Är det svårt att använda en stubbkvarn

Den inledande kvarninventeringen

Den inledande inventeringen från Ölands kvarnar gjordes från ett statlig kvarnkommission Kommissionen kom fram mot för att detta sammanlagt fanns väderkvarnar samt vattendrivna sålunda kallade skvalt­kvarnar.

Stubbkvarn (även kallad fot- eller stolpkvarn) är en äldre typ av väderkvarn, som utmärks av att hela kvarnhuset vrids kring en "stubbe" eller "stolpe"

oss kunna för­ut-sätta för att varenda väderkvarnar nära denna period plats stubb­kvar­nar. Bristen vid större åar samt den ojämlik resurser mot en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom mindre bäckar gjorde för att skvaltkvarnen tillsammans med tiden helt konkurrerades ut från väder­­kvarnen. Efter talets mitt minskade skvaltorna snabbt inom antal samt idag finns ingen bevarad.

Kraftig ökning nära talets mitt

Under talet mer än fyrdubblades antalet väderkvarnar.

ifrån mot steg siffran ifrån mot Störst fanns ökningen ifrån mitten från talet, beneath identisk period vilket skvaltkvarnarna successivt försvann.

En från dem främsta förklaringarna mot ökningen plats för att ett kunglig förordning kalenderår lättade vid dem förbud mot avverkning från skogsområde såsom funnits ända sedan den kungliga djurgårdsinrättningens bestämmelser utfärdades omkring ifrån fick ölänningarna chans för att nyttja vissa återklingar på grund av byggnadsändamål, efter godkännande från kronans skogvaktare.

Vingarna på väderkvarnen måste kunna vridas för att utnyttja vinden optimalt

dem lokala skogvaktarna fanns mer frikostiga än myndigheterna avsett. inom sin litteratur ”Beskrifning öfwer Öland” ifrån hävdade häradsfogde Petter Åstrand för att detta efter byggts allt till flera kvarnar samt för att man använt sig från onödigt fina ekar.

han menade för att varenda bonde tillsammans med någorlunda förmögenhet byggt sig enstaka personlig kvarn.

kvarnar beneath talets andra hälft

Villkoren till Ölands bönder förbättrades beneath talets inledande decennier. Djurgårdsinrättningen upphävdes Efter utmarksdelningar samt övertog byarna äganderätten mot utmarkerna ifrån Kronan.

Stubbkvarnen var jämförelsevis enkel att konstruera, och byggdes ända in på talet, ofta som husbehovskvarnar

även enskiftesreformen ifrån samt reformen ifall laga skifte ifrån bidrog mot den positiva utvecklingen. Antalet kvarnar fortsatte för att öka, angående än inom mindre takt än tidigare.

I en kungligt skrivelse ifrån fanns bestämmelser vilket syftade mot för att motarbeta byggandet från fler kvarnar vid ön. ifrån mot ökade antalet väderkvarnar bara ifrån mot nära sidan från detta kungliga brevets bestämmelser kunna avmattningen även äga berott vid för att nödvändigheten inom stort sett redan fanns uppfyllt.

Även ifall byggandet från väderkvarnar ägde minskat något inom intensitet fortsatte antalet öka fram mot omkring , då man tror för att maximisiffran uppnåddes.

Vickleby fanns Ölands kvarntätaste socken

Uppgiften för att detta fanns kvarnar tid kommer ifrån den öländske prästen Abraham Ahlqvists lärobok Ölands bakgrund samt Beskrifning.

i enlighet med Ahlqvist stod kvarnarna allra tätast inom Vickleby socken, var detta fanns 77 stycken. dem flera kvarnarna inom Vickleby kommenterades från ett ytterligare öländsk kyrkoherde, Nils Isak Löfgren. han berättade för att traktens ekskog gått åt mot för att bygga kvarnar.

Kugghjulen, såväl det stora (kronhjulet) och det lilla (trellan eller lyktan) tillverkades helt eller nästan helt av trä

”För hvilken orsak man idag på grund av tiden inom stället till träd ser ett massiv mängd tillsammans med quarnar inom rad efter hvarandra vid landborgen emellan Weckleby samt Thorslunda kyrkor. Blott nära Weckleby samt Carlevi byar beräknar man omkr. 50 st. Hvar bonde besitter nästan ständigt 2 sådane, enstaka hvete samt enstaka Rågquarn,…” Löfgren såg detta främst likt enstaka misshushållning tillsammans med ekskog, dock fanns ändå imponerad från vyn tillsammans med varenda kvarnar vid rad.

Sett ifrån sjösidan tyckte han, trots allt, för att kvarnarna nära landborgskanten gav ”… en förmöget samt vackert utseende.”

Snabb minskning omkring kalenderår

Omkring sekelskiftet minskade antalet väder-kvarnar drastiskt vid Öland.

Om du väljer den här metoden för att bli av med stubbar, ring runt, lyssna och få flera offerter

Inledningsvis revs flest kvarnar vid den södra samt mellersta delen från ön, var moderniseringen från jordbruket gick snabbast. dem små stubbkvarnarna slogs ut från nya tekniskt överlägsna kvarnar – ursprunglig dem stora holländarkvarnarna, sedan ångkvarnar samt kvarnar drivna från råolja. således småningom kom även eldrivna kvarnar samt kvarnar likt kunde kopplas mot gårdens traktor.

Längst upp vid norra Öland gick minskningen från antalet väderkvarnar ej lika fort.

var mot samt tillsammans ökade siffran ännu något nära sekelskiftet , samt således sent såsom omkring lär detta äga byggts någon enstaka mölla inom Föra socken. Sett ovan läka ön sjönk dock siffran snabbt.

Att ta bort en stubbe med en hydraulisk stubbskärare går snabbt, men kostnaderna ökar även för bara en stubbe

då Bertil Palm lät räkna Ölands samtliga väderkvarnar fanns detta kvar.

Holländarkvarnar

Fram mot mitten från talet ägde inom princip samtliga väderkvarnar vid Öland varit från typen stubbkvarnar. nära denna tidsperiod fick dem konkurrens från större samt effektivare holländarkvarnar. Den nya kvarntypen antas ursprungligen äga utvecklats inom Holland beneath talet.

Holländarkvarnens konstruktion skiljer sig ifrån stubbkvarnen genom för att detta på denna plats bara existerar den översta delen, hättan, vilket existerar vridbar. Holländarkvarnarna drevs ständigt vilket tullkvarnar. mot skillnad ifrån enstaka husbehovskvarn användes tullkvarnen på grund av yrkesmässig malning. var fanns enstaka mjölnare vilket malde mot transaktion, inom äldre tider in natura – mot ”tull”.

Bilden nedan visar Anders Wahlstöm framför holländarkvarnen inom Björnhovda.

De allra flesta av dagens öländska kvarnar är stubbkvar­nar från slutet av talet eller början av talet

inom sin ungdom vid talet hjälpte Anders sin far, mjölnaren John Wahlström, för att mala inom kvarnen. Liksom dem flesta övriga holländarkvarna vid ön existerar den hitflyttad ifrån fastlandet. Den hämtades ifrån Sandås inom Kalmar Omkring sekelskiftet fanns detta ungefär 30 holländarkvarnar vid ön. Idag återstår en tiotal.

Kvarnarnas kulturhistoriska värde

Hotet mot dem öländska kvarnarna uppmärksammades från Anders Billow inom Svenska Turistföreningens årsskrift Billow ville ”… fästa uppmärksamheten vid dess snara försvinnande ur den öländska landskapsbilden.” kalenderår bildade Kalmar läns fornminnesförening samt Ölands kulturminnesförening gemensamt enstaka kvarnkommitté tillsammans med avsikt för att rädda kvarnarna.

En fördel med att använda en stubbkvarn är att den producerar träflis som restprodukt

vidare talet fick kvarnkommittén hjälp inom sitt sysselsättning från dem flera lokala hembygdsföreningar liksom grundades nära denna period. Hembygdsföreningarnas praktiska underhållsarbeten besitter sedan dess varit från kritisk innebörd på grund av kvarnarnas bevarande.

Föreningarna äger samt förvaltar idag omkring enstaka tredjedel från öns kvarnar. dem övriga existerar privatägda.

Kvarnkommitténs jobb likt pådrivare inom problem att diskutera liksom rör kvarnar besitter numera inom huvudsak övertagits från Ölands Kvarnförening, bildad nära den genomgång föreningen nyligen genomförde kom man fram mot för att detta idag finns kvarnar kvar vid ön.

I kapitlet angående väderkvarnar, mjölnare samt malning ur boken Byggda minnen – Berättelser ifrån Öland samt östra Småland, visar Torslunda hembygdsförening hur detta går mot för att mala inom ett stubbkvarn.

För den likt önskar studera ifall renoverings- samt konstruktionsfrågor rekommenderas Evert Johanssons text Ölands väderkvarnar, Vård- samt underhåll.