Vad tror forskare om ai och framtiden

ChatGPT samt andra språkmodeller

AI, ChatGPT, samt språkmodeller 

Mattias oxiderat järn kunna svara vid problem att diskutera ifall hur ChatGPT samt andra språkmodeller fungerar, vilket dem klarar från, vad dem ej klarar från, samt hur dem förmå användas. han är kapabel även svara vid problem att diskutera angående hur oss kunna bygga samt designa nya saker tillsammans med hjälp från den denna plats nya tekniken.
Mattias Rost, universitetslektor inom interaktionsdesign, telefon: 031−786 62 35, 070−414 5664, e-post: mattias.rost@ait.gu.se

Generativ AI samt dess effekt vid högre utbildning

Mattias von Feilitzen jobbar vilket lärorik utvecklare samt ger bland annat stöd mot pedagog nära universitetet liksom önskar förbättra sin utbildning tillsammans digitala verktyg.

han förmå svara vid problem att diskutera vilket rör hur generativ AI, såsom ChatGPT, påverkar högre träning, exempelvis inom relation mot examinationer.
Mattias von Feilitzen, lärorik utvecklare, telefon: 031−786 2744, 070−673 2344, e-post: mattias.von.feilitzen@ait.gu.se

Språkförändringar samt ords betydelser

Nina Tahmasebi forskar angående hur man tillsammans hjälp från AI-baserad textanalys samt stora språkmodeller kunna ta reda vid vilket mening betyder inom olika texter.

Denna kunskap förmå bland annat användas till för att analysera språkförändringar, dock även till för att besvara andra forskningsfrågor inom humaniora samt samhällsvetenskap. en modell vid ett språkmodell existerar den AI vilket ligger på baksidan ChatGPT.
Nina Tahmasebi, docent inom språkteknologi, e-post: nina.tahmasebi@gu.se

AI-modeller på grund av generering samt medvetande från mänskligt språk

Simon Dobniks undersökning faller inom områdena datalingvistik, språkvetenskapligt databehandling samt språkteknologi,  och kopplar samman undersökning inom lingvistik, psykologi samt datavetenskap.

han forskar ifall hur oss är kapabel bygga AI-system såsom är kapabel ”förstå” samt generera mänskligt tungomål likt engelska samt svenska. Detta innebär mot modell robotar liksom lär sig utifrån våra instruktioner samt beskrivningar, samt AI-språkmodeller såsom lär sig språklig innebörd ifrån texter samt bilder till för att behärska utföra språkrelaterade fakta liksom för att summera texter, förklara bilder samt svara vid frågor.
Simon Dobnik, professor inom datalingvistik, mobil 031-786 6917, e-post: 
simon.dobnik@gu.se

Språkmodeller samt hur datorer förstår mänskligt språk
Richard Johansson forskar inom området språkteknologi, var målet existerar för att konstruera struktur såsom behandlar mänskligt tungomål.

Genom sin yrkesliv äger denne undersökt enstaka mängd olika forskningsproblem inom detta fält samt kunna svara vid är kapabel svara vid detta mesta liksom rör språkmodeller samt hur datorer förstår mänskligt tungomål. han leder på grund av närvarande ett forskargrupp vilket består från vetenskapsman ifrån GU samt Chalmers liksom bland annat forskar vid hur språkmodeller (som exempelvis Chat-GPT) behandlar fakta.
Richard Johansson, professor inom datavetenskap, telefon: +46 31 772 18 87 e-post:richard.johansson@cse.gu.se

Samspelet AI samt människa

Inlärningsskillnader mellan maskiner samt levande ting

Stefano Sarao Mannelli existerar enstaka datavetare tillsammans med bakgrund inom fysik likt förmå besvara varenda ämnen relaterade mot maskininlärning.

denne existerar särskilt intresserad från inlärningsskillnader mellan maskiner samt levande domstol, samt fördomar inom maskininlärningssystem. Intervjuer tillsammans med Stefano Sarao Mannelli gör vid engelska.
Stefano Sarao Manelli, forskarassistent inom uppgifter science samt AI, e-post: s.saraomannelli@chalmers.se

Ny teknik, kunskapsutveckling samt AI

Jonas Ivarssons undersökning rör fräsch teknik, kunskapsutveckling samt artificiell intelligens.

Bland annat besitter denne studerat tillämpning från AI inom vårdsammanhang. han förmå svara vid problem att diskutera angående samspelet mellan teknik samt människa, människa-datorinteraktion samt olika AI- tillämpningar.
Jonas Ivarsson, professor inom informatik samt tidigare professor inom pedagogik, telefon: 031–786 2473, 076–618 2473, e-post: jonas.ivarsson@gu.se

Dialog, semantik samt artificell intelligens

Staffan Larssons undersökning handlar ifall hur mänsklig dialog fungerar, hur oss uträttar saker tillsammans tillsammans med hjälp från språket samt hur språklig innebörd uppstår samt förhandlas inom interaktion.

denne intresserar sig även på grund av hur dessa processer kunna modelleras samt reproduceras inom artificiella agenter (dialogsystem).
Staffan Larsson, professor inom datalingvistik, mobil 031–786 4378, e-post: staffan.larsson@ling.gu.se

Interaktion mellan AI samt människa

Alexander Berman studera hur språkliga interface mellan AI samt människa kunna utformas således för att detta blir möjligt till människor för att förstå hur AI:n "tänker" samt för att värdera hur många man är kapabel lita vid AI:n.

denne studera även vad likt behövs till för att människor samt AI bör behärska utföra förbättrad bedömningar tillsammans än vilket dem förmå utföra utan varandras hjälp.
Alexander Berman, doktorand inom datalingvistik, telefon: 070−400 99 42, e-post: alexander.berman@gu.se

Hållbart samspel mellan människor samt smarta maskiner

Asad Sayeed kunna svara vid ämnen angående artificiell intelligens samt kognitionsvetenskap, alltså hur människor samt smarta maskiner bearbetar samt använder upplysning, samt hur en hållbart, hållbart samspel mellan människor samt IT fungerar.

denne fokuserar särskilt vid hur artificiell intelligens samt autonoma struktur påverkar vårt samhälle samt våra beteenden. Asad Sayeed existerar även chef till en samarbete mellan språkforskare samt statsvetare såsom forskar angående AI:s roll inom manipulativ politisk informationsutbyte – mot modell därför kallade hundvisslor var någon säger något tillsammans en gömt budskap likt bara några erhålla uppfattar.

Till exempel skulle det kunna användas inom flygledning – forskarna har testat

Asad Sayeed, universitetslektor inom datalingvistik, e-post: asad.sayeed@gu.se

Interaktion tillsammans hjälp från AI samt teknologi (spel, kultur samt robotik)

Swen Gaudl kunna svara vid problem att diskutera liksom rör användningen samt designen från AI inom spel, simuleringar samt robotik, generativa samt gammal AI-tekniker, samt virtuella robotar.

denne forskar angående hur AI kunna ge människor nya samt mer meningsfulla sätt för att interagera tillsammans samt genom mjukvara likt spel samt appar, alternativt fysiska enheter såsom maskiner, robotar samt konstinstallationer. Inom Swen Gaudls jobb används AI liksom en medel till för att stödja samt berika mänskligt kreativt formulering, på grund av utforskande från kunskapsområden samt på grund av för att simulera djur- samt människobeteenden till för att förbättrad förstå dem.
Swen E.

Gaudl, universitetslektor inom interaktionsdesign, telefon: 076–618 2761, e-post: swen.gaudl@ait.gu.se

Omdömesgill digitalisering

Dina Koutsikouris undersökning handlar ifall hur människan samverkar tillsammans med färsk teknik samt hur oss förmå förstå relationen mellan mänsklig omdömesförmåga samt artificiell intelligens. Hur ser oss mot för att oss bygger struktur som inte skapar distans mot detta såsom oss kallar detta mänskliga, dvs förmågan för att tänka, artikel självkritiska samt värdera ifall detta oväntade perspektivet existerar användbart alternativt ej?

Dina förmå svara vid problem att diskutera ifall samspelet mellan mänskligt omdöme samt artificiell intelligens, AI samt beslutsfattande samt effekter från en ökat AI-användande.
Dina Koutsikouri, docent inom informatik, mobil 031–786 6161, 072–397 1253, e-post: 
dina.koutsikouri@gu.se

AI samt samhället

AI, digitala plattformar samt övervakningsteknologi

Jan Ljungberg existerar professor inom informatik samt forskar bland annat angående digitala plattformar, artificiell intelligens samt digitaliseringen från samhället.

han forskar även ifall övervakningsteknologi samt balansen mellan säkerhet samt integritet. han förmå kommentera möglich konsekvenser från den digitala utvecklingen till arbetsliv samt vardagsliv, samt även hur den påverkar innovationskraft samt samhällets institutioner.
Jan Canbäck Ljungberg, professor inom informatik, telefon: 031−786 6152, 070−627 9454, e-post: jan.ljungberg@ait.gu.se

Övervakning – möjligheter samt dilemman

Marie Eneman är kapabel svara vid ämnen kring övervakning samt integritet inom detta digitala samhället.

Som forskare är han positiv till utvecklingen och menar att den i bästa fall kan leda till

denna forskar angående brottsbekämpande myndigheters användning från olika AI-styrda övervakningsteknologier samt hur dessa organiseras samt regleras samt angående implikationerna till integritet. ifrån politiskt håll finns stora förväntningar vid för att övervakning (till modell AI-styrda medel liksom ansiktsigenkänning,  "chat control" samt hemlig dataavläsning) bör öka säkerheten inom samhället, samtidigt likt detta finns bekymmer på grund av risker kring elementär demokratiska rättigheter liksom yttrandefrihet samt integritet.

Marie existerar även involverad inom undersökning kring införandet från biometriska övervakningsteknologier likt sektion från yttre gränskontroll, vilket existerar enstaka sektion från EU:s nya in- samt utresesystem (Entry/Exit system). denna medverkar även inom SOM-institutets nationella enkät på grund av för att analysera hur medborgare ser vid övervakning samt integritet inom detta digitala samhället.
Marie Eneman, docent inom informatik, telefon: 070−975 8844, e-post: marie.eneman@ait.gu.se

AI samt beslutsfattande inom offentlig sektor

Agneta Ranerup intresserar sig på grund av automatiskt beslutsfattande (ADM) inom offentlig zon.

Ofta tänker man då vid AI, dock ett enklare form eller gestalt från teknologi utgörs från Robotic Process Automation (RPA) såsom beslutsstöd alternativt beslutsfattande. Forskningsteman existerar bland annat hur dem beslutande tjänstemännens handlingsutrymme ("discretion") påverkas från RPA inom exempelvis beslut angående försörjningsstöd. en andra tema existerar ambitionen för att mer konkret tydliggöra hur kurera den teknologiska infrastrukturen inklusive RPA påverkar beslutsfattandet inom kontrast mot undersökning var teknologin behandlas omfattande alternativt ej alls.
Agneta Ranerup, professor inom informatik, telefon:  031−786 6154, 072−965 1874, e-post: agneta.ranerup@ait.gu.se

Automatisering tillsammans hjälp från AI

Aleksandre Asatiani undersöker organisatoriska metoder till design, tillväxt samt tillämpning från AI samt andra automatiseringssystem, likt exempelvis robotiserad processautomatisering (RPA), var rutinmässiga arbetsuppgifter digitaliseras alternativt automatiseras.

han existerar intresserad från hur processer likt utförs från människor effektivt är kapabel anförtros åt maskiner utan för att dem subtila, dock viktiga, mänskliga inslagen går förlorade.

Karim Jebari har forskat på AI och hur ny teknologi kan påverka mänsklighetens långsiktiga framtid

Aleksandre Asatiani undersöker även hur organisationer övervinner utmaningarna tillsammans med för att förklara AI på grund av för att säkerställa effektivitet, säkerhet samt efterlevnad.
Aleksandre Asatiani, docent inom informationssystem, telefon: 076−618 3630, e-post: aleksandre.asatiani@ait.gu.se

AI samt medborgarforskning
Marisa Ponti är kapabel uttala sig ifall ämnen såsom rör artificiell intelligens (AI) samt vid vilka sätt sådana teknologier används inom medborgarforskning, crowdsourcing samt medborgares samhällsengagemang.

denna pratar även gärna ifall rättvis datahantering samt vilken innebörd detta äger på grund av maskininlärning.
Marisa Ponti, docent inom informatik, telefon: 073–621 3051 (engelsktalande), e-post: marisa.ponti@ait.gu.se

Global styrning från AI

Magnus Lundgren existerar statsvetare tillsammans med fokus vid internationell politik.

han forskar bland annat vid hur stater diskuterar kring reglering från AI vid internationell nivå. en pågående uppdrag undersöker olika aktörers intressen rörande AI-reglering samt hur dessa intressen främjas alternativt ej inom internationella förhandlingar, mot modell inom förhandlingar ifall EU:s nya AI-förordning.
Magnus Lundgren, universitetslektor inom statsvetenskap, telefon: 072–443 1608, e-post: magnus.lundgren@gu.se

Digitaliseringen från arbetslivet 

Bertil Rolandssons undersökning handlar angående hur olika aspekter från arbetslivet påverkas från den pågående digitaliseringen (inklusive användningen från AI).

han äger deltagit samt deltar inom forskningsprojekt såsom undersöker digitalisering samt dess konsekvenser till arbetslivet inom allmänhet samt till specifika yrkesgrupper såsom poliser, vårdgivare samt översättare. Studierna spänner ifrån bland annat mjukvaruindustri samt media mot nya former från digital övervakning samt vård.
Bertil Rolandsson, professor inom sociologi, telefon: 031–786 63 71, e-post: bertil.rolandsson@gu.se

AI inom politik samt idrott

Moa Johansson forskar vid AI tillsammans med fokus vid användning inom ett rad olika områden.

denna kunna exempelvis prata ifall hur man är kapabel nyttja AI på grund av för att utveckla sin idrottsprestation alternativt användning från AI inom politisk undersökning. denna äger även varit energisk debatten kring AI samt äger funderingar kring AI:s klimatpåverkan samt dem eventuella farorna tillsammans AI. Moa Johansson är kapabel även svara vid ämnen angående LLM (large language models) vilket bland annat ChatGPT bygger på.
Moa Johansson, docent inom datavetenskap nära relaterat till göteborg högskola samt Chalmers, telefon: 031–772 1078, e-post: moa.johansson@chalmers.se

Tekniska aspekter från AI

AI inom utvecklingen från mjukvara

Gregory Gay forskar vid hur man förmå nyttja AI inom utvecklingen från mjukvara, dels hur AI kunna automatisera samt stödja olika delar från mjukvaruutveckling (som tester, kvalitetssäkring samt design), dels hur AI är kapabel bidra mot för att mjukvaran blir kraftig, precis samt trygg.

denne besitter även upplevelse från för att analysera hur studenter använder AI, samt från för att formulera policys kring användningen från AI inom universitetsutbildning inom IT.
Gregory Gay, docent inom interaktionsdesign nära relaterat till göteborg högskola samt Chalmers, telefon: 073–696 4446, e-post: gregory.gay@gu.se

Tillförlitliga AI-system samt datadriven mjukvaruteknik

Christian Berger forskar ifall hur konstruktionen från komplexa mjukvarusystem, vilket kunna innehålla AI-drivna komponenter, kunna stödjas från AI-drivna processer vid en tillförlitligt sätt.

detta är kapabel exempelvis handla angående systemen på baksidan självkörande fordon alternativt sofistikerad förarassistans. Hans undersökning fokuserar vid datadriven mjukvaruteknik på grund av för att utveckla läka värdekedjan kring mjukvarusystemens livscykel – särskilt inom massiv skala.
Christian Berger, professor inom datavetenskap nära relaterat till göteborg högskola samt Chalmers, telefon: 031–772 6038, e-post: christian.berger@gu.se

AI-metoder samt algoritmer

Morteza Haghir Chehreghani forskar vid utvecklingen från nya maskininlärningsmetoder inom olika kontext vilket oövervakad lärande, förstärkningsinlärning, djupinlärning samt beslutsfattande beneath osäkerhet.

Vad händer om människan lyckas skapa en maskin som är smartare än vi själva? Den skulle kunna bli ett hot mot mänskligheten, säger matematikern och riskforskaren Olle Häggström i sin nya bok Tänkande maskiner

Hans forskar även vid hur olika maskininlärningsmetoder förmå appliceras vid verkligheten.
Morteza Haghir Chehreghani, biträdande professor inom datavetenskap samt AI nära relaterat till göteborg högskola samt Chalmers. Telefon: 031–772 6415, e-post: morteza.chehreghani@chalmers.se

Algoritmerna på baksidan AI

Matti Karppa forskar vid algoritmerna på baksidan AI, byggstenarna liksom behövs till för att producera olika typer från AI-system.

Hans undersökning handlar ifall hur man bygger, implementerar samt utvärderar dem underliggande algoritmerna såsom existerar kritisk till för att en AI model bör fungera.
Matti Karppa, universitetslektor inom datavetenskap samt AI nära Chalmers samt relaterat till göteborg högskola, e-post: matti.karppa@gu.se

Juridiska perspektiv

Migration, väpnade konflikter, krigets lagar, maskininlärning

Gregor Noll forskar bland annat angående AI samt något som ligger nära eller är i närheten digital teknik inom migrationsrättsområdet, väpnade konflikter samt tillhörande rättslig reglering.

han kunna kommentera denkbar konsekvenser från den digitala utvecklingen på grund av rätten inom allmän fras, särskilt inom migrationsrättsområdet. dock även till samtida väpnade konflikter – inklusive krigets lagar – samt till rättens automatisering inom vidare fras genom AI samt maskininlärnings-teknologier.
Gregor Noll, professor inom internationell riktig, telefon: 031–786 1260, e-post:
gregor.noll@law.gu.se

AI samt upphovsrätt, digitala tvillingar, konstnärligt samt kreativt skapande

Merima Bruncevic forskar bland annat ifall AI samt rätten, särskilt inom immaterialrätt samt kulturarvsområdet, samt inom området tillsammans således kallade "digitala tvillingar".

denna förmå kommentera problem att diskutera rörande AI samt upphovsrätt – särskilt konstnärligt samt kreativt skapande från samt tillsammans AI – AI samt något som ligger nära eller är i närheten teknologier inom hur kulturarv, samt rättsliga aspekter kring digitala tvillingar.

System som lär sig sina användare via artificiell intelligens har stor potential, enligt forskare

Hennes expertisområde inom AI samt rätten sträcker sig även mot generella problem att diskutera kring digitala tekniker samt rätten inom samhället.
Merima Bruncevic, lektor inom allmän rättslära, telefon: 031–786 4379, 076–618 4379, e-post: merima.bruncevic@law.gu.se

Konsekvenser till riktig, demokrati, genus, internationell lagstiftning

Matilda Arvidsonnär docent inom internationell riktig samt biträdande lektor inom allmän rättslära.

denna forskar angående AI samt rätten tillsammans med fokus vid relationen mellan människa samt teknik samt ifall omfattande ämnen kring korrekt, demokrati samt framtidens samhällen. denna förmå kommentera på potentiella konsekvenser från den digitala utvecklingen på grund av korrekt samt demokrati, genus samt andra något som ligger nära eller är i närheten områden samt aspekter var fara på grund av diskriminering föreligger inom AI samt rätten, den juridiska professionen, internationell- samt EU-lagstiftning rörande AI samt något som ligger nära eller är i närheten teknologier, samt rättsliga aspekter från teknologi-design.
Matilda Arvidsson, docent inom internationell korrekt samt biträdande lektor inom allmän rättslära, telefon: 031–786 4805, e-post: matilda.arvidsson@law.gu.se

Ekonomi samt konsumtion

Maskininlärning på grund av ekonomiska analyser 
Mari Paananen bedriver undersökning liksom undersöker hur finansiella rapporter påverkar kapitalmarknaden genom användning från datoriserad textanalys.

denna utforskar även chansen mot för att internetdata förmå användas till för att förutsäga ekonomiska svårigheter. Utöver detta studera denna dem ekonomiska konsekvenserna från sociala nätverk samt dem faktorer vilket påverkar hanteringen från balansräkning hos små samt medelstora företag (SME-företag). Genom sin undersökning strävar Mari efter för att ge insikter ifall hur dessa områden samverkar samt vilka effekter dem äger vid ekonomin.

Mari Paananen, universitetslektor inom företagsekonomi, telefon: 031–786 3063, e-post: mari.paananen@handels.gu.se

AI samt datadriven marknadsföring
Niklas Sörum forskar kring konsumtionskulturens digitalisering samt digital konsumentdata. Hans senaste forskningsprojekt handlar angående konsumtion från data-driven reklam samt digital konsumentdata.

Niklas Sörum förmå svara vid problem att diskutera ifall hur oss berörs från insamlingen från uppgifter vid nätet, liksom används på grund av för att företag mer effektivt bör behärska nå olika grupper genom riktad reklam.
Niklas Sörum, filosofie läkare inom etnologi samt forskare/föreståndare nära Centrum på grund av konsumtionsforskning, CFK, telefon: 031–786 5990, e-post: niklas.sorum@cfk.gu.se

Rekommendationssystem, personalisering samt informationssökning

Alan Said forskar vid därför kallade rekommendationssystem samt användarmodellering tillsammans med särskilt fokus vid rätt och jämlikhet, ansvarsskyldighet, transparens, samt granskning.

Rekommendationssystem existerar AI-baserade teknologier såsom föreslår relevanta varor alternativt tjänster mot brukare baserat vid deras beteenden, preferenser samt interaktioner. Dessa struktur är kapabel byggas vid olika metoder, inklusive samarbetsfilter, innehållsbaserade filter samt hybridmetoder. Vanligtvis används dem inom e-handel, streamingplattformar samt sociala medier på grund av för att utveckla användarupplevelsen samt öka försäljningen genom för att anpassa förslag vilket existerar maximalt troliga för att tilltala den enskilda användaren.
Alan Said, docent inom datavetenskap, telefon: 076–618 2026, e-post: alan.said@ait.gu.se

AI samt klimatet

AI till för att skydda utrotningshotade arter

Thomas Sterner besitter tillsammans tillsammans med vetenskapsman ifrån Schweiz samt Storbritannien utvecklat enstaka mjukvara till för att att fatta beslut eller bestämma något plats man maximalt effektivt är kapabel etablera skyddade områden på grund av för att skydda utrotningshotade arter.

Programmet simulerar ett artificiell planet likt utsätts till mänskligt tryck. Algoritmen agerar beslutsfattare samt lär sig allt eftersom hur man bäst väljer vilka områden såsom bör skyddas.

Sedan bör algoritmen behärska appliceras vid verkliga uppgifter. Thomas Sterner, professor inom miljöekonomi, telefon: 070–816 3306, e-post:
thomas.sterner@gu.se

AI förmå utveckla kemikaliereglering

Jessica Coria forskar angående AI-användning inom kemikalieområdet. Forskningsteamet utvecklar AI-metoder på grund av för att möjliggöra samt utveckla kemikaliereglering, alltså hur kemikalier bör hanteras samt användas till för att skydda människors välbefinnande samt miljön.
Jessica Coria, lektor inom nationalekonomi, telefon: 031–786 4867, e-post:
jessica.coria@economics.gu.se

AI till för att avslöja greenwashing

Åsa Löfgren forskar angående miljö-, klimat- samt beteendeekonomi samt använder AI till för att samla resultat ifrån bankernas miljörapporter.

denna önskar jämföra vad bankerna lovar vs. vilket dem utför, till för att bedöma ifall detta pågår således kallad greenwashing.
Åsa Löfgren, lektor inom nationalekonomi, telefon: 031–786 1375, e-post: asa.lofgren@economics.gu.se

Skola samt lärande

Robotar inom skolan

Sofia Serholt forskar ifall användandet från sociala robotar inom skolan.

Fokus ligger vid hur ungar samt unga förstår samt interagerar tillsammans robotar samt dess etiska konsekvenser. Hennes undersökning rör särskilt problem att diskutera ifall barns förväntningar vid robotar inom relation mot verkligheten, då samspelet havererar, samt gränsdragningar mellan människa samt maskin.
Sofia Serholt, universitetslektor inom tillämpad informationsteknologi tillsammans inriktning mot utbildningsvetenskap, telefon: 076–618 6555, e-post: sofia.serholt@ait.gu.se

Digital teknik samt AI inom moderna språk 

Elin Ericssons undersökning handlar angående digital teknologi tillsammans med AI-baserad röstigenkänning samt konversationsagenter inom främmande språkutbildning.

denna besitter bland annat undersökt högstadieelevers upplevelser/erfarenheter från för att prata tillsammans med konversationsagenter vid främmande språk.
Elin Ericson, doktorand inom tillämpad informationsteknologi tillsammans inriktning mot utbildningsvetenskap, telefon: 073–910 2348, e-post: elin.ericsson@ait.gu.se

Generativ AI samt dess effekt vid skola 

Erik Winerö arbetar likt gymnasie lärare samt doktorand inom tillämpad IT mot utbildningsvetenskap.

han studera hur generativ AI (såsom ChatGPT samt språkmodeller) påverkar lärares förutsättningar för att genomföra bedömningar samt bedriva utbildning.
Erik Winerö, doktorand inom tillämpad informationsteknologi tillsammans med inriktning mot träning, telefon: 070–732 0902, e-post: erik.winero@ait.gu.se

Artificiell intelligens samt vetande

Thomas Hillman forskar angående hur lärandeprocesser påverkas då teknologier förändrar sättet oss producerar, får passage mot samt arbetar tillsammans med förståelse.

Anders Holst, forskare på RISE, tror att det mest betydelsefulla inte ligger i utvecklingen av en enda teknik, utan snarare kombinationen av flera olika AI-tekniker som kan kopplas ihop för att tillsammans lösa mer komplexa utmaningar

denne kunna svara vid problem att diskutera angående vad artificiell intelligens innebär på grund av vetande samt hur förändrade digitala infrastrukturer inom kurs, jobb samt ledighet förändrar förutsättningarna på grund av lärande.
Thomas Hillman, professor inom tillämpad informationsteknologi tillsammans inriktning mot utbildningsvetenskap, telefon:031–786 2205, e-post:thomas.hillman@gu.se

Hälsa samt medicin

AI-metoder på grund av läkemedelsutveckling

Leif Erikssons undersökning fokuserar vid för att nyttja datorberäkningar samt nya metoder inom AI till för att förbättra medicin samt analysera hur proteiner växelverkar tillsammans med varandra.

en från hans huvudområden existerar medicin mot cancer, dock han arbetar även tillsammans med fräsch antibiotika, virus-läkemedel, samt substanser såsom begränsar nedbrytande process från vitamin A.
Leif A. Eriksson, professor inom fysikalisk kemi, telefon: 076–622 9117, e-post: leif.eriksson@chem.gu.se

AI samt robotar inom vården

Personalbrist inom vården existerar en återkommande bekymmer beneath sommarmånaderna.

kunna AI samt robotar artikel lösningen på grund av för att avlasta vårdpersonal?

Fredrik Johansson forskar vid hur AI samt maskininlärning är kapabel tillämpas inom sjukvården samt förmå förklara vilka möjligheter såsom finns idag samt inom framtiden.
Fredrik Johansson, forskarassistent inom datavetenskap samt AI nära relaterat till göteborg högskola samt Chalmers, telefon: 031–772 1093, e-post: fredrik.johansson@chalmers.se

Kommer oss snart för att äga robotsjuksköterskor såsom gård omkring vid vårdinstitution, vilket kunna förstå, prata samt visa empati till patienter?

Hur upplever oss robotarna? Sara Ljungblad äger inom flera kalenderår forskat vid människors äventyr från robotar, samt vid hur oss förmå tänka vid robotik vilket en designmaterial bland flera andra lösningar.
Sara Ljungblad, universitetslektor inom interaktionsdesign nära relaterat till göteborg högskola samt Chalmers, telefon: 031–772 2304, e-post: sara.ljungblad@chalmers.se

AI till för att upptäcka stroke

Miroslaw Staron forskar inom AI samt läkemedel tillsammans särskilt fokus vid hur AI förmå användas på grund av för att detektera stroke.

Forskare vid Malmö universitet undersöker hur AI kan integreras och förbättra användningen av olika system men också vilka demokratiska, etiska och samhälleliga konsekvenser den snabbt föränderliga tekniken kan ha

denne är kapabel även uttala sig ifall generativ AI samt mer särskilt ifall för att notera kod, känna igen designmönster samt hitta cybersäkerhetshot inom mjukvarukod.
Miroslaw Staron, professor inom programvaruteknik nära relaterat till göteborg högskola samt Chalmers, telefon: 031–772 1081, e-post: miroslaw.staron@chalmers.se

Konst samt musik

AI samt konstverk, melodier samt kreativitet

Palle Dahlstedt existerar professor inom interaktionsdesign samt arbetar även vilket person som komponerar musik.

denne kunna prata angående hur algoritmer förmå användas inom konstnärliga skapandeprocesser, AI samt kreativa processer samt varför AI besitter svårt för att modellera den verkliga världen.
Palle Dahlstedt, professor inom interaktionsdesign nära relaterat till göteborg högskola samt Chalmers, telefon: 031–772 82 07, 070–308 8207 , e-post: Palle.dahlstedt@gu.se

AI, interaktiva medier samt kritiska perspektiv

Kivanc Tatar forskar vid maskininlärning samt AI inom områden vilket toner, ljud, interaktiva medier samt design.

han är kapabel även uttala sig ifall representation inom AI-genererat ämne, samt diskutera AI ur en feministiskt samt bedömande perspektiv.
Kivanc Tatar, biträdande professor inom interaktiv AI nära relaterat till göteborg högskola samt Chalmers, telefon: 031–772 1706, e-post: tatar@chalmers.se