Fågel som börjar på u
Alförrädare
| Alförrädare Status inom världen:Sårbar[1] | |
Adult hane inom praktdräkt. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Andfåglar Anseriformes |
| Familj | Änder Anatidae |
| Släkte | Polysticta Eyton, 1836 |
| Art | Alförrädare P. stelleri |
| Vetenskapligt namn | |
| §Polysticta stelleri | |
| Auktor | (Pallas, 1769) |
| Utbredning | |
Ungefärligt utbredningsområde[1] | |
| Synonymer | |
| |
Adult hane inom eklipsdräkt. | |
Alförrädare (Polysticta stelleri) existerar ett högarktisk små ejder vilket placeras inom detta egna släktet Polysticta.
Den existerar ett flyttfågel vilket häckar utmed Norra ishavets kuster mellan Tajmyrhalvön samt norra Alaska, samt nära Berings ocean. Merparten övervintrar inom isfria dricksvatten inom en region liksom sträcker sig ifrån Berings sund, utmed Stillahavskusten mot södra Alaska, samt utmed landremsa vid havet söderut mot norra Japan.
Detta är en lista i taxonomisk ordning över de fåglar som observerats minst en gång i Sverige och som ansetts ha förekommit spontant (och blivit godkända av Birdlife Sverige /Sveriges ornitologiska förenings raritetskommitté), inklusive de fyra inplanterade eller förrymda arter som etablerat en frihäckande population (kanadagåsett mindre sektion övervintrar utmed norra Norges kuster samt inom nordost Östersjön samt ett ännu mindre sektion översomrar, dock utan för att häcka, nära Varangerhalvön.
Den adulta hanens praktdräkt, inom kontrastrikt mörk samt vitt samt tillsammans rosabeige bröst, existerar inom detta närmaste tydlig. Honan, hane inom eklipsdräkt samt ettårig hane ifall våren existerar chokladfärgad samt kunna enklare förbises bland andra änder.
Alförrädaren häckar vid öppen tundra, främst inom kustområden, inom direkt att vara nära något mot sötvattensgölar dock ändrar bostadsort snart efter äggkläckningen mot havsområden utmed klippiga kuster. dem lever främst från snäckor, skalade djur samt kräftdjur.
Ett av Taxonomikommitténs uppdrag är att upprätthålla en officiell lista över svenska namn på världens fågelarterdetta svenska trivialnamnet tros syfta vid för att den angående våren förebådade den mot utseendet ganska liknande, samt på grund av folkhushållen viktiga, alfågeln. Den globala populationen besitter minskat dramatiskt varför den idag kategoriseras liksom känslig (VU) från IUCN.
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Utseende
[redigera | redigera wikitext]Alförrädaren existerar enstaka medelstor and tillsammans ett längd vid 42–48 cm samt en vingspann vid 68–77 cm.[2] Den besitter en fyrkantigt skalle tillsammans platt hjässa samt förhållandevis utdragen stjärt.
Den äger enstaka grå, utdragen samt ganska kvadratisk näbb tillsammans linjär överkant. inom flykten ser den lång- samt smalvingad ut samt den ser bukig ut liksom enstaka sjöorre. Den äger ett enkel samt snabb rymning. Adult hane inom praktdräkt (november–juni) existerar inom detta närmaste tydlig, detta enda den skulle behärska tänkas för att likna existerar alfågel.
Kroppssidorna existerar vita tillsammans med enstaka rosabeige ton liksom syns bäst framme vid bröstet. Akterpartiet existerar mörk samt likaså ryggen samt ett fingerprydnad runt halsen. Huvudet existerar vitt därför då liksom vid enstaka mörk fingerprydnad runt detta likaså svarta ögat.
Lista i systematisk ordning över de vanligast förekommande fåglarna i Sverige, vilket är en förteckning över alla: arter som regelbundet häckar i Sverige (H) arter vars status som regelbunden häckningsfågel är osäker (h) flyttfåglar som regelbundet uppträder i Sverige (F)Den besitter mörk haka samt ett ljusgrön fläck inom nacken samt ett mot, ej lika markerad fläck framför ögat. Den besitter även enstaka mörk prick vid bröstsidan likt existerar märkbart noggrann ovanför vattenlinjen då fågeln simmar.[2][3]
Honan existerar chokladfärgad tillsammans ett mörkt gråblå vingspegel tillsammans med tydliga vita kanter vid båda sidor.
vid håll ser man för att den besitter enstaka ljus fingerprydnad runt ögat. inom flykten ser man dem vita vingundersidorna vilket mörknar bakåt vingpennorna.[2] Adult hane inom eklipsdräkt påminner många ifall ett hona dock den känns igen inom flykten vid den helvita vingframkanten vilket då anden simmar utför för att kroppssidan existerar vit.[2]Juvenilen liknar honan dock existerar mer ljus samt besitter gråaktig vingspegel.[3] vid våren existerar den ettåriga hanen honlik dock besitter redan anlagt mörka fält på baksidan ögat, beneath hakan samt inom nacken, samt den förmå existera något vattrad vid bröstet.[3]
Läten
[redigera | redigera wikitext]Alförrädaren existerar enstaka tystlåten bevingat djur, dock ibland hörs en skrovligt "gah gaah geaah".
Den uppdateras halvårsvis, version 18 är från oktober 2024 och följer IOC:s nyaste listainom flykten hörs en visslande vingljud, något tydligare än hos gräsanden.[4]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Alförrädaren existerar ett flyttfågel vilket häckar inom den högarktiska region utmed Norra ishavets kuster mellan Tajmyrhalvön samt norra Alaska, samt nära Berings hav.[5] inom europeiska Ryssland häckar den oregelbundet samt sällsynt samt detta västligaste häckningsområdet finns nära Jamalhalvön nära Karahavet[5].
Den förekommer ej liksom häckfågel inom arktiska Kanada, vid Grönland, Island samt Svalbard.[5] Den förekommer ej heller vilket häckfågel inom norra Norge vilket ibland påstås. Dock översomrar arten regelbundet inom mindre antal nära Varangerhalvön, dock dessa äger inte någonsin konstaterats häcka.[5] Merparten från världspopulationen övervintrar inom isfria vätska inom en region vilket sträcker sig ifrån Berings sund, utmed Stillahavskusten mot södra Alaska, samt utmed landremsa vid havet söderut mot norra Japan.[5] Sällsynt övervintrar den sålunda långt söderut liksom mot Heilongjiang samt Hebei inom Kina.[6] dem fåglar vilket häckar väster ifall Khatangabukten, vilket utgör cirka 5 andel från världspopulationen, övervintrar dels utmed norra Norges kuster samt dels inom i nordost Östersjön.[5][1]
Förekomst inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]I land påträffas den fåtaligt vintertid, främst januari mot april, maximalt inom den östra skärgård, exempelvis runt Öland samt Gotland.[7][3] Observationerna ökade beneath 1960-talet samt beneath 1980-talet gjordes dryga 200 observationer ifall året.[3] Idag existerar trenden minskande samt sedan 2001 äger inom medelvärde 40 individer rapporterats årligen.[5]
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Systematiskt kategoriseras den vanligen inom underfamiljen Merginae var den placeras tillsammans tillsammans med ejdrarna.
Den skiljer sig dock såpass många ifrån detta släktets tre arter för att den placeras inom detta egna släktet Polysticta. Studier från mitokondrie-DNA ifrån 2018 visar för att den existerar ett systerart mot den utdöda labradoranden (Camptorhynchus labradorius),[8] medan ett ytterligare genetisk undersökning ifrån 2021 pekar vid för att alförrädaren är kapabel äga uppstått liksom art genom hybridisering mellan alfågel och ejder.[9]
Trots sitt stora utbredningsområde delas arten ej upp inom några underarter.[10] detta enda säkra fossil från denna art existerar återfunnet inom ett grotta inom Santa Catalina[särskiljning behövs] nära Biskayabukten.
inom övrigt finns detta en subfossil ifrån landet liksom tillskrivs alfågel alternativt alförrädare, samt en antal subfossil ifrån Nordamerika.[11]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Alförrädaren häckar vid öppen tundra nära färskvattengölar oftast närheten från kustområden inom Norra ishavet, dock kunna ibland även häcka flera kilometer inåt land.[6][1] Häckningen starta inom juni samt dem häckar såsom enstaka par dock ibland inom små kolonier tillsammans upp mot 60 par.[1] Redet, likt ofta existerar väl gömt från växttäcke, placeras vid enstaka mindre tuva alternativt inom fördjupningen mellan numeriskt värde tuvor, ofta bara några meter ifrån enstaka göl.[1] detta djupa redet fodras tillsammans med växt, växttäcke samt dun.[1] Olika källor anger olika kullstorlekar dock enstaka lärande såsom utfördes inom närheten från Barrow, Alaska visade vid enstaka genomsnittlig kullstorlek vid 5,4 ägg.[12] Honan ruvar äggen inom 24 dagar.[12]
Ungefär nära tiden på grund av äggkläckning samlas hanarna inom stora grupper utanför landremsa vid havet inom närheten från häckningsområdet samt vykort efter kläckningen ändrar bostadsort honan tillsammans med ungarna mot landremsa vid havet var dem ordnar sig inom mindre grupper tillsammans tillsammans hanarna.[1] Alförrädaren ändrar bostadsort sedan till för att genomföra sin ruggning samt blir då flygoförmögen beneath ett period.[1] Vissa ändrar bostadsort således långt såsom upp mot 3 000 km till för att rugga.[1] dem långflyttande populationerna fortsätter sedan sin fortsatta flyttning direkt efter för att ruggningen existerar ovan medan andra stannar längre.[1] Utanför häckningstiden uppträder den vanligtvis nära klippiga kustområden, gärna nära tångtäckta stränder samt uddar.[6] inom östra Asien inleds vårflytten inom mars dock inom övriga utbredningsområdet ofta inledningsvis inom april samt når ofta sin kulmen inom maj.[1]
Alförrädaren lever främst från snäckor, skalade djur samt kräftdjur.[3] beneath häckningsperioden flyger den mot något som ligger nära eller är i närheten kustområden till för att födosöka dock tar då även vissa sötvattensbyten vilket larver från fjädermyggor samt nattsländor.[1] beneath ruggningsperioden utgör skalade djur dess huvudföda.[1] Utanför häckningstid äger dem till vana för att ligga ner tätt inom mindre grupper, dock samlas ibland inom många stora grupper, samt dem dyker gärna samtidigt efter föda.[3] Naturliga fiender vid häckningsplats utgörs främst från fjällabb, fjälluggla samt fjällräv.[12]
Alförrädaren samt människan
[redigera | redigera wikitext]Hot samt status
[redigera | redigera wikitext]Den globala populationen från alförrädaren genomgår ett dramatisk minskning, speciellt populationen inom Alaska.
Orsakerna mot minskningen existerar oklara samt delar från populationerna förmå kanske äga flytt sina traditionell häckningsområden mot andra icke kända häckningsområden. Världspopulationen uppskattas inom dygn mot 130 000–150 000 individer. vid bas från minskningen kategoriseras arten vilket känslig (VU) från IUCN.[1]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Trivialnamnet alförrädare, alternativt al-förrädare, förekommer inledande gången inom text vid 1820-talet samt härstammar ifrån Södermanlands skärgård.[5] för att fågeln äger en sålunda särskilt svenskt namn äger tolkats likt för att den besitter varit vanligare förekommande.[5] Namnet tros syfta vid för att den förebådade alternativt ”förrådde” alfågeln.
detta önskar yttra för att den, vid våren, anlände dem svenska vattnen kreditkort period före alfågeln vilket plats enstaka betydelsefull bevingat djur på grund av folkhushållen inom dåtidens land. då skärgårdsbefolkningen sett den inledande alförrädaren fanns detta alltså tidsperiod för att ställa inom ordning fångstnäten på grund av alfågeln.[5]
Dess vetenskapliga artnamn stelleri samt även trivialnamnet vid flera tungomål kommer ifrån den tyske forskningsresanden Georg Wilhelm Steller, såsom deltog inom Vitus Berings andra expedition mot haven mellan Ryssland samt Alaska, samt såsom inom sin redogörelse De Bestiis Marinis (1751) fanns inledningsvis tillsammans med för att förklara arten på grund av vetenskapen.[5] Dock plats detta Pallas såsom inledningsvis beskrev den systematiskt 1769 samt därför betecknas vilket artens auktor.
Avibase är en databas över alla världens fågelarterDen besitter förr även kallats till Stellers and, Stellers dykand samt allfågel.
Det vetenskapliga släktesnamnet Polysticta betyder "mångfläckig", ifrån grekiskanspolus på grund av "många" samt stiktos, "fläckig".[13]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abcdefghijklmno] BirdLife International 2018 Polysticta stelleri .
Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2020-3.
Innehåller nästan &1 miljon poster med information om 10 000 arters och 22 000 underarters utbredning, taxonomi, namn med meraLäst 7 januari 2021.
- ^ [abcd] Svensson et al. 2009, s. 36–37.
- ^ [abcdefg] Staav & Fransson, 1991, sid:89–90
- ^Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas samt Medelhavsområdets fåglar inom fält (andra upplagan).
Stockholm: Bonnier uppgifter. sid. 36. ISBN 978-91-7424-039-9
- ^ [abcdefghijk] Wirdheim, 2009, sid:14–17
- ^ [abc] Brazil, 2009, sid:64–65
- ^andfåglar inom Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
- ^Janet C.
Buckner; Ryan Ellingson; David A. Gold; Terry L. Jones; David K. Jacobs (2018). ”Mitogenomics supports an unexpected taxonomic relationship for the extinct diving duck Chendytes lawi and definitively places the extinct Labrador Duck”. Molecular Phylogenetics and Evolution 122: sid. 102–109. doi:10.1016/j.ympev.2017.12.008.
PMID 29247849. https://digitalcommons.calpoly.edu/ssci_fac/99.
- ^Lavretsky, P, efternamn, RE, Talbot, SL & Sonsthagen, SA. 2021. Phylogenomics reveals ancient and contemporary gene flow contributing to the evolutionary history of sea ducks (Tribe Mergini). Molecular Phylogenetics and Evolution, DOI: https://doi.org/10.1016/j.ympev.2021.107164
- ^Clements et al.
2010.
- ^Elorza 2005.
- ^ [abc] Quakenbush et al., 2004, sid:166–182
- ^James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Brazil, Mark (2009) Birds of East Asia, Helm Field Guide, A&C Black Publishers, London, sid.
64–65, ISBN 978-0-7136-7040-0
- Clements, J. F.; Schulenberg, T. S.; Iliff, M. J.; Sullivan, B. L.; Wood, C. L. (2010). ”The Clements checklist of birds of the world, utgåva 6.5” (XLS). http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/Clements%206.5.xls. Läst 21 april 2011.
- Elorza, Mikelo (2005) First palearctic fossil record of Polysticta stelleri (Pallas) 1769, Munibe (Antropologia-Arkeologia) vol.57, sid:297-301, Homenaje a Jesús Altuna, San Sebastian, ISSN 1132-2217
- Larsson, Lars (2001) Birds of the World, CD-rom
- Svensson, Lars; Grant, Peter J.; Mullarney, Killian; Zetterström, Dan (2009). Fågelguiden: Europas samt Medelhavsområdets fåglar inom fält (andra upplagan).
Stockholm: Bonnier uppgifter.
Detta är en lista över de fåglar som förekommit spontant minst en gång i Sverige (och blivit godkända av BirdLife Sveriges raritetskommitté), inklusive de fyra inplanterade eller förrymda arter som etablerat en frihäckande population (kanadagås, mandarinand, fasan och tamduva) och arter som kan härröra från sådant beståndsid. 36–37. ISBN 978-91-7424-039-9
- Roland Staav samt Thord Fransson (1991). Nordens fåglar (andra upplagan). Stockholm: Norstedts. sid. 89-90. ISBN 91-1-913142-9
- Quakenbush, Lori; Robert Suydam, Tim Obritschkewitsch & Michele Deering (2004) Breeding Biology of Steller's Eiders (Polysticta stelleri) nära Barrow, Alaska, 1991-99, Arctic, Arctic Institute of North amerika, Vol.57, nr.2, sid:166-182
- Wirdheim, Anders (2009) Alförrädare, Vår Fågelvärld, vol68, nr 2, sid:14-17