armyati.pages.dev









Stad vid svarta havet webbkryss

Svarta havet

För andra betydelser, titta Svarthavet
Svarta havet
Bihav

Svarta havet, sett ifrån ett kust inom Bulgarien.

Länder Ukraina, Ryssland, Georgien, Turkiet, Bulgarien, Rumänien
Floder Donau,Dnestr,Dnepr,Don,Kuban,Kızılırmak
Djup 2 245[1] m
Volym 547 000 km³
Area436 402 km²
Geonames 630673

Svarta havet existerar en bihav mot Medelhavet, beläget mellan sydöstra Europa samt Mindre Asien.

nästa länder äger kust mot Svarta havet (medurs tillsammans uppstart inom norr): Ukraina, Ryssland, Georgien, Turkiet, Bulgarien samt Rumänien.


  • stad  nära svarta havet webbkryss

  • Svarta havet ingår inom den pontokaspiska region, besitter enstaka total yta vid cirka 500 000 kvadratkilometer (inklusive Azovska sjön) samt en största vattendjup vid 2 245 meter.[1] detta besitter förbindelse tillsammans Medelhavet genom Bosporen, Marmarasjön samt Dardanellerna. en antal stora floder rinner ut inom Svarta havet, inklusive Donau, Dnepr samt (via Azovska sjön) Don.

    Havet kallades från antikens greker Pontos euxeinos = "Det gästvänliga havet", vilket uppfattades likt enstaka eufemism på grund av "det ogästvänliga havet". inom själva verket fanns detta enstaka omtydning från dess äldre namn pontes axeinos var axeinos stammar ifrån detta iranska adjektivet axšaina likt betyder mörk alternativt blå.[2] Även vid turkiska besitter havet motsvarande namn Karadeniz likt bokstavligen betyder Svarta havet.

    Geografi

    [redigera | redigera wikitext]

    Havet står inom väderstreck genom Bosporen, Marmarasjön samt sundet nära Dardanellerna inom förbindelse tillsammans med Medelhavet samt inom riktning genom sundet nära Kertj tillsammans med Azovska stort insjövatten, likt är kapabel betraktas liksom enstaka förgrening från Svarta havet.

    Vattenytans största längd, nära kollaps tillsammans 42:a breddgraden, existerar 1 187 kilometer samt dess största bredd existerar 613 kilometer. Den minsta bredden mellan Krims sydligaste udde samt Kap Kerempe existerar 229 kilometer. Arealen existerar cirka 424 000 kvadratkilometer samt djupet når 2 212 meter. Svarta havet erhöll sin benämning från turkar samt krimtatarer vid bas från sina dimmor samt kraftiga oväder.

    Från Bosporen mot Kap Emine vid Balkan existerar landremsa vid havet brant samt äger ett större inskärning nära Burgas, likt kallas Burgaski zaliv. Vidare åt norr, förbi Varna samt genom Dobrudsja mot Donaus mynningar, existerar landremsa vid havet däremot låglänt samt blir nära utloppet från nämnda älv, likt årligen avsätter omkring 82 miljoner kubikmeter småsten samt lera, sönderskuren inom enstaka mängd sumpmark eller våtmark samt bankar.

    Även norr ifall Donau existerar landremsa vid havet nedsänkt samt kantad från laguner. vid Krim ökar sig landremsa vid havet åter samt den består var från ett brant fjäll från kalkformation. vid Krim noteras många vikar tillsammans goda hamnar, såsom Jevpatorija, Sevastopol, Balaklava samt Feodosija. Halvöarna Kertj samt Taman, vilka båda skiljer Azovska stort insjövatten ifrån Svarta havet, existerar mot större delen låga samt sandiga.

    Den senare existerar uppfylld från saltträsk samt laguner. Den omständigheten för att sådana vattensamlingar vidare sträcker sig upp mot Don samt österut mot Astrachan visar klart vid ett forntida förbindelse mellan Kaspiska havet samt Svarta havet, vilken fanns ännu beneath kvartärtiden. inledningsvis senare bröt sig Svarta havet en utlopp mot Medelhavet.

    Datum: 2023-12-08 13:04

    På andra sidan angående Tamanhalvön närmar sig bergskedjan Kaukasus landremsa vid havet samt följer den mot Rionis floddal. ifrån Batumi, nära turkiska gränsen, vidtar Mindre Asiens kustberg, liksom endast tillsammans korta avbrott löper efter Svarta havets all södra kust. vid bas från dem branta stränderna finns vid denna sträcka endast en fåtal goda ankarplatser.

    Städer från vikt nära Svarta havet existerar, utom dem redan nämnda: Constanța, Odessa, Novorossijsk, Tuapse, Sotji, Suchumi/Suchumi/Suchum, Poti, Trabzon, Samsun samt Zonguldak.

    Hjälp tack

    Tillflödena Donau, Dnestr, Dnepr, Don, Kuban, Kızılırmak tillsammans flera, existerar både flera samt stora. Deras flodområde uppgår mot 2 087 060 kvadratkilometer.

    På bas från flodernas olika vattenstånd existerar emellertid den vattenmassa, likt tillförs havet, högst växlande. Den existerar störst inom femte månaden i året mot juni, minimalt inom månad.

    såsom enstaka naturlig resultat från detta rika tillflödet från sött dricksvatten existerar Svarta havets salthalt (1,7 procent)[1] knappt hälften därför massiv vilket Medelhavets salthalt (3,6%)[3]. Dess temperatur existerar inom allmänhet lägre än man kunde vänta från detta sydliga läget. Sommarisotermen till 19,6 °C följer den norra landremsa vid havet samt den till 21 °C den södra.

    nära numeriskt värde tillfällen, år 401 samt 762, vet man för att bota havet varit fruset. Medelhavsvattnet strömmar likt enstaka krydda underström genom Bosporen in inom Svarta havet, medan ytvattnet tillsammans med kraftfull ström går ifrån Svarta havet genom Bosporen mot Medelhavet. dem härskande vindarna existerar vanligen beneath sommaren nordostvinden, beneath vintern sydliga samt sydöstliga vindar.

    Dimmor förekommer ofta, samt häftiga kraftiga oväder uppkommer plötsligt.

    Följande länder har kust mot Svarta havet (medurs med start i norr): Ukraina, Ryssland, Georgien, Turkiet, Bulgarien och Rumänien

    Ebb samt älv existerar endast obetydligt märkbara.

    Uppkomst

    [redigera | redigera wikitext]

    Svarta havet existerar liksom Kaspiska havet samt Aralsjön enstaka relikt ifrån havet Paratethys likt fanns enstaka sektion från uroceanen Tethyshavet.[4] vid bas från sötvatten ifrån stora floder såsom Donau, Dnepr samt Don blev havet stabilt utan större förändringar.[källa behövs]

    Under holocen ökade vattenståndet betydligt då färskt saltvatten ovan Bosporen strömmade mot Svarta havet.

    i enlighet med enstaka teori framlagd 1996 från William Ryan samt Walter Pitman skulle detta handla ifall en många snabbt förlopp, dem daterar händelsen mot 5 500 f.Kr., samt auktorerna antar för att detta existerar identisk saga såsom beskrivs inom bibeln såsom syndafloden.[5] Vattenståndet ökade snabbt tillsammans ovan hundra meter.

    dem menade för att arkeologiska fynd tydde vid för att den tätbebyggda kustlinjen lämnades inom all hast. Ryan samt Pitman hittade rännor samt andra förändringar från detta såsom blev havets botten. Dessa förändringar skulle passa tillsammans med ett datorsimulation utförd från Mark Siddall ifrån Schweiz.[6][7]

    Enligt nyare undersökningar utförda 2003 från H.

    Haarmanns forskarlag skedde intrånget redan 6 700 f.Kr.[8] vetenskapsman ifrån Rumänien hävdar däremot för att vattenståndet ökade bara tillsammans 30 meter beneath flodvågen.[9]

    Ännu nyare studier visar vid för att vattenståndsökningen varit långsam samt ej skett inom någon plötslig ökning från vattenytan.[10]

    Sedan dess existerar Bosporen havets förbindelse mot Marmarasjön.

    Sundet existerar 760 mot 3 600 meter brett samt cirka 30 kilometer långt.

    Fauna

    [redigera | redigera wikitext]

    Med avseende vid djurlivet äger Svarta havet massiv likhet tillsammans med Kaspiska havet dock å andra sidan finns även flera på grund av Medelhavet kännetecknande arter. nära dem stora flodmynningarna lever stör (rysk stör, stjärnstör, viza, dock europeisk stör finns ej kvar[11]), inom saltare en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig förekommer makrill samt tonfisk inom mängd.

    Däremot fann ett rysk expedition för att inget djurliv existerar inom djupare vattenområden, mot resultat från den rikliga förekomsten från svavelväte. Fytoplankton finns ovan läka året inom havets övre vattenskikt dock inom mars noteras ett större koncentration från kiselalger.[12]

    För för att skydda havets valar undertecknades 1996 inom Monaco ett överenskommelse ("Agreement on the Conservation of Cetaceans of the Black Sea, Mediterranean Sea and Contiguous Atlantic Area", ACCOBAMS).[13]

    Näringsliv

    [redigera | redigera wikitext]

    1992 inrättade dem sex stater såsom ligger nära Svarta havet tillsammans tillsammans med sex andra stater (Albanien, Armenien, Azerbajdzjan, Grekland, Moldavien, Serbien) ett mellanstatlig organisation, Black Sea Economic Cooperation (BSEC), till för att förbättra region.

    Planerad existerar bland annat ett motorväg kring havet[14] samt en energiförbund.

    Handelsfartyg äger fri del genom havet samt trafikregler på grund av krigsfartyg bestämdes 1936 inom fördraget ifrån Montreux.

    Efter detta kalla kriget ökade Svarta havets innebörd likt turistmål. Turismen existerar enstaka från dem drivande näringsgrenarna inom dessa regioner.[15]

    Badorter inom urval

    [redigera | redigera wikitext]

    Svarta havet beneath rysk-ukrainska kriget

    [redigera | redigera wikitext]

    Halvön Krim inom norra delen från Svarta havet besitter flera gånger beneath historien varit platsen på grund av hårda strider.[16] beneath detta rysk-ukrainska kriget, såsom inleddes 2022, existerar Krim, dem båda ländernas hamnstäder samt själva havet viktiga till båda sidor för att kontrollera.[17] Kriget äger blockerat Ukrainas export från spannmål.

    eftersom denna export existerar ett många betydande inom Ukrainas vetenskapen om resurserhandel och finans besitter detta drabbat Ukraina hårt. detta äger även medfört för att stora delar från världen äger fått sämre ingång vid spannmål, tillsammans med ökade kostnader såsom resultat. Mellan juli 2022 samt juli 2023 fanns detta en avtal mellan FN, Turkiet samt Ryssland angående för att tillåta export via enstaka trygg humanitär sjöfartskorridor inom Svarta havet (Svartahavsinitiativet), dock initiativet avbröts från Ryssland.[18]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån skandinavisk familjebok, Svarta havet, 1904–1926.
    Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia, 3 femte månaden i året 2009.

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [abc] ”Svarta havet - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.

      Stad vid svarta havet

      https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/svarta-havet. Läst 12 juni 2021.  [inloggning kan krävas]

    2. ^Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. grupp 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1012 
    3. ^”Medelhavet - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.

      https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/medelhavet. Läst 12 juni 2021. 

    4. ^Ivan S. Zagorchev (2021). ”Paratethys: The Black Sea”. Encyclopedia of Geology (Second Edition). https://www.sciencedirect.com/topics/earth-and-planetary-sciences/paratethys. Läst 13 november 2023. 
    5. ^Pitman, Walter; Ryan, William (1999) (på tyska). Sintflut: ein Rätsel wird entschlüsselt.

      Datum: 2023-12-18 17:58

      Lübbe. ISBN 9783785708781 

    6. ^„Der Wassersturz am Bosporus“, www.sueddeutsche.de, 2 januari 2006 (tyska)
    7. ^„Neues zur Sintflut“Arkiverad 2 september 2009 hämtat ifrån the Wayback Machine., Bild der Wissenschaft, mars 2005 (tyska)
    8. ^Haarmann, Harald (2003) (på tyska). Geschichte der Sintflut: auf den Spuren der frühen Zivilisation.

      Beck. ISBN 9783406494659 

    9. ^Giosan, Liviu; Filip, Florin; Constatinescu, Stefan. ”Was the Black Sea catastrophically flooded in the early Holocene?”. Quaternary Science Reviews 28 (1–2): sid. 1-6.

      Längst ner och till höger

      doi:10.1016/j.quascirev.2008.10.012. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0277379108002928. 

    10. ^Mertens, Kenneth Neil; Bradley, Lee R.; Takano, Yoshihito. ”Quantitative uppskattning of Holocene surface salinity variation in the Black Sea using dinoflagellate cyst process length”. Quaternary Science Reviews 39: sid. 45-59.

      doi:10.1016/j.quascirev.2012.01.026. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0277379112000650. 

    11. ^Acipenser vid IUCN:s rödlista, besökt 11 april 2024.
    12. ^Sorokin, Y. inom. (1983).

      Stad vid Svarta Havet = **R*A vågrätt

      The Black Sea. Estuaries and Enclosed Seas. Ecosystem of the World. B. H. Ketchum. New York, Elsevier: 253-292.

    13. ^www.accobams.orgArkiverad 16 femte månaden i året 2008 hämtat ifrån the Wayback Machine. ACCOBAMS – Introduction (besökt 3 femte månaden i året 2009)
    14. ^Neuer Schub für Ring-Autobahn um das Schwarze Meer, Russland aktuell (tyska), 26 juni 2007
    15. ^Bulgarian Sea ResortsArkiverad 27 april 2020 hämtat ifrån the Wayback Machine.

      (engelska), besökt 3 femte månaden i året 2009.

    16. ^”Krim existerar pärlan liksom båda sidor vägrar ge upp – noggrann liksom till 170 tid sedan”. DN. 9 november 2023. https://www.dn.se/varlden/krim-ar-parlan-som-bada-sidor-vagrar-ge-upp-precis-som-for-170-ar-sedan/. Läst 11 november 2023. 
    17. ^”Kriget eskalerar inom Svarta havet: ”En farligare plats””.

      Omni. 8 augusti 2023. https://omni.se/kriget-eskalerar-i-svarta-havet-en-farligare-plats/a/69gM2e. Läst 11 november 2023. 

    18. ^”Infografik - Ukrainas spannmålsexport”. Europeiska rådet. 11 oktober 2023. https://www.consilium.europa.eu/sv/infographics/ukrainian-grain-exports-explained/. Läst 11 november 2023. 

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]