De roade kungar förr i tiden

Sagokungar existerar ett beteckning liksom ges mot dem kungar såsom främst omnämns inom verk liksom tillkommit långt efter för att dem skall äga regerat, inom synnerhet till figurer tagna ur den fornnordiska sagalitteraturen.

Sagokungar blev ursprunglig framträdande inom svensk historieskrivning beneath 1600-talet, då forskare önskade föråldra den svenska historien samt producera ett legitim historisk bas på grund av stormaktstiden (1611–1721) samt dess kungamakt.

tillsammans hänvisning mot sagalitteraturen samt andra källor hävdades ibland svenska regentlängder likt sträckte sig igen mot syndafloden. Genom historikern Johannes Messenius (1579–1636) jobb populariserades den mytiska Ynglingaätten, ättlingar mot Oden, liksom ett förhistorisk svensk kungaätt. Sagokungstraditionen kom även för att inbegripa den efterföljande mytiska Sköldungaätten, samt Björn Järnsidas ätt (vars sista representanter, Erik Segersälls ätt, existerar historiskt belagda sveakungar).

Ibland äger ytterligare ett ätt, Fornjotska ätten, placerats innan Ynglingaätten.

Tolkningen från sagokungarna liksom historiska personer började kritiseras beneath 1700-talet dock fick fortsatt stöd från vissa forskare beneath 1800- samt 1900-talen. Idag behandlas sagokungar främst såsom medeltida literära figurer snarare än verkliga historiska regenter. detta existerar möjligt för att sagorna åtminstone inom vissa fall baserats vid verkliga figurer dock sanningshalten existerar svårbedömd.

Den allra första kungen likt man vet något bestämt angående existerar Erik Segersäll (regerade cirka 970–995).

Sagokungar inom historieskrivningen

[redigera | redigera wikitext]

Medeltid fram mot äldre vasatid

[redigera | redigera wikitext]

Medeltida svenska kungalängder beräknar på grund av detta mesta Olof Skötkonung (regerade cirka 995–1022) vilket Sveriges inledande monark.

Olof Skötkonung ses än idag likt den allra första regenten för att tillsammans med säkerhet äga härskat inom både Svealand samt Götaland samt dem allra första svenska mynten kommer ifrån hans mandatperiod. detta fanns bevisligen kungar inom dagens landet innan Olof Skötkonung, dock detta rörde sig antagligen då ifall mindre maktområden samt källmaterialet existerar betydligt svagare.

Olof Skötkonungs far samt företrädare, Erik Segersäll (regerade cirka 970–995), plats ett historisk individ vilket regerade åtminstone inom Mälardalen dock flera specifikation kring hans liv existerar mytiska.

Innan 1600-talet fanns utbildning samt diskussioner inom saga inom land till detta mesta fokuserade vid skriftlig samt antik bakgrund.

detta plats ursprunglig beneath stormaktstiden (1611–1721) vilket enstaka nationell historieskrivning utvecklades vid riktigt. en litet antal historiska redogörelser tillsammans fokus vid land ägde gjorts tidigare. Bland annat refererade den prosaiska krönikan (1450) samt Ericus Olai (1470-talet) mot medeltida berättelser ifall götarna, skrivna från Isidor från Sevilla samt Jordanes.

vid 1500-talet publicerade Olaus Petri (1493–1552) samt Johannes Magnus (1488–1544) utarbetad krönikor angående Sveriges bakgrund, inklusive långa regentlängder tillsammans med kungar före Olof Skötkonung.

Johannes Magnus regentlängd, vilken publicerades inom hans Historia dem omnibus Gothorum Sveonumque regibus (1554) räknade 111 kungar innan Olof Skötkonung, tillsammans start efter syndafloden, samt grundade sig inom Isidor, Jordanes, Bibeln, Saxo Grammaticus, samt Historia Norvegiæ (och på det sättet mot viss sektion Ynglingasagan).

Johannes Magnus verk mottogs tillsammans blandade känslor från Gustav Vasa (r. 1523–1560), inom synnerhet eftersom Johannes Magnus delvis skrivit till för att försvara katolicismen mot den dåvarande reformationen, medan kungen uttryckte enstaka vilja för att omarbeta delar från verket mot ett glorifierande svensk bakgrund samt Johannes Magnus utgåva från historien plats ännu aktuell ett bit in vid 1600-talet.

Gustav Vasas söner Erik XIV (r. 1560–1568) samt Karl IX (r. 1604–1611) baserade sina höga regentnummer vid påstådda kungar inom Johannes Magnus regentlängd.

Stormaktstiden

[redigera | redigera wikitext]

Svensk historieforskning inom den fornnordiska sagalitteraturen började beneath 1600-talet mot resultat från enstaka liknande tillväxt inom land, var Kristian IV (r.

1588–1648) tid 1622 ägde uppmanat präster för att samla gamla skrifter, nedteckna ner gamla berättelser samt kartlägga runskrifter. mot enstaka start fanns intresset främst språkligt då man önskade ett fåtal enstaka fylligare foto från detta fornnordiska språket.

Under 1500- och 1600-talen förändrades samhället i Europa

Snart började forskare inom Norden även titta vid materialet såsom tänkbara källor mot regionens äldre saga. Sveriges position likt enstaka stormakt gjorde även för att statsmakten blev intresserad från för att genom historieskrivning etablera ett kraftfull historisk legitimitet.

I land fanns Johannes Messenius (1579–1636) enstaka från dem inledande tillsammans för att titta sagorna vilket ett försummad källa mot svensk bakgrund.

Messenius arbetade främst tillsammans Ynglingasagan, vars fakta han försökte förena tillsammans med Johannes Magnus historia.Ynglingasagan skrevs ner från den isländske Snorre Sturlasson vid 1200-talet samt utgick ifrån ett äldre fornnordisk dikt, Ynglingatal, skriven någon gång mellan 900-talet samt 1100-talet.

i enlighet med Ynglingasagan regerades Sveariket från den därför kallade Ynglingaätten, ättlingar mot Oden, fram tills dess för att denna kungalinje fördrevs mot Norge vid 600-talet.

Olof Rudbeck den äldre (1630–1702) plats ursprunglig tillsammans med för att nedteckna svensk saga vid svenska samt använde mot massiv sektion sagorna vilket källmaterial.

Rudbecks svenska bakgrund började nära världens alster samt denne identifierade bland annat runalfabetet såsom världens äldsta alfabet, samt påstod för att pyramiderna inom Egypten ägde inspirerats från högarna inom Gamla Uppsala. Genom för att framställa Sveriges, samt dem svenska kungarnas, bakgrund därför antik vilket möjligt plats syftet för att ge både den samtida politiken samt dem samtida kungarna ett legitim historisk bas, samt för att glorifiera land samt motivera patriotism.

1700-talet samt framåt

[redigera | redigera wikitext]

Redan beneath 1700-talet framförde vissa forskare bedömning mot för att acceptera sagorna vilket historiska källor.

forskare likt Erik Benzelius den yngre (1675–1743) samt August Ludwig von Schlözer (1735–1809) menade för att sagorna nedsänkt allt till sent inom tiden inom förhållande mot vilket dem beskrev på grund av för att artikel pålitliga. Schlözer fanns även skeptisk eftersom dem överlevande texterna skrivits från kristna män vid ytterligare lokal än vart dem utspelade sig samt skrev ej något ifall land innan 800-talet.

Trots återkommande skepticism fortsatte inom synnerhet Ynglingaätten för att tas upp inom svensk historieskrivning beneath 1800- samt 1900-talet.

beneath detta tidiga 1900-talet, då historieskrivning mot upphöjd grad präglades från nationalism, kunde enstaka påstådd antik bakgrund användas på grund av för att stödja enstaka kulturell samt etnisk kontinuitet sedan antik tider. eftersom den förkristna tiden ej sågs likt särskilt politiskt laddad kunde berättelser därifrån även utnyttjas till nationellt identitetsbyggande.

Arkeologen Birger Nerman (1888–1971) plats enstaka kraftfull förespråkare till dem isländska sagorna samt bedrev utgrävningar inom försök för att hitta kopplingar mot detta riktiga arkeologiska källmaterialet. vid 1910-talet försökte Nerman känna igen en antal Ynglingakungar tillsammans dem olika högarna inom Gamla Uppsala samt inom sina skrivna verk vid 1920- samt 1940-talet hävdade denne för att större delen från Ynglingaätten, åtminstone ifrån 400-talet samt vidare, ägde varit historiska kungar.

enstaka sen förkämpe på grund av Ynglingaättens historicitet fanns Åke Ohlmarks (1911–1984), likt började sin svenska regentlängd vid 200-talet tillsammans Ynglingaättens Visbur.

Historiker ser idag^[när?] inom regel ej dem isländska sagorna samt deras kungalängder såsom pålitliga historiska källor till den förkristna tiden, detta eftersom dem ej påstås uppfylla moderna källkritiska krav inom struktur från närhets-, tendens- samt beroendekritik.

i enlighet med Lars O. Lagerqvist samt Nils Åberg 1995 bör sagokungarna ses likt "en blandning från detaljer samt (för detta mesta) fiktion".Birgit sågverksarbetare föreslog kalenderår 2010 chansen för att kurera Ynglingaätten fanns påhittad beneath medeltiden till för att ge Norges kungar en ärorikt ursprung samt krav vid något som ligger nära eller är i närheten landområden.Dick Harrison skrev 2017 för att "det existerar fullt möjligt för att enstaka samt ytterligare ynglingakung besitter existerat" dock för att detta dåliga källmaterialet utför detta omöjligt för att känna till något säkert, samt för att sagokungarna bör behandlas likt figurer ur medeltidens litteraturhistoria snarare än riktiga politiska figurer ifrån järnåldern.

Fornjotska ätten

[redigera | redigera wikitext]

Fornjot (alternativt Fornjoter) existerar ett från jättarna inom skandinavisk sagor.

Sagan Om Fornjot samt hans ättmän beräknar ner Fornjots påstådda ättlingar ner mot historisk tidsperiod. tillsammans med hänvisning mot denna fabel identifierade vissa forskare Fornjot samt hans ätt såsom dem inledande svenska regenterna.

en antal 1700-tals forskare, däribland Sven Lagerbring (1707–1787) samt Olof von Dalin (1708–1763), trodde fullt ut vid Fornjot samt hans ättlingar liksom historiska svenska regenter.

Ätten benämndes liksom den Fornjotska alternativt Fornjoterska ätten samt placerades vilket den allra första svenska kungaätten, innan Ynglingaätten. vid bas från detta begränsade källmaterialet utgjorde den Fornjotska ätten inte någonsin mer än ett team namn, vilket ansågs artikel sektion från enstaka fabel alternativt ramsa liksom äger tillsammans naturkrafterna alternativt vädret för att utföra.

Kungarna fortsatte för att inkluderas inom vissa historieböcker således sent liksom vid 1800-talet, fram tills för att ätten "återförvisades mot mytens område" från Erik Gustaf Geijer (1783–1847).

Den Fornjotska ätten sades börja tillsammans med Fornjot, likt efterföljdes från sina tre söner Hlär, Kare samt Loge, inom tur samt ordning.

Efter Loge följde kungarna Froste (också kallad Jokul), Snär den gamle, Thor, Gore, Nore, Heiter, Beiter, Gylfe samt mot senaste Glamr, likt ibland exkluderats. i enlighet med Ynglingasagan fanns Gylfe den direkta företrädaren mot Oden. enstaka uppgörelse mellan Gylfe samt Oden användes såsom motiv vid en dryckeshorn från Karl XIV Johan (regent 1818–1844).^[25]

Ynglingaätten

[redigera | redigera wikitext]

Ynglingaättens början

[redigera | redigera wikitext]

Den ursprungliga uppräkningen från Ynglingaätten inom Ynglingatal besitter överlevt inom fyra medeltida versioner: Ynglingasagan (1200-tal),Historia Norvegiæ (1100-tal),Íslendingabók (1100-tal), samt Hversu Noregr byggðist (1300-tal).

[1] Olof Skötkonung ses än idag som den tidigaste regenten att med säkerhet ha härskat i både Svealand och Götaland och de tidigaste svenska mynten kommer från hans regeringstid

dem fyra texterna ger inom stort sett identisk kungalängd samt genealogi, dock skiljer sig något inom ättens start. Ynglingasagan börjar tillsammans Odens arrival mot land, då Gylfe sägs äga regerat, samt följer sedan ett kungalinje vilket etableras från Njord, likt beskrivs liksom enstaka från Odens följare samt ett tempelpräst.

Njords son Yngve-Frej bygger Gamla Uppsala samt detta existerar ifrån hans namn såsom benämningen "Ynglingar" till ätten kommer.

Både Historia Norvegiæ samt Íslendingabók identifierar Njords far såsom Yngve (inte för att förväxla tillsammans med Yngve-Frej).Historia Norvegiæ kallar denna Yngve på grund av den inledande sveakungen samt nämner ej Oden alternativt Gylfe.Íslendingabók ger Njord epitetet Svíakonungr samt hans far Yngve epitetet Tyrkjakonungr.Hversu Noregr byggðist kallar istället Njords far till Frej (inte heller för att förväxla tillsammans Yngve-Frej), likt identifieras vilket ett son mot Oden.

Vidare beskrivs Oden såsom son mot Bor samt sonson mot Bure, likt härskade inom Tyrklandi.

Ynglingakungar inom Uppsala

[redigera | redigera wikitext]

Listan nedan visar upp Ynglingaättens kungalinje inom Ynglingasagan, ifrån samt tillsammans med Yngve-Frej:

Sköldungaätten

[redigera | redigera wikitext]

Enligt Ynglingasagan samt enstaka rad andra isländska sagor efterträds Ingjald Illråde från Ivar Vidfamne, såsom erövrar landet.

Ivar Vidfamne samt hans person som följer efter någon i en position eller roll sägs tillhöra den danska Sköldungaätten, vilken inom bland annat Hversu Noregr byggðist noggrann såsom Ynglingaätten framställs vilket ättlingar mot Oden (genom Odens son Skjold).

Kungliga ättertal

[redigera | redigera wikitext]

Kungliga ättertal, en tillägg inom Hervors saga (1200-tal) beräknar upp Ivar Vidfamne samt hans person som följer efter någon i en position eller roll vid detta sätt:

Nr	Namn	Kommentarer
1	Ivar Vidfamne	Ursprungligen monark inom Skåne. Erövrar land, land samt flera andra områden.
2	Harald Hildetand	Son mot Valdar, underkung ovan land, samt Alfhild (en dotter mot Ivar Vidfamne).
3	Östen Beli	Son mot Harald Hildetand.

Enligt Kungliga ättertal ärvs den danska tronen efter Valdar från Randver, broder mot Harald Hildetand (och dotterson mot Ivar Vidfamne).

Randvers son samt person som följer efter någon i en position eller roll Sigurd fingerprydnad besegrar samt dödar Harald inom historisk strid.

Medeltidens feodalsamhälle gick då stegvis över i ett nytt samhällssystem där kungen och statsmakten fick större inflytande och makt än tidigare

Den danska tronen ärvs senare från Sigurds son Ragnar Lodbrok, vars söner besegrar Östen samt erövrar landet. Efter Ragnars död blir hans son Björn Järnsida monark inom Sveariket.

Sagobrottstycken angående några fornkungar

[redigera | redigera wikitext]

Vissa andra sagor, mot modell Sagobrottstycken angående några fornkonungar inom Dana- samt Sveaväldet, skiljer sig något inom kungarna likt efterträder Ivar samt deras släktband.

Sagobrottstycken ger nästa regentlängd:

I Hversu Noregr byggðist existerar Sigurd fingerprydnad son mot Randver, likt inom Kungliga ättertal, samt Randver sägs noggrann liksom Harald Hildetand artikel son mot Ivar Vidfamnes dotter Aud.

Björn Järnsidas ätt

[redigera | redigera wikitext]

Efter Ragnar Lodbroks period existerar inom sagotraditionen Björn Järnsida, Ragnars son, monark inom sveariket.

Listan nedan visar upp Björn Järnsida samt hans person som följer efter någon i en position eller roll i enlighet med ett genealogi inom Langfeðgatal (1200-tal). identisk kungar, tillsammans med identisk släktband, räknas även upp inom Kungliga ättertal.

Vita Anskarii samt Adam från Bremen

[redigera | redigera wikitext]

Vita Anskarii existerar enstaka allegori angående biskopen Ansgars liv samt enstaka samtida källa ifrån 800-talet.

Ansgar genomförde beneath 800-talet numeriskt värde expeditioner mot Birka. Vita Anskarii nämner inom samband tillsammans med detta namn samt några specifikation kring en antal sveakungar. tid 829 välkomnades Ansgar inom Birka från kungen Bern (Björn). Samtidigt vilket Ansgars mottagning försökte enstaka avsatt monark, Anoundus (Anund) för att återta makten.

Historiker brukar ofta använda begreppet centralisering för att beskriva fenomenet

Försök äger gjorts för att känna igen Ansgars Bern samt Anoundus tillsammans sagornas Anund Uppsale samt Björn vid Högen. Sagokungarna beskrev dock dessa kungar liksom samregenter medan Vita Anskarii beskriver dem liksom rivaler. kalenderår 852 reste Ansgar mot Birka igen samt träffade ett fräsch monark, Oleph (Olof), liksom ej nämns inom sagorna.^{[källa behövs]}

På 1000-talet skrev historikern Adam från BremenGesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum, var denne bland annat nämner några sveakungar ifrån 900-talet.

i enlighet med Adam från Bremen plats fingerprydnad enstaka sveakung samtida tillsammans biskopen Unni (916–936). fingerprydnad beskrivs liksom härskare tillsammans tillsammans sina numeriskt värde söner, Emund samt Erik. Adam från Bremen påstod sig även äga talat tillsammans den danske kungen Sven Tveskägg samt genom honom bekräftat för att Rings företrädare vid tronen inkluderade "Anund, Björn, Olof, vilka står omnämnda inom St.

Ansgars Gesta, samt andra". Utan för att förklara deras släktband tillsammans med varandra nämner Adam från Bremen även numeriskt värde ytterligare sveakungar, Emund Eriksson, samtida tillsammans med Harald Blåtand inom land (958–985), samt Emunds person som följer efter någon i en position eller roll, Erik Segersäll. Adam från Bremens mer samtida information existerar svårförenliga tillsammans kungalinjen ifrån sagorna.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Böcker samt publikationer

• Blomkvist, Nils; kant, Stefan; Lindkvist, Thomas (2007). ”The kingdom of Sweden” (på engelska). Christianization and the Rise of Christian Monarchy: Scandinavia, huvud europe and Rus' c.

  900–1200. Cambridge University Press. ISBN 9780511496400. https://www.google.se/books/edition/Christianization_and_the_Rise_of_Christi/UmFrVUb5DSwC 

• Edquist, Samuel (2012). I Ruriks fotspår: angående forntida svenska österledsfärder inom modern historieskrivning. Södertörn Academic Studies 47. Södertörns akademi.

  ISBN 978-91-86069-45-2. https://miun.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%5D%5D&c=22&af=%5B%5D&searchType=LIST_LATEST&sortOrder2=title_sort_asc&language=sv&pid=diva2%3A1348027&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=-6513 

• Jakobsson, Sverrir (2020) (på engelska). The Varangians: In God's Holy Fire.

  Palgrave MacMillan. ISBN 978-3-030-53797-5. https://www.google.se/books/edition/The_Varangians/Ji0DEAAAQBAJ 

• Kacani, Ryan Hall (2015) (på engelska). Ragnar Lothbrok and the Semi-Legendary History of Denmark. Brandeis University (Bachelor's Thesis). https://scholarworks.brandeis.edu/esploro/outputs/undergraduate/Ragnar-Lothbrok-and-the-Semi-Legendary-History/9923880183201921 
• Kunin, Devra (2001) (på engelska). A History of Norway and the Passion and Miracles of the Blessed Óláfr.

  Viking gemenskap for nordlig Research, University College London. ISBN 978-0-903521-48-2. http://www.vsnrweb-publications.org.uk/Text%20Series/Historia%26Passio.pdf 

• Henrikson, Alf (2013). ”F; Fornjoter”. Svensk historia. Albert Bonniers Förlag.
  [2]

  ISBN 978-91-0-013656-7 

• Lagerqvist, Lars O.; Åberg, Nils (1995) (på engelska). Kings and Rulers of Sweden: A Pocket Encyclopedia. Vincent Publications. ISBN 91-87064-15-4 
•  Lindqvist, Sune: Anund inom Svenskt biografiskt lexikon (1920)
• Ohlmarks, Åke (1956). Sveriges hundra konungar: ifrån Ynglingaätten til Gustav oss Adolf.

  Förlaget Biblioteksböcker 

•  
• Peterson, Gary Dean (2016) (på engelska). Vikings and Goths: A History of Ancient and Medieval Sweden. McFarland.
  Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521 fram till 1611 då Gustav II Adolf besteg tronen brukar inom svensk historieskrivning kallas för Vasatiden, eller för den äldre Vasatiden

  ISBN 9781476662183. https://www.google.se/books/edition/Vikings_and_Goths/CW6_DAAAQBAJ 

• Sawyer, Birgit (2010). ”Snorre Sturlason vilket balanskonstnär”. Collegium Medievale: Interdisciplinary Journal of Medieval Research (23): sid. 33–57. https://ojs.novus.no/index.php/CM/article/view/124. 
• Sävborg, Daniel (2015). ”Kungalängder samt historieskrivning: Fornsvenska samt fornisländska källor ifall Sveriges historia”. Historisk Tidskrift (135 (2)): sid. 201–235.

  https://www.academia.edu/12722668. 

• Truhart, Peter (1986) (på engelska). Regents of Nations: Systematic Chronology of States and Their Political Representatives in Past and Present: A Biographical Reference Book: Part III/1: Central-, Eastern-, Northern-, Southern-, South East Europe.. K. G. Saur. ISBN 3-598-10491-X.

  https://archive.org/details/regentsofnations0001truh/page/2846/mode/2up?view=theater 

• Tschan, Francis J. (2002) (på engelska). History of the Archbishops of Hamburg-Bremen, Adam of Bremen. Columbia University Press.
  Hitta de ⭐ bästa svar och synonymer för att avsluta alla typer av frågespel

  ISBN 978-0-231-12575-8. https://www.google.se/books/edition/History_of_the_Archbishops_of_Hamburg_Br/4cDtkTUF95IC 

• Wallette, Anna (2004). Sagans svenskar: Synen vid vikingatiden samt dem isländska sagorna beneath 300 år. Lunds högskola. ISBN 91-975222-0-1. https://www.ht.lu.se/serie/21503/ 
•  Wisén, Th: Fornjot inom Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)

Artiklar

Sagor

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]