armyati.pages.dev






Hur ofta får man skov ms

Vad existerar MS?

MS existerar enstaka existerar enstaka kronisk inflammatorisk sjukdom inom detta centrala nervsystemet, detta önskar yttra hjärnan samt ryggmärgen. 1 Cirka 20 000 svenskar lever tillsammans med MS. från dem existerar 70 andel kvinnor.2 Sjukdomen ger ofta skovvisa symtom inom struktur från bland annat känselrubbningar, svårt för att vandra samt hålla balansen, utmattning, reducerad övervakning ovan urinblåsan. 3  detta finns inga behandlingar såsom botar MS idag, dock detta finns en antal medicin vilket bromsar sjukdomens utveckling.2,4

Vad existerar MS?

I detta centrala nervsystemet finns nervtrådar vilket leder impulser mellan hjärnan samt olika delar från kroppen.3 på grund av för att impulserna bör behärska överföras snabbt samt smidigt existerar enstaka sektion nervtrådar omgivna från en isolerande fett, därför kallat myelin.5

Vid MS angrips samt skadas myelinet från detta egna immunförsvaret.6 då myelinet skadas påverkas samt nervimpulserna samt dem förmå ej längre är kapabel ledas fram vid riktig sätt. 2 När myelinet skadas uppstår även ett inflammation från nervtråden. 2,7 dem inflammatoriska förändringarna utför för att ärrvävnad bildas4 vilket även äger givit sjukdomen dess namn, multipel skleros dvs.

flera ärrhärdar.2  Beroende från fanns inom hjärnan alternativt ryggmärgen likt dem denna plats inflammatoriska förändringarna sitter, får man olika symtom.8

MS existerar, näst efter traumatisk hjärnskada, den vanligaste orsaken mot neurologisk funktionsnedsättning hos yngre vuxna inom Europa.9

Olika typer från MS

MS delas in inom olika typer samt uppträder inom olika faser.3 Den inflammatoriska aktiviteten existerar upphöjd beneath dem inledande 15–20 år då nerverna attackeras samt förstörs.

Mellan skoven har du vanligtvis inga besvär

Sedan reducerar inflammationen kraftigt dock allt fler symtom framträder. detta beror vid enstaka kombination från förstörda nerver samt naturligt åldrande.8

Man brukar dela in MS inom nästa typer:

Cirka 85 andel från dem likt får MS, får inledningsvis denna struktur. detta innebär för att sjukdomen kommer inom perioder vilket kallas skov.3 mot ett start existerar man ofta helt besvärsfri mellan skoven, dock tillsammans tiden brukar vissa symtom existera kvar. 8 Hur långa skoven existerar samt hur ofta dem kommer brukar variera stort mellan olika personer.3 en skov kunna hålla inom sig beneath något dygn upp mot en par månader.

Tiden mellan skoven varierar mellan några månader upp mot flera år. 4

Den skovvist förlöpande formen från MS brukar efter omkring 10–15 tid övergå mot för att långsamt bli sämre även mellan skoven. Denna andra fas inom sjukdomen kallas sekundärprogressiv MS.3

Omkring 10–15 andel från dem vilket får MS får ett struktur utan skov var man inom stället får enstaka långsam ökning från besvären redan ifrån början.3 dem vilket drabbas från denna mer ovanliga struktur från MS existerar ofta lite äldre (35 tid samt äldre).


  • hur ofta får man skov ms

    • Den denna plats formen från MS existerar lika vanlig hos män vilket hos kvinnor.1

    Det finns även enstaka godartad struktur från MS var man trots flera års sjukdom ej får besvärande symtom. Diagnosen förmå ursprunglig ställas då detta gått flera tid samt man är kapabel titta tillbaka vid sjukdomsförloppet.3

    Det finns ett massiv variation inom hur allvarligt förloppet från MS existerar,  från milda former mot mer jobbiga förlopp.4

    Vad orsakar MS?

    Vad likt orsakar MS existerar ej känt dock man vet för att detta existerar ett kombination från arv samt miljö.

    Ett år av sjukdomsprogress (retro- eller prospektivt) oberoende av kliniskt skov samt 2 av följande 3 kriterier: Spridning i rum i hjärnan med minst en T2-lesion på de MS karakteristiska lokalerna (periventrikulärt, kortikalt/juxtakortikalt eller infratentoriellt) - Spridning i rum i ryggmärgen med minst två T2-lesioner i ryggmärgen

    Hypotesen existerar för att miljöfaktorer samt riskökande gener samverkar samt ger ett autoimmun reaktion riktad mot nervsystemet, dvs för att detta egna immunförsvaret angriper strukturer inom hjärnan.9 Man besitter identifierat runt 230 riskgener alternativt riskvarianter var plats samt ett bidrar lite mot risken för att erhålla MS.9  Man vet även för att vissa omgivningsfaktorer alternativt livsstilsfaktorer påverkar risken för att erhålla MS då dem samverkar tillsammans riskgenerna.9 Några liknande faktorer existerar rökning, liksom körtelfeber samt övervikt inom tonåren4 samt låga nivåer från D-vitamin10.

    Vilka existerar symtomen nära MS?

    Vilka symtom man får beror vid vilka nervtrådar likt blir inflammerade2  och plats inom centrala nervsystemet inflammationen uppstår.7 Sjukdomen är kapabel angripa olika delar från nervsystemet samt därför kunna symtomen variera beroende vid vilken nervbana såsom drabbas.4 enstaka inflammation vid synnerven ger inverkan vid synen, enstaka inflammation inom lillhjärnan är kapabel utföra sålunda för att man blir yr samt skakig samt ett inflammation inom ryggmärgen är kapabel ge bekymmer tillsammans urinblåsan 7 nära MS varierar symtomen ifrån dygn mot solens tid mer än nära någon ytterligare sjukdom inom detta centrala nervsystemet.7

    Första symtom:
    Vanliga inledande symtom vid MS existerar reducerad ögonkontakt vid en ögat vid bas från synnervsinflammation.

    detta förmå även artikel domning alternativt modifierad beröring inom ledd alternativt ben.8

    Vanliga symtom:
    Vanliga symtom existerar för att man blir svagare alternativt får sämre övervakning ovan vissa muskler4, blir stel inom muskler3, får känselstörningar, nedgången balans samt synrubbningar.4 Vanligt existerar även för att erhålla reducerad övervakning ovan urinblåsan samt för att ett fåtal värk inom kroppen.3

    Även mer allmänna besvär liksom enkel inverkan vid minne samt koncentrationsförmåga samt nedstämdhet, existerar vanliga. 3–4

    Fatigue existerar ett många svår typ från trötthet.11 detta existerar enstaka form eller gestalt från utmattning alternativt orkeslöshet liksom existerar kraftigare än vanlig utmattning samt såsom ofta kallas MS-trötthet.

    Fatigue existerar en från dem vanligaste symtomen nära MS12 samt existerar en från dem symtom vilket ofta äger stort alternativt störst påverkan vid livskvaliteten13.

    MS – därför ställs diagnos

    Den inledande vårdkontakten existerar hos medicinsk expert vid vårdcentral. ifall MS misstänks skriver läkaren enstaka remiss mot neurolog.

    Hos neurologen får man informera ifall sina symtom.

    Ibland är kapabel dem härledas långt igen inom tiden. detta existerar viktigt för att försöka minnas vilka symtom man besitter haft samt hur dem eventuellt äger förändrats ovan period. Neurologen fullfölja enstaka neurologisk studie genom för att undersöka beröring, reflexer samt balans samt andra neurologiska funktioner.14 ett magnetkameraundersökning, MR, från huvudet samt ryggmärgen görs samt en ryggvätskeprov tas till för att titta angående detta finns indikator vid inflammation inom detta centrala nervsystemet.3

    Dessa undersökningar sammanvägs tillsammans med patientens saga samt eventuellt behöver läkaren följa hur sjukdomen utvecklas ovan tidsperiod till för att behärska ställa diagnosen.3 enstaka enda inflammation existerar ej MS, dock förmå existera en förstadium mot MS.

    på grund av för att ställa diagnosen MS måste man behärska visa för att inflammationerna återkommer.14

    Uppföljning

    MR görs även fortsatt på grund av för att följa upp den inflammatoriska aktiviteten inom hjärnan samt ryggmärgen samt vid således sätt även behärska granska ifall behandlingen besitter önskvärd effekt.15–16 Intervallen mellan MR-undersökningarna bestäms utifrån situation.15 nära uppföljningen jämförs tillsammans bilder ifrån den förra MR-undersökningen.15 mot uppföljningen hör även ett läkarundersökning.16 Enligt Socialstyrelsens riktlinjer bör uppföljande MR-undersökning samt läkarbesök göras minimalt enstaka gång per år.16

    Hur behandlas MS?

    Det finns idag ingen behandling vilket helt är kapabel bota MS, dock detta finns flera olika behandlingar på grund av för att lindra sjukdomsförloppet. 4 dem inledande bromsmedicinerna kom vid 90-talet samt efter detta äger utvecklingen från nya medicin gått inom enstaka rasande hastighet samt detta görs kurera tiden nya framsteg.

    De varar från några dagar till månader

    Idag finns ett rad medicin vilket bromsar sjukdomsutvecklingen. Dessa medicin äger dock enstaka många begränsad inverkan då MS äger övergått inom enstaka sekundärprogressiv fas.2

    Flera åtgärder såsom kunna lindra besvär från sjukdomen existerar enstaka betydande sektion från behandlingen angående man får någon struktur från funktionsnedsättning.

    Sjukgymnastik samt personlig träning kunna hjälpa mot för att stärka samt hålla dem påverkade musklerna aktiva samt inom god kondition.4

    Forskning angående MS

    Under dem senaste år besitter medicin utvecklats likt bromsar inflammationsprocesserna inom centrala nervsystemet samt ett hel serie nya mer verksamma behandlingar existerar beneath utprövning.

    dem utför för att funktionsnedsättningar kopplade mot sjukdomen ej förvärras samt förhoppningen existerar för att behandlingen inom större utsträckning bör behärska skräddarsys på grund av varenda patient. Även stamcellsförsök pågår, tillsammans med avsikt för att främja kroppens egna läkningsprocesser samt möjligen inom framtiden även behärska utveckla skadade funktioner. 4

     Visste ni att…

    • … cirka 20 000 personer inom landet äger MS? 2
    • … 70 andel existerar kvinnor. 2
    • … cirka 600 nya fall tillkommer varenda år? 9
    • … cirka 2,8 miljoner personer inom världen äger MS? 2
    • … sjukdomen oftast ger sig mot uppleva mellan 15 samt 55 års ålder. 4 dem flesta existerar mellan 20 samt 40 kalenderår då dem får diagnos. 2

    Referenser:

    1. Internetmedicin
    2. Neuro
    3. 1177
    4. Hjärnfonden
    5. 1177/Myelin
    6. Hjärnfonden
    7. Neuro/Symtom
    8. Karolinska Institutet
    9. Hjärnfonden
    10. Svenska MS-Sällskapet/ Metodbok enstaka översikt
    11. Neuro
    12. MS Sällskapet/Metodbok_Fatigue
    13. Neuro/Fatigue
    14. Neuro/Hjärntrötthet
    15. Läkartidningen
    16. Socialstyrelsen

    Publicerad 2014-07-15
    Uppdaterad 2022-12-29