inom styrka.

Ytterligare enstaka intressant aspekt fanns för att flera från personerna fortsatte för att träna vid gym, samt upplevde detta mer positivt än för att vandra mot sjukvården på grund av sin träning.

REHABMEDICIN nära LUNDS UNIVERSITET

Starten till den egentliga forskningen angående åldrande samt funktionsnedsättning kom då oss 2003 fick chans för att starta ett reception till personer tillsammans med resttillstånd efter polio.

Polio existerar ett virussjukdom vilket drabbar nervcellerna inom ryggmärgen samt leder mot enstaka snabbt insättande förlamning.

Under 1900-talet fanns polio enstaka många vanlig infektionssjukdom. land fanns en från dem län­der inom världen likt drabbades hårdast. Fram mot 50-talet insjuknande minimalt 50 000 människor tillsammans med polio, samt flera från dessa, omkring 20 000, fick polio tillsammans med förlamning.

detta plats framför allt små människor liksom drabbades samt därför kallades sjukdomen på grund av ”barnförlamning”. stark undersökning gjorde för att en effektivt vaccin blev tagna fram samt ifrån start från 1960-talet äger oss inom landet ej haft några nya fall från polio.

Men personer liksom drabbades från polio inom barndomen är kapabel senare inom existensen ett fåtal nya symptom.

detta kallas på grund av postpolio alternativt postpoliosyndrom samt kännetecknas från nytillkommen svaghet, smärta ifrån muskler samt leder, muskeltrötthet samt generell utmattning samt svårigheter för att utför sina vardagliga aktiviteter. ifrån starten från vår aktivitet 2003 samt tio kalenderår vidare kom jag samt mitt grupp för att träffa ovan 700 personer tillsammans med postpolio.

Postpolio, likt även existerar utbrett internationellt, äger ofta kommit för att bli modell till undersökning samt klinisk aktivitet tillsammans med inriktningen för att bli äldre tillsammans med enstaka funktionsnedsättning.

Vi utvecklade då en personcentrerat rehabili­teringsprogram (innan begreppet ’personcentrad’ ägde introducerats), var ett rehabiliterare, arbetsterapeut, kurator samt jag såsom medicinsk expert träffade varenda individ.

dem fick sedan ett individuell rehabiliteringsplan likt dem själva plats tillsammans samt tog fram. Målet tillsammans med programmet plats för att personerna skulle ett fåtal ett ökad medvetande på grund av sitt funktionshinder samt känna till hur dem själva skulle agera på grund av för att minska sina besvär samt öka sin handling samt delaktighet.

Vi gjorde även många undersökning vid denna team samt inom ett från studierna djupintervjuade oss enstaka assemblage från personer likt gått igenom vårt rehabiliteringsprogram.

dem beskrev då, omkring en kalenderår efter avslutat schema, för att rehabiliteringen blev ett vändpunkt inom existensen. Personerna beskrev för att dem före rehabiliteringen fanns inom enstaka negativ spiral utan övervakning. Direkt efter rehabiliteringen påbörjades enstaka förändringsprocess. inledande året efter rehabiliteringen plats detta ett kamp för att klara förändringen.

dock en kalenderår efter rehabiliteringsprogrammet beskrev personerna ett förändring mot en nytt liv tillsammans ett emotion från övervakning, ett acceptans samt enstaka positiv självkänsla, för att man utvecklat nya vanor samt för att man såg framtiden an tillsammans med tillförsikt.

Det personerna beskrev äger jag personligen haft tillsammans mig inom min läkarroll.

för att titta hur personerna gjorde denna utflykt, ifrån för att äga ett emotion från för att äga tappat fotfästet mot för att äga ett emotion från övervakning, existerar något jag försöker förmedla inom varenda förbindelse tillsammans ett individ såsom bli äldre tillsammans med ett funktionsnedsättning. detta liksom möjligen existerar maximalt slående existerar för att vårt rehabiliteringsprogram ej innehöll ett massa kroppslig träning, utan plats helt inriktat vid för att personerna skulle utföra enstaka livsstilsförändring.

samt inom detta ligger flera fler dimensioner än detta flera tänker ifall rehabilitering. på denna plats finns faktorer vilket coping, empowerment, emotion från kontext samt livstillfredsställelse (se faktaruta). Faktorer såsom oss möjligen ej förknippar tillsammans rehabilitering, dock likt jag utifrån mina 25 kalenderår inom neurologisk rehabilitering äger sett agerar många massiv roll till måendet samt levnadssituationen vid utdragen sikt.

Framför allt känslan från kontext existerar en intressant term vilket oss just för tillfället studera.

Doktoranden samt st-läkaren Maria Nolvi kartlägger emotion från kontext samt bland annat coping samt nedstämmande besvär hos personer tillsammans med postpolio, inom avsikt för att vidareutveckla rehabiliteringen.

BEGREPP

Två områden var jag samt min forskargrupp bedrivit undersökning ifall långtidseffekter samt åldrande existerar ryggmärgsskador samt traumatisk hjärnskada.

inom enstaka separat skrivelse (sid 38) beskrivs forskningen ifall just ryggmärgsskador, var enstaka från mina medarbetare, tillsammans dr samt st-läkaren Sophie Jörgensen, genomför intressanta studier inom ramen till the Swedish aging with spinal cord injury study, SASCIS.

enstaka doktorand, specialistläkaren Mikael Waller, besitter just startat sin forskarutbildning samt kommer för att fördjupa sig inom detta projekt.

I en annat plan, the Swedish spinal cord injury study on cardiopulmonary and autonomic impairment, SPICA, undersöker doktoranden samt st-läkaren Mattias Hill hjärt- samt lungfunktionen hos medelålders personer tillsammans med upphöjd ryggmärgsskada, såsom skadade sig till inom medelvärde 28 tid sedan.

Med avancerade metoder, bland annat ultraljud, datortomografi samt långtids-EKG, förmå oss kartlägga förändringar inom hjärta, lungor samt detta autonoma systemet samt förhoppningsvis förstå hur dessa kroppsdel påverkas tillsammans med ökande ålder.

Traumatisk hjärnskada existerar även vanligt förekommande samt leder hos flera mot ett livslång funktionsnedsättning.

oss äger inom en stort arbete studerat personer efter ett traumatisk hjärnskada: Traumatisk hjärnskada inom Norrbotten, THIN. ett assemblage tillsammans 88 personer, såsom plats mellan 18 samt 65 kalenderår, undersöktes inom medelvärde tio kalenderår efter sin skada. Bland annat skattade dem sin livskvalitet samt livstillfredsställelse.

liksom väntat fanns den sänkt, dock detta fanns även flera personer liksom skattade enstaka livstillfredsställelse jämförbar tillsammans icke-skadade. dem likt upplevde för att hjärn­skadan äger haft enstaka massiv innebörd inom deras liv skattade allmänt lägre, oavsett skadans svårighetsgrad, vilket visar vid betydelsen från för att lyssna vid personens personlig upplevelse från sin situation.

I ett senare forskning besitter jag samt fil dr Lars Jacobsson, neuropsykolog inom Norrbotten, undersökt identisk personer ytterligare sex kalenderår senare, alltså inom medelvärde 16 kalenderår efter sin skada.

Intressant plats för att samtliga undersökta variabler, ifrån motorik samt kognition mot mer omfattande handling samt delaktighet, inom medelvärde nedsänkt relativt högt samt ej förändrades mellan dem numeriskt värde undersökningstillfällena. detta visar för att personer tillsammans med ett traumatisk hjärnskada är kapabel att nå ett mål eller resultat samt bibehålla ett relativt god funktionsförmåga flera kalenderår efter ett traumatisk hjärnskada.

Trots för att traumatisk hjärnskada existerar därför resehandling vanligt hos äldre besitter oss många begränsad insikt ifall levnadssituationen på grund av dessa personer flera tid efter ett skada.

inom en nytt plan, Uppsala long-term outcome in older adults with traumatic brain injury study, U-LOTS, äger enstaka från mina doktorander, specialistläkaren Charlotta von Seth, påbörjat ett kartläggning från personer likt existerar 60 kalenderår samt äldre samt vilket vårdats vid neurointensiven vid Akademiska sjukhuset på grund av minimalt tre kalenderår sedan.

Datainsamlingen avslutas beneath 2020 samt projektet kommer för att ge många värdefull resultat vilket förmå förbättra vården samt rehabiliteringen till dessa personer.

Ett avhandlingsarbete vilket går in inom slut­fasen handlar ifall livstillfredsställelse hos personer tillsammans Parkinsons sjukdom. Parkinson existerar ett från dem vanligaste neurodegenerativa sjukdomarna samt leder mot ett succesiv inflytande vid läka levnadssituationen.

Fram tills till några tid sedan saknades helt studier från hur dessa personer skattade sin livstillfredsställelse. Doktoranden samt ST-läkaren Lina Rosengren äger kartlagt livstillfredsställelse hos personer tillsammans parkinson tillsammans med hjälp från en internationellt väletablerat skattningsformulär (Satisfaction with life scale, swls). allmänt skattar dessa personer sin livstillfredsställelse väl inom nivå tillsammans personer utan någon skada alternativt sjukdom.

på grund av för att ytterligare förstå vilket liksom besitter innebörd till ett persons upplevda livstillfredställelse genom­för oss för tillfället djupintervjuer tillsammans med personer tillsammans parkinson. Detta arbete avslutas även beneath 2020.

Intervjuerna förväntas ge ett bredare samt djupare medvetande till vilket såsom fullfölja för att man tillsammans med enstaka livslång fortskridande funktionsnedsättning förmå uppleva sig tillfreds tillsammans livet.

Alla våra studier från personer såsom drabbats från ett skada alternativt sjukdom inom högre åldrar alternativt vilket levt länge samt bli äldre tillsammans med enstaka funktionsnedsättning förväntas leda fram mot för att oss får ett förbättrad medvetande till deras levnadssituation.

Detta inom sin tur förväntas bidra mot för att oss är kapabel vidareutveckla vården samt rehabiliteringen, således för att personerna tillsammans tillsammans med sina anhöriga kunna att nå ett mål eller resultat ett sålunda upphöjd delaktighet inom samhället liksom möjligt samt därmed enstaka god livstillfredsställelse.

REFERENSER