Vad är ett astronomiskt objekt
Astronomi
Astronomi (grekiska: ἀστρονομία[as.tro.noˈmi.a]; bokstavligen "stjärnonas lag") existerar vetenskapen angående himlakropparna samt universum. Den innefattar kosmologin, vilket försöker förbättra enstaka helhetsbeskrivning från kosmos samt dess uppkomst, tillväxt samt storskaliga struktur.
Vidare existerar astronomin en från dem helt äldsta vetenskapsfälten samt förmå spåras ända igen mot dem allra första kända civilisationerna. detta plats dock ursprunglig då teleskopet uppfanns inom start från 1600-talet såsom ämnet utvecklades mot enstaka modern vetenskap. Trots sin ålder utvecklas astronomin idag snabbt samt färsk förståelse kommer fram inom snabb takt.
Astronomi skall ej blandas ihop tillsammans astrologi, även ifall tidiga astronomer ofta även fanns vilket oss idag skulle kalla astrologer.
Redan de tidigaste civilisationerna - bland annat Babylonien och Assyrien - använde sig av astronomiÄmnena existerar dock numera strikt skilda ifrån varandra. Däremot existerar astrofysik nära relaterat samt termen används ibland synonymt tillsammans med modern astronomi.
Sedan 1900-talet besitter astronomin inom praktiken delats upp inom numeriskt värde primära fält, observationell astronomi samt teoretisk astronomi. Observationell astronomi fokuserar vid för att plocka upp eller ta samt analysera uppgifter medan teoretisk astronomi försöker förklara företeelser samt utföra förutsägelser angående olika fenomen inom universum.
dem båda fälten kompletterar varandra väl då teoretisk astronomi försöker förklara observationer medan observationer inom sin tur används på grund av för att bekräfta teoretiska modeller. Astronomi existerar en från ett fåtal vetenskapliga fält var amatörer ännu agerar enstaka energisk roll, framför allt inom upptäckt samt övervakning från tillfälliga fenomen liksom kometer samt supernovor.
Samtidigt förekommer inom astronomi utrustning vilket existerar bland dem maximalt kostsamma samt avancerade likt ovan viktig taget förekommer inom vetenskap.
Lexikologi
[redigera | redigera wikitext]Ordet astronomi betyder ordagrant "stjärnornas lag" (eller "stjärnornas kultur" beroende vid översättning) samt härleds ifrån detta grekiska ἀστρονομία, astronomia ifrån orden άστρον (astron, "stjärna") samt νόμος (nomos, "lagar alternativt kulturer")
Termerna "astronomi" – "astrofysik"
[redigera | redigera wikitext]Generellt sett är kapabel antingen termen "astronomi" alternativt "astrofysik" användas på grund av för att förklara ämnet,[1][2] dock mer särskilt existerar astrofysik enstaka grundlig kvist från astronomin.
"Astronomi" förmå sägas avse "studien från objekt samt ämne utanför jordens atmosfär samt deras fysikaliska samt kemiska egenskaper"[3] medan "astrofysik" behandlar "beteendet, fysikaliska attribut samt dynamiska processer hos astronomiska objekt samt fenomen".[4] inom vissa fall används "astronomi" på grund av för att förklara dem kvalitativa studierna från ämnet medan "astrofysik" används på grund av för att förklara den fysik-orienterade delen från ämnet.[5] dock eftersom ett massiv sektion från modern astronomisk undersökning idag behandlar ämnen relaterade mot fysik används astrofysik ofta liksom ett generell benämning på grund av astronomi.[1]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar enstaka översikt från astronomins historia och stjärnforskningens historia.
Forntiden
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar enstaka översikt från Arkeoastronomi.
Långt igen inom historien bestod astronomin enbart från observationer samt förutsägelser från hur objekt vilket existerar synliga på grund av detta mänskliga ögat skulle röra sig.
vid vissa platser, liksom Stonehenge, äger tidiga kulturer rest stora monument likt sannolikt ägde någon form eller gestalt från astronomisk användning. Förutom deras ceremoniella innebörd kunde dessa primitiva observatorier användas till för att tidsbestämma årstiderna, något såsom plats viktigt såväl på grund av för att känna till då man skulle plantera odlade växter såsom till för att förstå hur långt året är.[6]
Allt eftersom dem tidiga civilisationerna utvecklades, framförallt inom Mesopotamien, antikens Grekland, forntida Egypten, Persiska riket, Mayakulturen, Indien samt Kina, byggdes tidiga observatorier samt universum började utforskas.
Den största delen från den tidiga astronomin bestod inom för att kartlägga positionerna hos stjärnorna samt planeterna, ett vetenskap liksom för tillfället kallas astrometri. ifrån dessa observationer skapades tidiga teorier angående vilket planeternas rörelser berodde vid, vilket solen, månen samt jorden fanns inom förhållande mot universum.
Jorden ansågs existera centrum inom universum tillsammans solen, månen samt stjärnorna roterande runt den. Detta existerar känt liksom den geocentriska modellen från universum.
Flera anmärkningsvärda astronomiska upptäckter gjordes före teleskopens tidsperiod. Vinkeln vid jordens axellutning, vilken existerar orsaken mot årstiderna, beräknades inom Kina därför tidigt likt omkring tid 1000 f.Kr..
Några århundraden senare upptäckte Kaldéerna inom Mesopotamien för att månförmörkelser uppträdde inom ett återkommande tvåhjulig kallad saroscykeln.[7] beneath 100-talet f.Kr. uppskattades månens storlek samt avstånd mot jorden från Hipparchus.[8]
Medeltiden
[redigera | redigera wikitext]Under medeltiden hände ej många inom astronomin inom Europa, åtminstone ej förrän mot omkring 1200-talet då dem "Alfonsinska tabellerna" blev tagna fram.
Samtidigt blomstrade dock astronomin inom den islamiska världen samt andra delar från världen. Några från dem framstående muslimska astronomer vilket gjorde viktiga bidrag mot vetenskapen plats Abu Rayhan Biruni, Al-Battani samt Thabit ibn Kurrah. Astronomer beneath den tiden gav flera stjärnor arabiska namn vilket inom flertalet fall används än idag, mot modell Altair samt Aldebaran, vars namn är kapabel härledas mot dem arabiska orden till flygaren respektive följeslagaren.[9][10]
Under 900-talets senare sektion byggdes en enormt observatorium nära Teheran från astronomen Al-Khujandi, likt även beräknade jordaxelns lutning inom förhållande mot solen.[11] inom Persien sammanställde Omar Khayyám ett rad tabeller samt reformerade kalendern, vilket gjorde den mer detaljerad än den julianska kalendern samt snarlik den gregorianska kalendern.
Astronomi (grekiska: ἀστρονομία [asHans kalkyl från årets längd mot 365,24219858156 dagar plats anmärkningsvärt korrekt; detta stora antalet decimaler anses äga demonstrerat vid stort självförtroende inom beräkningarna.[12] Idag vet man för att värdet ändras vid sjätte decimalen beneath ett människas livslängd, nära slutet vid 1800-talet plats värdet 365,242196 medan detta idag går 365,242190 dagar vid en år.[12]
Den vetenskapliga revolutionen
[redigera | redigera wikitext]Under renässansen föreslog Nicolaus Copernicus inom sin volym "De revolutionibus orbium coelestium" enstaka heliocentrisk modell från solsystemet, var solen istället på grund av jorden ansågs artikel inom centrum.
Hans jobb försvarades, utvecklades samt korrigerades från Johannes Kepler samt Galileo Galilei. Galileo revolutionerade astronomin genom för att nyttja teleskop på grund av för att utveckla sina observationer. denne upptäckte tillsammans hjälp från detta bland annat Jupiters fyra största månar, såsom idag kallas Galileiska månarna mot hans ära, samt såg för att planeten venus uppvisade faser noggrann liksom jordens satellit.
Båda dessa observationer stärkte bevisningen till den heliocentriska teorin.
Kepler fanns den inledande för att förbättra en struktur vilket precis beskriver detaljerna hos planeternas rörelser runt solen, något denne gjorde tillsammans med hjälp från Tycho Brahes minutiöst noggranna observationer. dock Kepler lyckades ej formulera enstaka teori på baksidan dem lagar han skrev ner.
troDetta gjorde istället Isaac Newton tillsammans sin upptäckt från fysiska lagar om rörelse samt gravitationslagen till för att slutligen förklara planeternas rörelser. Newton utvecklade även spegelteleskopet.
Vidare upptäckter följde inom takt tillsammans för att storleken samt kvaliteten vid teleskopen utvecklades. Mer grundlig kataloger ovan stjärnor skapades från Lacaille.
Astronomen Herschel å sin blad skapade enstaka omfattande tabell ovan nebulosor samt stjärnhopar, samt upptäckte även planeten Uranus. Avståndet mot ett ytterligare himlakropp beräknades inledande gången kalenderår 1838 då Friedrich Bessel mätte upp den skenbara förflyttningen från 61 Cygni mot avlägsna bakgrundsstjärnor då jorden rör sig runt solen.
detta önskar yttra, då jorden rör sig runt solen ser oss mätstjärnan inom något olika vinklar mot bakgrunden. Denna vinkel kallas parallax samt existerar direkt relaterad mot avståndet mot himlakroppen.
Under 1800-talet lade astronomer likt Euler, Clairaut samt D'Alembert ner massiv möda vid trekropparsproblemet, vilket ledde mot mer noggranna förutsägelser från månens samt planeternas rörelser.
Detta sysselsättning förfinades ytterligare från Lagrange samt Laplace likt bestämde planeternas samt månarnas massor tillsammans hjälp från perturbationer, störningar inom deras banrörelser.
Modern astronomi
[redigera | redigera wikitext]Stora framsteg inom astronomin besitter gjorts inom samband tillsammans införande från färsk teknologi, ej minimalt spektroskopet samt fotografin.
nära studier från solens spektrum upptäckte Fraunhofer beneath år 1814–1815 ungefär 600 emissionslinjer. för att dessa härstammade ifrån närvaron från olika ämnen upptäcktes från Kirchhoff 1859. Stjärnorna kunde tillsammans denna data bevisas existera liknande vår personlig stjärna, dock tillsammans med ett massiv variation från temperatur, massa samt storlek.[9]
Att den galax såsom jorden tillhör, Vintergatan, existerar enstaka separat session stjärnor bevisades ej förrän beneath 1920-talet.
Samtidigt bevisades existensen från andra galaxer samt snart därefter kom man fram mot för att universum utvidgade, eftersom samtliga avlägsna galaxer plats vid väg försvunnen ifrån oss – ju längre försvunnen dem plats desto snabbare rörde dem sig bortåt. Modern astronomi besitter även upptäckt flera exotiska objekt likt kvasarer, pulsarer, blazarer samt radiogalaxer.
Dessa observationer besitter använts till för att förbättra teorier till för att förklara vissa från dessa objekt inom begrepp från lika exotiska objekt liksom svarta hål samt neutronstjärnor. Kosmologin gjorde enorma framsteg beneath 1900-talet, tillsammans med modellen från big bang väl understödd från bevis ifrån astronomin samt fysiken, mot modell kosmisk bakgrundsstrålning, Hubbles team samt proportioner från olika ämnen inom rymden.
Observationell astronomi
[redigera | redigera wikitext]Inom astronomin samlas resultat främst in genom reception samt bedömning från synligt ljus samt andra typer från elektromagnetisk strålning.[13] Observationell astronomi är kapabel delas in inom olika delar från detta elektromagnetiska spektrumet.
Vissa delar från spektrumet är kapabel observeras ifrån jordens yta, medan andra bara förmå observeras antingen ifrån höga altituder alternativt ännu hellre ifrån rymden. bestämd data ifall ett sektion underfält följer nedan.
Radioastronomi
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar ett översikt från Radioastronomi.
Radioastronomi studera strålning ifrån rymden tillsammans frekvenser större än ungefär ett millimeter.[14] Radioastronomi skiljer sig ifrån dem flesta andra områdena från observationell astronomi genom för att dem observerade radiovågorna är kapabel behandlas vilket vågor snarare än enskilda fotoner.
Sammanställningen är ett komplement till den föregående artikeln i serien om universumdetta existerar därför relativt enkel för att mäta både amplituden samt fasen hos radiovågor, något liksom ej görs lika enkelt på grund av mindre våglängder.[14]
Även ifall vissa radiovågor skapas från astronomiska objekt inom form eller gestalt från termisk strålning därför existerar den största delen från dem observerade radiovågorna inom struktur från synkrotronstrålning.[14] Denna bildas från elektroner likt accelererats mot extremt höga (ultrarelativistiska) hastigheter samt färdas genom område runt en magnet där magnetiska krafter verkar liksom böjer deras väg eller spår.
Därutöver skapas en antal spektrallinjer ifrån interstellär gas, framförallt väte-linjen nära 21 cm, likt existerar märkbart nära radiovåglängder.[5][14]
En massiv mängd astronomiska objekt existerar observerbara nära radiovåglängder, inklusive supernovor, interstellär gas, pulsarer samt aktiva galaxkärnor.[5][14]
Infraröd astronomi
[redigera | redigera wikitext]Infraröd astronomi behandlar strålning ifrån rymden inom detta infraröda spektrumet (våglängder längre än rött ljus).
Förutom nära frekvenser nära synligt ljus tas upp eller sugs in den infraröda strålningen avsevärt från atmosfären samt denna skapar även inom sin tur avgörande mängder infraröd strålning. likt ett resultat från detta placeras observatorier på grund av infraröd astronomi vid höga samt torra platser alternativt angående möjligt inom rymden. Infraröd astronomi existerar särskilt användbart till observationer från galaktiska regioner liksom existerar gömda från rymdstoft, samt på grund av studier från molekylära gaser.
Visuell astronomi
[redigera | redigera wikitext]Visuell astronomi, även kallat optisk astronomi, existerar den äldsta formen från astronomi samt behandlar observationer samt analyser från synligt ljus.[15] Optiska bilder ritades ursprungligen på grund av grabb.
beneath slutet från 1800-talet började man efterhand istället nyttja fotografisk utrustning allt eftersom teknologin utvecklades.
Ordlistan är i förstaModerna bilder tas tillsammans med hjälp från digitala sensorer, speciellt sådana såsom använder CCD. Medan synligt ljus äger frekvenser mellan ungefär 4000 Å samt 7000 Å (400 nm mot 700 nm) därför kunna utrustning till optiskt ljus även användas till för att observera vissa extrema frekvenser från ultraviolett samt typ av ljus som inte kan ses med blotta ögat ljus.[15]
Ultraviolett astronomi
[redigera | redigera wikitext]Ultraviolett astronomi avser observationer gjorda nära ultravioletta frekvenser, mellan ungefär 100 samt 3200 Å.[14] Ljus nära dessa frekvenser tas upp eller sugs in många starkt från jordens atmosfär, observationer från ultraviolett strålning måste därför göras ifrån den övre atmosfären alternativt ifrån rymden.
Dessa observationer existerar framförallt användbara på grund av för att analysera termisk strålning samt spektrallinjer ifrån varma azurblå stjärnor (O-stjärnor samt B-stjärnor, titta spektraltyp) såsom existerar väldigt ljusa nära dessa frekvenser. Detta inkluderar azurblå stjärnor inom andra galaxer liksom äger varit målet till flera ultravioletta studier.
andra objekt såsom ofta studeras inom ultraviolett ljus existerar planetariska nebulosor, supernovarester samt aktiva galaxkärnor.[14] dock ultraviolett strålning tas upp eller sugs in enkel från interstellärt stoft samt mätningar inom ultraviolett ljus måste korrigeras på grund av denna därför kallade extinktion, alternativt släckning, från ljuset.[14]
Röntgenastronomi
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar enstaka beskrivning från Röntgenastronomi.
Röntgenastronomin studera astronomiska objekt nära röntgenvåglängder.
Vanligen sänder objekt ut röntgenstrålning vilket synkrotronstrålning, detta önskar yttra termisk strålning ifrån tunna gaser (bromsstrålning) liksom existerar upphettade mot ovan 10 miljoner Kelvin, samt termisk strålning ifrån täta gaser (svartkroppsstrålning) tillsammans med identisk temperatur. eftersom röntgenstrålning tas upp eller sugs in från jordens atmosfär görs samtliga observationer nära dessa frekvenser ifrån den övre atmosfären alternativt ifrån rymden.
avgörande källor mot röntgenstrålning inom rymden existerar röntgendubbelstjärnor, pulsarer, supernovarester, elliptiska galaxer, galaxhopar samt aktiva galaxkärnor.[14]
Gammaastronomi
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar enstaka beskrivning från Gammaastronomi.
Gammaastronomin behandlar studier från astronomiska objekt nära dem kortaste våglängderna från detta elektromagnetiska spektrumet, gammastrålning.
Dessa förmå observeras direkt från satelliter liksom Compton Gamma Ray Observatory alternativt tillsammans med hjälp från inriktade teleskop kallade atmosfäriska Cherenkovteleskop.[14] Cherenkovteleskop detekterar egentligen ej gammastrålning direkt utan istället dem blixtar från synligt ljus såsom skapas då gammastrålar tas upp eller sugs in från jordens atmosfär.[16]
De kraftigaste kända källorna mot gammastrålning inom rymden, således kallade gammablixtar, sänder ut gammastrålning beneath ett vykort period vid mellan en par millisekunder mot en par tusen sekunder innan dem försvinner.
Endast 10 andel från källorna mot gammastrålning existerar konstanta. mot dessa källor hör pulsarer, neutronstjärnor samt omgivningen mot troliga svarta hål.[14]
Andra observationskällor
[redigera | redigera wikitext]Förutom via fotoner finns några ytterligare sätt för att plocka upp eller ta upplysning angående avlägsna astronomiska objekt.
- Kosmisk strålning består från partiklar tillsammans med väldigt upphöjd energi. dem färdas tillsammans nära ljusets hastighet samt äger inom flera fall oförklarligt upphöjd kinetisk energi (upp ovan 1020eV), betydligt högre än vilket liksom är kapabel åstadkommas inom partikelacceleratorer (omkring 1012 mot 1013 eV).
Framtida neutrinodetektorer beräknas behärska hitta neutriner liksom skapas då kosmiska partiklar träffar jordens atmosfär.[14]
- För objekt inom solsystemet besitter direkt undersökning från utomjordiskt ämne såsom transporterats mot jorden kunnat genomföras. Materialet besitter antingen förts mot jorden tillsammans med hjälp från rymdfarkoster såsom dem stenar Apolloprogrammet hämtade ifrån månen, alternativt inom form eller gestalt från meteoriter såsom äger slagit ner vid jorden.
Man äger även utfört undersökningar vid ställe tillsammans med hjälp från robotar, mot modell Spirit, Opportunity samt Phoenix vid Mars.
Astrometri samt celest mekanik
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar enstaka beskrivning från Astrometri och celest mekanik.
Ett från dem äldsta fälten inom astronomi, samt inom vetenskap ovan viktig taget, existerar mätningar från positionerna hos objekt vid sky.
Genom historien besitter tillförlitlig förståelse ifall positionerna hos solen, månen, planeterna samt stjärnorna varit kritisk till astronomisk navigation.
Noggranna mätningar från planeternas positioner samt rörelser besitter lett mot ett gedigen medvetande till gravitationella perturbationer (störningar från planeters samt andra objekts omloppsbanor) samt enstaka förmåga för att förutspå gångna samt framtida positioner hos planeterna tillsammans med massiv noggrannhet, en underfält liksom kallas celest mekanik.
inom modern period görs liknande beräkningar ofta till för att förutspå eventuella kollisioner mellan jorden samt sålunda kallade realistisk objekt, detta önskar yttra asteroider, kometer samt stora meteoroider vars väg eller spår till objektet farligt nära jorden.[19]
Uppmätningar från parallax, ett teknik var man observerar en objekt ifrån olika vinklar på grund av för att beräkna avståndet mot föremålet, hos något som ligger nära eller är i närheten stjärnor äger skapat ett god bas till för att förstå dem kosmiska avstånden inom universum.
Genom dessa mätningar från något som ligger nära eller är i närheten stjärnor är kapabel man sedan att fatta beslut eller bestämma något avstånden även mot mer avlägsna stjärnor eftersom deras attribut kunna jämföras. Mätningar från radialhastighet samt egenrörelse visar rörelserna hos dessa stjärnsystem inom Vintergatan. Astrometriska utfall används även på grund av för att analysera hur mörk ämne, den mystiska struktur från ämne såsom dominerar massan inom universum, existerar fördelad inom galaxen.[20]
Med start beneath 1990-talet användes astrometriska tekniker till för att upptäcka exoplaneter runt något som ligger nära eller är i närheten stjärnor.[21] Idag besitter flera hundra sådana planeter upptäckts tillsammans med hjälp från astrometrin.[22]
Teoretisk astronomi
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar enstaka beskrivning från Astrofysik.
Den teoretiska astronomin besitter sina egna verktyg likt används inom forskningen, bland annat analytiska modeller samt numeriska simuleringar, till för att mot modell producera enstaka modell ovan hur enstaka himlakropp utvecklas.
plats samt ett äger sina fördelar. Analytiska modeller från enstaka process existerar allmänt sett förbättrad till för att erhålla förståelse inom kärnan från vilket likt sker. Numeriska modeller förmå avslöja existensen från fenomen samt effekter liksom annars ej skulle äga setts.[23][24]
Teoretiker inom astronomin strävar efter för att producera teoretiska modeller samt förutse dem observationella konsekvenserna från dessa.
Detta hjälper observatörerna inom den observationella astronomin för att leta efter uppgifter såsom är kapabel stödja alternativt avfärda dem olika modellerna. Teoretikerna försöker även modifiera modeller på grund av för att ta hänsyn mot färsk information. inom dem fall dem upptäcker enstaka avvikelse försöker man allmänt sett utföra därför små ändringar liksom möjligt vid modellen på grund av för att erhålla den för att passa dem nya information man äger fått.
inom vissa fall kunna enstaka större mängd avvikande uppgifter leda mot för att ett modell helt avfärdas samt överges.
Ämnen liksom studeras från teoretiska astronomer inkluderar olika aspekter från astrofysik samt plasmafysik: stjärndynamik samt utveckling; hur galaxer skapas samt utvecklas; universums storskaliga struktur (fördelningen från ämne inom universum); ursprunget mot kosmisk strålning; allmän fysikens teori samt kosmologi, inklusive strängkosmologi samt astropartikelfysik.
Till väl accepterade samt studerade teorier inom astronomin hör big bang, kosmisk inflation, mörk ämne samt primär teorier inom fysiken (se även Lambda-CDM-modellen).
Underavdelningar – olika objektområden
[redigera | redigera wikitext]Solfysik
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar enstaka översikt från Solen.
Solfysiken behandlar solen likt från förklarliga skäl existerar den maximalt välstuderade himlakroppen.
Den existerar ett typisk huvudsekvensstjärna från spektraltyp G2V tillsammans med ett ålder från ungefär 4,6 miljarder tid. Solen anses ej artikel ett variabel himlakropp, dock den uppvisar ändå en visst periodiskt beteende, den tydligaste från dessa existerar solfläckscykeln vilket existerar enstaka 11-årig variation från antalet solfläckar.
Solfläckar existerar regioner tillsammans ett lägre än genomsnittlig temperatur samt hör samman tillsammans stark magnetisk aktivitet.[25]
Solen besitter kontinuerligt ökat sin ljusstyrka beneath dess livstid, totalt sett tillsammans med ungefär 40 andel sedan den bildades liksom ett huvudsekvensstjärna. Solen genomgår även periodiska förändringar inom luminositet vilket kunna äga massiv innebörd på grund av jorden.[26]Maunders minimum mot modell, ett period mellan ungefär 1645 samt 1715 tillsammans nästan inga solfläckar, anses existera enstaka trolig orsak mot den lilla istiden.[27]
Den synliga ytregionen från solen kallas fotosfären.
ovan detta lager finns ett tunn område kallad kromosfären. Utanför denna finns enstaka övergångsregion från snabbt ökande temperatur ut mot den extremt varma koronan.
I solens mitt finns kärnregionen, en enhet tillsammans med tillräckligt upphöjd temperatur samt tryck till för att fusion bör ske. Utanför kärnan befinner sig strålningszonen, var plasma transporterar energin ut mot ytan tillsammans med hjälp från strålning.
noˈmidem yttersta lagren bildar ett konvektionszon var gasliknande ämne transporterar energin främst genom kroppslig förflyttning från gasen. detta anses för att denna konvektion orsakar den starka magnetiska aktiviteten likt ligger på baksidan solfläckarna.[25]
En solvind från plasmapartiklar strömmar konstant ut ifrån solen samt fortsätter ut inom rymden tills för att den når heliopausen.
Denna solvind samverkar tillsammans jordens magnetosfär samt skapar Van Allen-bältena samt även polarsken var linjerna hos jordens område runt en magnet där magnetiska krafter verkar färdas ner genom atmosfären.[28]
Planetär astronomi
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar enstaka översikt från Solsystemet och exoplanet.
Det astronomiska fältet planetär astronomi undersöker planeter, månar, dvärgplaneter, kometer, asteroider samt andra objekt liksom befinner sig inom enstaka väg eller spår runt solen, såväl vilket exoplaneter.
Solsystemet besitter undersökts relativt väl, ursprunglig tillsammans hjälp från allt mer avancerade teleskop samt sedan främst tillsammans med hjälp från rymdsonder. Detta äger gett oss enstaka tämligen god medvetande på grund av hur solsystemet skapades samt utvecklades, dock flera nya upptäckter görs fast samt detta finns stora frågetecken kvar.[29]
Solsystemet delas ofta upp inom dem inre planeterna, asteroidbältet samt dem yttre planeterna.
dem inre jordlika planeterna består från Merkurius, venus, jorden samt Mars. dem yttre gasjättarna existerar Jupiter, saturnus, Uranus samt Neptunus.[30] Bortom Neptunus ligger Kuiperbältet samt slutligen Oorts moln, vilket misstänks sträcka sig därför långt ut likt en ljusår ifrån solen.
Planeterna skapades ur ett protoplanetär disk liksom omringade den tidiga solen.
Genom enstaka process likt inkluderade gravitation, kollisioner samt ackretion bildade disken klumpar från ämne likt, efterhand, utvecklades vidare mot protoplaneter. Strålningstrycket ifrån solvinden tryckte sedan försvunnen större delen från den ämne såsom ännu ej samlats upp samt bara dem största planeterna lyckades behålla sina stora gasatmosfärer likt dem samlat vid sig.
Planeterna fortsatte för att samla upp, alternativt kasta iväg, kvarvarande ämne beneath enstaka många stark period tillsammans talrika kollisioner, vilket man än idag är kapabel titta spår från inom struktur från nedslagskratrar vid vissa objekt inom solsystemet. beneath denna period kolliderade ett sektion från protoplaneterna tillsammans varandra vilket bland annat tros äga skapat månen inom enstaka kollision mellan jorden samt den hypotetiska planeten Theia.[31]
När ett planet äger uppnått tillräckligt massiv massa starta enstaka process inom dess inre likt segregerar ämne beroende vid densitet, något vilket kallas planetär differentiering.
Denna process kunna forma ett sten- alternativt metallrik kärna omringad från ett mantel samt enstaka yttre yta.
a]; bokstavligen "stjärnonas lag") är vetenskapen om himlakropparna och universumKärnan förmå innehålla både fasta samt flytande regioner samt vissa planetkärnor, mot modell jordens, orsakar en eget område runt en magnet där magnetiska krafter verkar vilket skyddar dess atmosfär ifrån solvinden.[32]
En planets alternativt månes interna värme skapades ifrån dem kollisioner liksom bildade himlakroppen, radioaktiva ämnen liksom uran samt torium samt genom tidvattenkrafter.
Vissa planeter samt månar äger tillräckligt upphöjd inre temperatur på grund av för att driva geologiska processer liksom vulkanism samt tektonik. dem såsom bildar alternativt behåller ett atmosfär kunna även genomgå erosion vid dess yta ifrån bris alternativt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Mindre himlakroppar, utan tidvattenkrafter, kyls ner relativt snabbt samt deras geologiska aktiviteter begränsas mot nedslag från andra objekt.[33]
Stjärnfysik
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar enstaka översikt från Stjärna.
Studier från stjärnor samt dess tillväxt existerar elementär till för att oss bör förstå universum.
Astrofysiken hos stjärnorna äger kartlagts genom observationer samt teoretiska modeller, samt datorsimuleringar från dess inre.
Astronomi är vetenskapen om himlakropparna och universumSolfysiken (se ovan) förmå anses existera ett sektion från stjärnfysiken.
Stjärnor bildas inom områden tillsammans med förhållandevis stora tätheter från gas samt rymdstoft, kallade mörka nebulosor. då dessa moln från en alternativt annat skäl störs är kapabel delar från molnen förlora sin stabilitet samt kollapsa vid bas från gravitationen samt forma ett protostjärna.
inom den täta samt varma kärnregionen starta fusion samt vid sålunda sätt äger ett huvudsekvensstjärna bildats.[34]
Det vilket avgör typen från himlakropp existerar främst dess massa. enstaka himlakropp tillsammans med upphöjd massa äger motsvarande högre luminositet (ljusstyrka) samt snabbare förbrukning från vätet inom kärnan vilket får den för att bli äldre snabbare.
Efterhand äger allt väte inom kärnan omvandlats mot helium samt himlakroppen förändras mot nästa fas, fusion från helium. Detta kräver ett högre temperatur samt får himlakroppen för att öka inom storlek samt kärnan inom densitet. himlakroppen kallas idag enstaka skarlakansröd jätte såsom endast överlever enstaka begränsad period innan även heliumet existerar slut.
Väldigt massiva stjärnor kunna gå vidare slå samman allt tyngre ämnen ända fram mot för att enstaka massiv järnkärna äger bildats. Vidare fusion existerar endotermisk vilket innebär för att den kräver energi istället på grund av för att frigöra energi samt processen förmå därmed ej gå vidare.
Det slutgiltiga ödet hos himlakroppen beror även detta vid dess massa.
Mindre stjärnor bildar som rör planeter nebulosor samt utvecklas mot vita dvärgar. till stjärnor tillsammans större än ungefär åtta gånger solens massa kommer dess kärna för att kollapsa då bränslet existerar slut vilket orsakar enstaka supernovaexplosion. Restprodukten från enstaka sådan explosion existerar enstaka neutronstjärna, alternativt angående himlakroppen ägde enstaka massa vid ovan omkring 20 solmassor, en mörk hål.[35]