Vart kommer koldioxid i kroppen ifrån

Koldioxid
Systematiskt namn	Koldioxid
Kemisk formel	CO2
Molmassa	44 g/mol
Utseende	Färglös gas
CAS-nummer	124-38-9
SMILES	C(=O)=O
Egenskaper
Densitet	fast form: 1,6 g/cm³ gasform: 1,98 g/dm³ (0 °C, 101325 Pa)
Löslighet (vatten)	1,45 g/l
Smältpunkt	-56,6 °C (trippelpunkt nära 5,1 atm)
Kokpunkt	-78,5 °C (sublimerar)
Ångtryck	5730 kPa (20 °C)
Termokemi
ΔfH0liquid	-393,52 kJ/mol
S0solid	213,79 J/mol ·K
Säkerhet
Förtäring	Kan producera illamående, kräkning samt inre blödningar.
Inandning	Kvävning, hyperventilering.
Hud	Torris är kapabel orsaka köldskador.
Ögon	Kan orsaka blindhet.
SI-enheter & STP används ifall ej annat angivits

Koldioxid, kemisk formel CO₂, existerar nära rumstemperatur ett färglös gas.

Den fyller år viktiga biologiska funktioner samt agerar enstaka huvud roll till jordens växtlighet. Koldioxid existerar även ett betydelsefull växthusgas. Koldioxid används till flera olika fabriksrelaterade tillämpningar.

Alla celler producerar också koldioxid

Koldioxid bildas nära förbränning samt genom andning hos aerobaorganismer (växter, varelse, svampar samt flera mikroorganismer). tillsammans hjälp från fotosyntesen omvandlar, å andra sidan, växterna koldioxid mot syre, en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt sockerarter liksom dem dels använder inom sin personlig metabolism, dels lagrar inom sina celler.

Vid låga koncentrationer existerar koldioxid lukt- samt smaklöst. Höga koncentrationer utför för att koldioxiden löser sig inom slemhinnanornas vätska samt bildar kolsyra liksom smakar surt samt sticker inom näsan.

Med naturvetenskapligt språkbruk existerar kolsyra vattenlösningen från koldioxid (se kolsyra). dock bland annat inom livsmedelssammanhang samt inom vardagligt anförande kallar man även ofta gasen koldioxid på grund av kolsyra.

Bubblorna inom maltdryck samt läskedrycker existerar gasformig koldioxid löst inom vätskan.

Koldioxid bildas genom andning hos alla aeroba organismer (växter, djur, svampar och många mikroorganismer)

Koldioxidhalter

[redigera | redigera wikitext]

Havet innehåller cirka 37 400 miljarder ton kol inom form eller gestalt från koldioxid, landmassor innehåller cirka 3 000 miljarder ton, medan atmosfären innehåller cirka 720 miljarder ton. till närvarande (april 2022) utgör koldioxidhalten omkring 420 ppm^[1] (drygt 0,04 procent) från atmosfärens volym.

Halten inom atmosfären ökar samt bidrar mot jordens uppvärmning genom växthuseffekten. Mellan kalenderår 1982 samt 2010 ökade koldioxidhalten tillsammans cirka 14 procent.^[2]

Biologisk roll

[redigera | redigera wikitext]

Koldioxid bildas genom andning hos varenda aerobaorganismer (växter, varelse, svampar samt flera mikroorganismer).

inom kroppen existerar koldioxid enstaka restprodukt liksom bildas nära cellandningen, samt lämnar kroppen tillsammans utandningsluften. Utandningsluften ifrån enstaka människa innehåller ungefär 4 andel koldioxid.^[3]

Med hjälp från fotosyntesen omvandlar, å andra sidan, växterna koldioxid mot syre, vätska samt sockerarter liksom dem dels använder inom sin personlig metabolism, dels lagrar inom cellerna, ofta omvandlat mot cellulosa, stärkelse alternativt fett.

Blodet transporterar sedan syret till kroppens celler och vävnader

Ju högre halt koldioxid inom atmosfären desto snabbare tillväxt hos växter. Högre CO₂-halt fullfölja även för att växter tar upp mindre vätska ur marken då växternas klyvöppningar, likt tar in koldioxid, ej behöver artikel öppna lika länge samt därmed avger mindre vattenånga.

Fotosyntesens bindande från koldioxid samt lösgörandet genom andning samt ytterligare förbränning, är kapabel beneath normala förhållanden ungefärligen balansera varandra.

Växtligheten vid jorden existerar dock ej konstant utan balanseras bland annat från kvantiteten koldioxid inom atmosfären. Fotosyntesen, då växter omvandlar koldioxid mot syre, pågår bara dagtid nära solbelysning. beneath dygnets mörka (och vid norra halvklotet betydligt större tidsperiod inom genomsnitt) timmar avger istället växter koldioxid via respiration.

beneath vintern förekommer ingen fotosyntes.^[4]

Det finns undersökning liksom visar för att enstaka fördubbling från koldioxidhalten inom atmosfären skulle leda mot för att fotosyntesen höjs cirka 30 procent.^[5][2]

Egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Koldioxid existerar färglös, massiv, kvävande samt inert (obenägen för att reagera kemiskt) gas.

nära inandning inom höga koncentrationer får man enstaka sur smakförmåga inom munnen samt enstaka stickande emotion inom hals samt svalg eftersom gasen löser sig inom saliven samt bildar kolsyra.

Molekylen existerar linjär samt består från ett kolatom omgiven från numeriskt värde syreatomer. nära nedsänkt temperatur förändras gasen mot fast status, därför kallad kolsyresnö alternativt torris.

nära normalt tryck sublimerar kolsyresnön mot gasform. Sublimationspunkten på grund av koldioxid nära normalt tryck ligger nära –78 °C.

Koldioxid existerar viktig till biosfären samt på grund av syreomvandlingen, samt nära halter lägre än 200 ppm får växtligheten svårt för att överleva. Gasen inom flytande struktur kunna endast inträffa nära högt tryck; trippelpunkten ligger nära 5,1 atmosfärer samt nära 25 °C måste trycket ökas mot 67 atm till för att gasformig koldioxid bör övergå inom flytande form^[6].

Andningen är huvudsakligen en ofrivillig process som styrs av hjärnan och det autonoma nervsystemet

Generellt ökar gasers svar inom vätska såsom kyls från, varför bland annat koldioxid lagras inom havet beneath kallare perioder samt istider, på grund av för att återvända mot atmosfären då havets temperatur ökar beneath varmare perioder.^{[7][8][9][10][11]}

Miljöpåverkan

[redigera | redigera wikitext]

Detta segment existerar enstaka beskrivning från Växthuseffekten och Havsförsurning.

Global uppvärmning

[redigera | redigera wikitext]

Koldioxid existerar, nära sidan från framförallt vattenånga, även enstaka betydande växthusgas, utan vilka jordens medeltemperatur skulle varit cirka 30 grader lägre.^[12]

Koldioxid bildas nära förbränning från kolföreningar inom syre dock största andelen från tillflödet från koldioxid mot atmosfären kommer ifrån naturliga processer.

nära förbränning från biomassa ökar ej halten från koldioxid inom atmosfären, således länge biomassan tillåts växa upp igen samt åter absorbera identisk mängd koldioxid. Koldioxid äger ett uppehållstid ifall cirka 5 tid innan den tas upp från nation samt ocean. nära förbränning från fossila drivmedel likt kol, petroleum, naturgas, oljeskiffer, oljesand samt torv återförs kol mot atmosfären såsom varit utanför detta kretslopp beneath miljoner tid.

Såvida ej varenda gram från återfört kol binds inom färsk biomassa, således ökar koldioxidhalten inom atmosfären. Koldioxid liksom andra gaser, tas upp inom vätska, speciellt nära lägre temperaturer samt beneath kalla perioder såsom istider.

Lungorna tar upp syre till kroppen från luften som vi andas in

beneath kallare perioder lagras därför koldioxid inom världshaven, vars pH existerar ovan 7,0, samt återgår mot atmosfären beneath varmare perioder.^{[7][8][9][10][11]}

Ökningen från atmosfärens koldioxidhalt senaste seklet beror vid industrialismen samt dess storskaliga utnyttjande från fossila bränslen,^[13][11][9] samt leder mot enstaka ökad växthuseffekt vilket bidrar mot global uppvärmning.^[14][15]

Uppfattningen för att detta finns enstaka pågående global temperaturökning orsakad från mänskliga aktiviteter supportas i enlighet med enstaka översyn 2016 från cirka 97 andel från publicerad undersökning, likt "endorses the scientific consensus on AGW (Anthropogenic, or human-caused, Global Warming)".^[16][17]

Havsförsurning

[redigera | redigera wikitext]

Det ökade upptar plats från koldioxid inom haven vid bas från ökande koldioxidhalt inom atmosfären leder mot enstaka långsamt ökande havsförsurning.

Detta beror vid för att haven absorberar koldioxiden samt då denna reagerar tillsammans med en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig således skapas kolsyra vilket leder mot en lägre PH-värde (dvs. en surare hav). Försurningen kunna utvecklas mot en allvarligt hot mot havens ekosystem.^[18] Havens pH existerar drygt 8,0 dock varierar något tillsammans årstiderna.^[18] beneath senare tid besitter ett långsamt sjunkande trend på grund av pH-värdet observerats, dock även ifall begreppet "försurning" förekommer således existerar pH-värdet alltjämt uppenbart ovan 7,0 samt därmed ej "surt" inom vanlig fras, dock surare än normalt.^[19] Denna försurning påverkar bland annat Stora barriärrevet negativt.^[20][21]

Haven försuras även från för att tillgängligheten inom haven till karbonat samt bikarbonat störs, vilket förstärker försurningseffekten.

IPCC bedömer för att havens genomsnittliga surhetsgrad inom ytvattnet besitter ökat tillsammans 30 % sedan den fabriksrelaterade revolutionen samt för att en framtida scenario utan kraftiga minskningar från koldioxid inom atmosfären skulle leda mot ett fördubblad resultat vid havens surhetsgrad.^[22]

Surheten inom haven fördelas ojämt mellan öppet ocean samt kustzoner, var karbonater existerar mer upplöst inom detta öppna havet än närmre kusterna.^[22] Mer koldioxid samt surare ocean påverkar centrala biologiska processer vilket fotosyntes, respiration, syra-basreglering samt förkalkning, vilket leder mot följdeffekter.^[23]

Ett från dem viktigaste marina ekosystemen vilket hotas från den globala uppvärmningen, havens försurning samt överfiskning existerar världens korallrev.

Korallreven utgör ca 1% från havens yta, samtidigt liksom därför flera likt 25 % från samtliga arter inom haven existerar beroende från dem till sin överlevnad.^[24] Vissa koraller klarar försurningen vid således vis för att dem förmå reproducera sig, samtidigt liksom detta lägre PH-värdet förstör deras skelett vilket inom förlängningen hotar korallrevens ekosystem.

Viktiga arter vilket existerar beroende från korallreven, t.ex. ormstjärnor, utgör att födas till fiskarter liksom lever vid botten från världens ocean. då dessa arter kämpa ut får detta konsekvenser till läka ekosystem.^[25]

Användningsområden

[redigera | redigera wikitext]

Koldioxid används inom livsmedelsindustrin, oljeindustrin samt den kemiska industrin.

Koldioxid existerar lättlöslig inom dricksvatten samt bildar då ett vattenlösning innehållande den svaga syrankolsyra, H₂CO₃. Jäsmedel bildar koldioxid likt bildar små gasbubblor inom bakverk. vilket konserveringsmedel betecknas koldioxid tillsammans med E-nummer E 290.

Kolsyresläckare existerar ett typ från brandsläckare vilket använder koldioxid på grund av för att släcka bränder genom för att tränga undan syre samt kall luft ner branden.

Flytande koldioxid samt torris används även liksom köldmedel inom andra kontext.

Koldioxid används såsom drivmedel mot paintballmarkörer samt vissa luftpistoler.

Koldioxid används såsom skyddsgas nära svetsning, inom dem flesta fall blandad tillsammans med andra gaser.

Koldioxid kunna användas på grund av för att befrämja växtlighet nära odling inom växthus, speciellt angående odlingen sker tillsammans med artificiell belysning.

ett ökning från koldioxidhalten mot mellan 600 samt 1 000 ppm förmå, beroende vid planta samt andra förutsättningar, ge ett ökad tillväxt.^[26]

Toxikologisk information

[redigera | redigera wikitext]

Vid låga koncentrationer existerar koldioxid enstaka ofarlig gas. inom högre koncentration förmå den dock artikel skadlig samt bland annat leda mot koldioxidförgiftning.

• Lukt: ingen luktvarning. Höga halter ger dock svagt stickande lukt.
• Egenskaper: Gasen existerar tyngre än atmosfär. fara på grund av ansamling inom slutna utrymmen, speciellt nära marknivå.
  Med varje andetag vi tar andas vi ut koldioxid

  Högsta CO₂-halten finns normalt inom rummets lägsta punkt.

• Kvävande genom inandning då den undantränger luftens syre. Halter vid ovan 5 andel koldioxid inom inandningsluften kunna leda mot medvetslöshet, högre halter mot kvävning.^[3]

Symptom:

• huvudvärk
• illamående
• kräkningar
• kan leda mot medvetslöshet.

I koncentrationer ovan enstaka andel, motsvarande 10 000 ppm (dagens värden inom luften existerar lite ovan 400 ppm)), ger dåsighet samt känslor från obehag inom lungorna.^[27] Koncentrationer vid mellan 7 andel samt 10 andel (70 000 mot 100 000 ppm) förmå leda mot medvetslöshet, även tillsammans med goda värden syre, samt utmynnar inom dåsighet, huvudvärk, syn- samt hörselproblem, samt medvetslöshet nära mellan några minuter upp mot enstaka timme.^[28] Fysiska effekter orsakade från upphöjd koldioxidexponering existerar samlade beneath termen Hyperkapni, ett undergrupp mot asphyxiation.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]