Hur blir en atom stabil

detta på denna plats avsnittet beskriver atomernas byggnad.

Idén för att all ämne existerar uppbyggd från ett minsta delbar objekt härstammar ifrån antiken. Demokritos antog, utifrån rent filosofiska grundläggande principer eller fundament, för att ingenting är kapabel delas upp inom allt mindre delar inom all oändlighet.

denne kallade dem partiklar vilket alltså plats odelbara till atomer (grekiska: atomos, "odelbar"). detta tog sedan nästan 2 000 kalenderår innan John Dalton utförde experiment liksom visade för att all ämne verkligen existerar uppbyggd från små odelbara enheter. Sedan dess besitter t.ex. atombomber demonstrerat för att atomerna visserligen utgör många starka byggstenar dock för att dem ej existerar odelbara.

vilket oss bör titta inom detta segment består atomer inom själva verket från mindre delar.

En exciterad elektron är dock inte stabil, utan faller oftast en kort tid tillbaka till sitt ursprungliga skal

Dessa delar ej bara redogör varför atomerna existerar alltings byggstenar, delarna utgör även dem komponenter likt oss behöver till för att förstå varför olika ämnen beter sig liksom dem fullfölja.

Mänskligheten äger visserligen lärt sig för att spränga atomer, vilket frigör fantastiska mängder energi, dock inom kemin studera man bara vilket såsom sker då olika atomer reagerar tillsammans varandra.

Atomernas inre lämnas tillsammans med andra mening gärna åt sig egen (eller fysikerna) dock atomernas inre existerar från största innebörd på grund av hur dem reagerar tillsammans med varandra. på denna plats bör oss alltså titta närmare vid hur atomerna existerar uppbyggda. inom själva verket besitter atomernas inre byggstenar demonstrerat sig många svåra för att förstå sig vid samt ett medvetande på grund av deras egentliga natur hänger ihop tillsammans förklaringen mot läka universums uppkomst.

På så sätt uppnår atomerna en ädelgasstruktur

inom detta del bör oss emellertid begränsa oss mot enstaka förenklad modell från atomen.

Faktaruta
Lite angående universum samt hur atomerna skapades...
Här saknas information! Hjälp Wikibooks genom för att beläggning inom mer.

Atommodell

[redigera]

För för att förstå varför vissa ämnen reagerar enklare tillsammans med varandra än andra måste man förstå hur atomerna existerar uppbyggda.

Vår förståelse ifall atomernas inre bygger vid dem upptäckter vilket gjordes från vetenskapsmän före samt efter sekelskiftet 1900. Den förenklade atommodell dem kom fram mot för att existerar den liksom oss bör presentera på denna plats.

Bilder
Atomkärna (med protoner samt neutroner). När man tillför en atom energi är det dess elektroner som upptar överskottsenergin	Atom tillsammans med elektronmoln
Atommodell från väte	Atommodell från t.ex. natrium

mot skillnad ifrån vad man länge trodde existerar ej atomerna odelbara. Istället består dem från mindre partiklar såsom kallas elementarpartiklar: Protoner, neutroner samt elektroner. enstaka atom består från enstaka positivt laddad atomkärna likt innehåller protoner samt neutroner tillsammans kallade nukleoner.

Denna kärna omges från negativt laddade elektroner samt deras negativa laddning uppvägs från den positiva laddningen hos protonerna inom atomkärnan. Man säger för att elementarladdningen alternativt enhetsladdningen hos protonerna samt elektroner existerar +1 respektive -1. Neutronerna saknar laddning.

Protoner samt neutroner balanserar båda ungefär kg medan elektronernas massa existerar mindre.

eftersom detta ej existerar således praktiskt för att mäta elementarpartiklarnas vikt vid detta sätt äger man hittat vid ett speciell massenhet till dem kallad u (Unified Mass unit).

Atomnummer

[redigera]

Ett grundämne existerar en tema, ibland kallat en element, likt består från atomer tillsammans identisk antal protoner inom atomkärnan.

Detta antal existerar grundämnets atomnummer. inom detta periodiska systemet existerar grundämnena organiserade efter stigande atomnummer.
(Se Formelsamling/Kemi/Periodiska_systemet).

Typen av kemisk bindning maximerar stabiliteten hos atomerna som bildar den

Masstal

[redigera]

Om man till enstaka viss atom beräknar ihop antalet protoner samt neutroner får man atomens masstal. eftersom elektronernas massa existerar försumbar jämfört tillsammans neuklonernas kunna man bortse ifrån denna samt, eftersom neuklonernas massa existerar ungefär lika tillsammans 1 u, ligger masstalet många nära atomens vikt.

Isotoper

[redigera]

Hos dem flesta grundämnena varierar antalet neutroner inom kärnan. Atomer tillsammans med identisk antal protoner dock olika antal neutroner kallas till isotoper. numeriskt värde isotoper besitter inom praktiken identiska kemiska attribut dock deras fysiskaliska attribut, smältpunkt, kokpunkt etc, är kapabel variera mer.

Några isotoper äger egna namn, dem övriga namnges efter temat beteckning samt masstal, t.ex. klor-35, klor-37 var siffran anger antalet protoner + antalet neutroner.

Elektronkonfiguration

[redigera]

Bildserie vid ett atom tillsammans med ett elektrons rörelse- samt lägesenergi liksom vektorer nära tillförsel från energi.

Elektronen "hoppar" mellan elektronskalen då man tillför energi.

då stabila grundämnen bildas, då protoner samt elektroner förenas, avges energi. Detta beror vid för att dessa atomer innehåller mindre energi än dem fria elementarpartiklarnas sammanlagda energi. dem elektriska laddningarna hos enstaka atoms protoner samt elektroner balanserar upp varandra därför länge antalet protoner samt elektroner existerar lika flera.

Denna balans är kapabel man dock rucka vid genom för att tillföra atomen energi. ifall man önskar skilja protonerna samt elektronerna åt igen, s.k.

Oktettregeln är en enkel regel som tillämpas i kemin

jonisering, måste man alltså tillföra lika många energi såsom frigjordes då atomen bildades. ett stadig atom förblir alltså stadig endast således länge dess energimängd understiger en visst bestämt värde.

När man tillför enstaka atom energi existerar detta dess elektroner såsom upptar överskottsenergin. Den energi liksom finns inom enstaka elektron existerar summan från dess kinetisk energi samt den lägesenergi den får från atomkärnans attraktionskraft.

Rörelseenergin fullfölja alltså för att elektronerna far runt atomkärnan inom banor. Dessa banor förmå ej beskrivas noggrant samt elektronernas position är kapabel därför ej heller bestämmas. Man brukar därför yttra för att ett atomkärna existerar omgiven från en elektronmoln alternativt en elektronhölje. dock även angående ej elektronernas position är kapabel bestämmas noggrant kunna man räkna vid hur sannolikt detta existerar för att enstaka elektron påträffas inom en visst enhet.

då man utför detta ser man för att elektronerna tenderar mot för att befinna sig oftare vid vissa bestämda avstånd ifrån atomkärnan. Detta beror vid för att atomer bara kunna ta emot energi inom vissa bestämda mängder, s.k. energikvanta. Man kallar dessa bestämda avstånd på grund av atomens elektronskal samt betecknar dem K, L, M, N etc.

Den energi man tillför mot enstaka atom upptas alltså från elektronerna inom form eller gestalt från kinetisk energi vilket utför för att avståndet mellan kärnan samt elektronen ökar, elektronerna hoppar upp mot nästa skal, man säger för att atomen blir "exciterad". Exciterade atomer blir sällan långlivade samt elektronerna hoppar snabbt igen mot detta skal detta befann sig inom då atomen fanns stadig.

då detta sker avges energi tillskottet inom form eller gestalt från ljus. ifall man tillför tillräckligt många energi lämnar elektronen atomen samt hoppar t.ex. ovan mot ett ytterligare atom. Resultatet blir enstaka atom liksom saknar enstaka elektron, dvs ett positivt laddad jon.

Bildserie vid atommodeller ifrån ämnena inom t.ex. lag 1.

Atomer tillsammans lika flera valenselektroner besitter identiska kemiska samt fysikaliska attribut.

Hur flera elektroner såsom befinner sig inom dem olika skalen, atomens elektronkonfiguration, avgör atomernas kemiska samt fysikaliska attribut.

När detta händer frigörs energi som omvandlas till fotoner och sänds ut som ljus

inom detta periodiska systemet existerar grundämnena strukturerade därför för att varenda grundämnen inom ett assemblage besitter lika flera elektroner inom sitt yttersta skal, s.k. valenselektroner. Ämnena inom enstaka samling besitter likartade attribut eftersom dem besitter lika flera valenselektroner. eftersom elektronkonfigurationen äger därför massiv innebörd använder man flera typer från formler till för att förklara den.

Om en elektron tar upp energi kan den bli exciterad, den "hoppar" då till ett energiskal med högre nivå

Elektronformler beskriver antalet valenselektroner hos en grundämne:

Man kunna även förklara elektronkonfigurationen vid formen

Ar 2-8-8

där siffrorna motsvarar antalet elektroner inom varenda skal.

Sammanfattning

[redigera]

Atomer existerar uppbyggda från elementarpartiklarna: protoner, neutroner samt elektroner. Atomer består från ett atomkärna, likt består från protoner samt neutroner, omgiven från elektroner. Atomer tillsammans identisk antal protoner sägs utgöra en grundämne. Elektronerna färdas runt atomkärnan inom olika elektronskal likt representerar elektronernas medelavstånd mot atomkärnan. Elektronskalen betecknas K, L, M, N etc. Ett grundämne äger en atomnummer såsom motsvarar antalet protoner. Atomernas massor mäts inom enheten 1 u. Protoner samt neutroner balanserar ungefär 1 u. Elektroner balanserar 1/1800 u. Protoner äger enhetsladdningen +1. Neutroner saknar enhetsladddning. Elektroner äger enhetsladdningen -1. I enstaka atom existerar antalet elektroner samt protoner lika. Summan från antalet protoner samt neutroner inom enstaka atom kallas på grund av masstal. Atomernas massa existerar ungefär lika tillsammans med masstalet. Atomer från identisk stöt tillsammans med olika antal neutroner kallas till isotoper. Masstal samt atomnummer anges mot vänster angående grundämnets kemiska beteckning: H. Då enstaka elektron lämnar enstaka atom sker ett jonisering. Joniseringsenergin existerar den energi liksom behövs till för att enstaka elektron bör lämna ett atom. En exciterad atom besitter högre energi samt någon från dess elektroner befinner sig vid större avstånd ifrån atomkärnan än normalt. Elektronerna inom ett atoms yttersta skal kallas valenselektroner. En elektronformel består från kemiskt indikator omgivet från temat valenselektroner.