Vetenskapligt ämne som studerar högkulturer
Vetenskap
Vetenskap beskrivs ofta såsom produktion från färsk förståelse tillsammans med systematiska metoder[1]. Vetenskapliga metoder innefattar:
Den praktiska forskningsprocessen existerar ofta ostrukturerad snarare än strukturerad samt detta är kapabel därför ifrågasättas angående ovanstående redogörelse existerar helt rättvisande.[3] detta finns heller ingen konsensus kring hur vetenskap bör definieras.[4] ett vanligt förekommande perception existerar för att vetenskap kännetecknas från falsifierbarhet samt öppenhet till kritik.[5]
Olika vetenskapliga grenar besitter olika ögonkontakt vid vilket vilket existerar god vetenskaplig metodik, samt olika förväntningar vid vilken sorts medvetande från omvärlden vilket forskningen syftar för att leda mot.
ett från naturvetenskapens huvuduppgifter existerar för att formulera konsistenta, verksamma samt förenklade matematiska modeller samt lagar, liksom existerar användbara till för att behärska förutsäga kommande händelser.[6] Inom samhällsvetenskapliga ämnen önskar man snarare förstå mänskligt handlande samt beteende till för att klarlägga mönster inom samhällen samt hos individer[7].
Forskning blir accepterad såsom vetenskap då den äger publicerats inom vetenskapliga publikationer. Före publikation måste arbetet äga granskats från oberoende referenter. Dessa skall utföra ett granskning utifrån kriterier vilket för att argumentationen existerar saklig, för att publikationen bygger vidare vid ytterligare undersökning inom området, samt för att metoder samt teorier besitter använts samt redovisats vid en sätt därför för att andra förmå värdera slutsatserna.
Bedömningskriterier skiljer sig mellan olika ämnen. Inom särskilt naturvetenskap framhävas för att vetenskapen måste existera objektiv genom för att forskningen enkelt bör behärska återkomma från andra.
Emma Molin berättar övergripande om högkulturerForskningen bör även ge generaliserbara förutsägelser samt kartlägga strukturer samt massiv tilltro sätts mot empiriska information. Inom human- samt samhällsvetenskaperna tillämpas visserligen liknande kriterier, dock även en förklarande perspektiv existerar var enstaka elementär sektion från förståelsen. enstaka alltför upphöjd grad från förenkling alternativt försök mot enkla förutsägelser inom ämnen vilket exempelvis bakgrund, finans, samhällsvetenskap, etnologi samt psykologi anses ej vetenskapligt.
God vetenskaplighet inom dessa ämnen handlar ofta inom stället angående för att förhålla sig öppen inför olika tolkningar, perspektiv samt metoder inom mötet tillsammans den många komplexa mänsklighet vilket dessa ämnen existerar enstaka sektion från. [8]
Inom vetenskapen tillämpas metodologisk naturalism, detta önskar yttra man studera naturens lagbundenhet samt formulerar ej övernaturliga förklaringar samt studera därför ej heller detta vilket är kapabel betraktas vilket övernaturliga fenomen.
i enlighet med vissa vetenskapsteoretiker hamnar därmed övernaturliga fenomens existens utanför naturvetenskapens räckvidd.[9][10] Metodologisk naturalism tillämpas ej fullt ut inom parapsykologi dock vanligen inom religionsvetenskap.
en naturalistiskt vetenskapligt ideal ställs ofta inom kontrast mot pseudovetenskap likt beteckning vid läror vilket ej anses förenliga tillsammans den vetenskapliga förklaringsmetoden, t.ex. astrologi samt homeopati.
Inom flera yrken används begreppet evidensbaserad förståelse på grund av sådan yrkeskunskap liksom förmå erhållas ifrån vetenskapen.
En vetenskap kunna även åsyfta enstaka vetenskaplig teori, enstaka lära alternativt en akademiskt kurs.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Födelsen från modern vetenskap räknas mot 1500- samt 1600-talen inom Europa, dock vilket liksom förmå klassas såsom vetenskapliga experiment samt observationer besitter gjorts därför länge mänsklig civilisation äger funnits.
inom förhistoriska tider något som har transporterats eller flyttats råd samt förståelse vidare ifrån generation mot generation genom muntlig tradition, samt arkeologiska fynd visar för att detta förekom tillväxt från astronomisk förståelse före skriften.[11][12] dock medan den muntliga traditionen kunde leda mot misstag inom minnet samt återberättandet därför ledde utvecklandet från skriften mot för att förståelse kunde föras vidare mot kommande generationer troget sitt original.
Skriften existerar vid detta sättet betydelsefull på grund av för att möjliggöra vetenskapen.
Bland andra egyptierna samt mesopotamerna revolutionerade samt nedtecknade flera vetenskapliga områden vilket astronomi, läkemedel samt biologi.[13] Antika skrifter äger återfunnits vilket innehåller beskrivningar från empiriskaundersökningar från den naturliga världen.[14] flera grundprinciper till en vetenskapligt arbetssätt fastlades redan från Aristoteles, samt senare inom Rom från exempelvis Plinius den äldre samt andra filosofer såsom menade för att naturen plats lagbunden.
beneath medeltiden fanns detta framför allt inom den muslimska världen likt vetenskapen frodades samt antika vetenskapliga skrifter översattes mot arabiska, medan översättning från Aristoteles mot latin genomfördes inledningsvis vid 1200-talet. Den medicinska vetenskapen utvecklades från exempelvis Avicenna samt en modell vid en vetenskapligt förhållningssätt existerar hur man inom den muslimska världen började nyttja sig från kontrollgrupper nära utprovning från nya mediciner.
Arabvärlden fungerade likt ett förmedlare, förvaltare samt vidareutvecklare från förståelse mellan olika kulturer samt dem ursprungligen från indien siffrorna 0-9 spreds via arabvärlden mot Europa. Härifrån förmedlades även decimalsystemet samt siffran 0, vilka båda existerar från kritisk innebörd på grund av vetenskapen.[15]
Vetenskapen utvecklades inom västra europa beneath 1600-talet tillsammans med bland andra Galileo Galilei, vilket istället till för att främst sätta sin tro mot auktoriteter egen utförde experiment.
Detta skiljde honom ifrån flera tidigare tänkare, vilket t.ex. Aristoteles. Galileis teknik renodlades senare mot hypotetisk deduktion, vilket innebär för att man prövar sina hypoteser samt teorier emot experiment på grund av för att stödja alternativt motbevisa dem. Newtons Principia ifrån 1687 räknas ofta såsom ett milstolpe inom detta vetenskapliga tänkandet, då den tillsammans endast en fåtal naturlagar förklarade en flertal fenomen samt lade grunden mot reduktionismen.[16] Även Francis Bacons verk Organum Novum anses artikel centralt till utvecklingen empiriskt grundad vetenskap.[17]
Sedan antiken ägde naturvetenskap samt samhällsvetenskap varit tätt sammankopplade, samt detta gjordes ingen större skillnad vid enstaka individ såsom studerade matematik samt ett såsom studerade saga, poesi alternativt politik.
Naturvetenskapen kopplades länge tätt mot tänkesätt, samt fram mot modern tidsperiod sågs dem numeriskt värde ofta vilket identisk sak. beneath upplysningstiden började "naturfilosofer" liksom Newton för att skiljas ifrån filosofer inom för att dem arbetade efter vad såsom senare skulle kallas den vetenskapliga metoden.[18] vid 1600-talet ägde mening till vetenskap börjat separeras ifrån begreppet naturfilosofi.
Bland naturfilosoferna började detta tillkomma sådana såsom ej studerade naturen utan användbar vetenskapliga metoder nära studiet från samhällen. Detta plats start vid den moderna samhällsvetenskapen, samt idén fanns för att rationella lagar även förmå förklara mänskligt beteende inom ämnen såsom politik, finans, psykologi samt religion.[19]
Under 1800-talet uppkom uttrycket vetenskaplig metod till för att förklara den teknik liksom används beneath vetenskapliga observationer samt experiment, samt termen spreds snabbt efter 1870-talet, trots för att detta ej fanns enstaka definitiv förklaring från vilket begreppet innebar.[20] detta engelska termen till vetenskapsman, "scientist", användes inledande gången 1833 från William Whewell,[21] samt användandet från detta plurala "scientists" till enstaka speciell lag människor liksom användbar vetenskap började för att användas beneath andra halvan från 1800-talet.[20]
I start från 1900-talet plats den moderna synen vid vetenskap, liksom en arbetssökande efter insikt tillsammans enstaka speciell teknik samt från enstaka speciell lag, inom stort sett definierad, samt termen ägde börjat användas på grund av för att ge legitimitet åt varierande kunskapsfält såsom medicinsk vetenskap.[20] beneath 1900-talet började även banden mellan vetenskap samt teknik för att växa sig starka, samt liksom Martin Rees redogör, besitter framgångar inom vetenskaplig medvetande samt teknik varit synergistiskt kritisk på grund av varandra.
Tiden sedan den fabriksrelaterade revolutionen äger möjliggjort ett ökande takt inom vetenskapens succé, samt beneath 1900-talet utvecklades flera revolutionerande idéer samt teorier vilket Albert Einsteinsrelativitetsteori, kvantmekanik, strängteori, extraterrestriell astronomi samt informationsteknologi. Den ökade styrka inom teknologin möjliggör ett eskalerande tillväxt från artificiell intelligenns, vilken i enlighet med vissa förmå leda till inom enstaka teknologisk singularitet.[22][23]
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Ordet vetenskap stammar ifrån lågtyskans wetenskap, liksom inledningsvis betydde kunskap, insikt, dock vid 1700-talet fick sin moderna betydelse.[24] detta engelska termen science, samt flera andra språks mening på grund av "vetenskap", kommer ifrån latinetsscientia, en substantiv format ur verbet scire, "att veta".[25] termen science började beneath 1700-talet för att motsvara dagens naturvetenskap, dock beneath 1900-talet vidgades begreppet samt nya discipliner såsom samhällsvetenskap växte fram vilket även tillämpar den vetenskapliga metoden.
Därmed äger skillnaden mellan detta engelska termen science samt svenskans vetenskap alltmer kommit för att suddas ut. Humaniora ingår inom detta svenska termen "vetenskap", inom detta tyska "wissenschaft" samt inom detta franska "science", dock ej inom detta engelska "science".[25] Den sektion från vetenskap vilket oss vid svenska kallar humaniora brukar vid engelska hamna beneath begreppet "arts".
Numera använder man vid engelska begreppet natural science då man önskar märka för att man menar just naturvetenskap mot skillnad ifrån mot modell samhällsvetenskap ifall detta ej framgår från sammanhanget.
Vetenskapliga områden samt definition
[redigera | redigera wikitext]Vetenskap existerar alltså vid svenska en brett term liksom inkluderar flera ämnen tillsammans med ibland många olika undersökande metoder.[26] Ofta delas vetenskapen upp utifrån vilket vilket studeras samt ett omfattande indelning förmå förenklat beskrivas likt naturvetenskap-natur respektive humaniora-kultur.
ett ytterligare indelningsgrund utgår utifrån teknik, var t.ex. fysik samt kemi förmå luta sig igen vid ett rationell samt deduktiv teknik, medan exempelvis biologi samt bakgrund existerar mot stora delar induktiva vetenskaper.[27] vilket liksom bör samt ej bör betecknas såsom vetenskap existerar ett fråga ifall gränsdragning samt medan t.ex. partikelfysik utan tvekan följer enstaka vetenskaplig teknik, därför existerar t.ex.
konstvetenskap, namnet mot trots, ej mot sin teknik renodlat vetenskaplig, utan snarare filosofisk.
teologi och filosofiVetenskap inom betydelsen "systematiserad kunskap", stämmer däremot utmärkt även vid konstvetenskapen.
Vetenskapen delas även in utifrån administrativa behov. Sedan medeltiden besitter man delat in den akademiska forskningen inom fyra vetenskapsområden, tidigare kallat fakulteter, vilka plats teologisk, juridisk, medicinsk samt filosofisk fakultet. detta såsom skett beneath 1900-talet existerar för att vetenskapen äger tagit stora språng inom sin medvetande samt områden likt tidigare varit outforskade äger gett upphov mot nya vetenskapliga discipliner, sålunda liksom datavetenskap, genusvetenskap, geovetenskap m.fl.
Detta gav upphov mot ett fräsch uppdelning. Den tidigare filosofiska fakulteten växte ur sin kostym, då såväl humanistisk liksom matematisk-naturvetenskaplig samt samhällsvetenskaplig vetenskap skulle samsas där.[28][29] Idag grupperas vetenskapen inom naturvetenskaplig, specialiserad, medicinsk samt humanistiskt-samhällsvetenskaplig undersökning.
vid naturvetenskapliga fakulteten studeras naturen samt dess lagbundenhet, dock även den formella vetenskapen matematik representeras denna plats. Inom tekniska fakulteter studeras principer till mänskliga maskiner samt artefakter. Den humanistisk-samhällsvetenskapliga fakulteten delas upp inom humaniora, var människan liksom kulturell varelse studeras, samt samhällsvetenskap inklusive beteendevetenskaperna, var samhället samt mänskligt samspel studeras.
Ett lärosäte liksom äger en vetenskapsområde (en fakultet) äger riktig för att ge forskarexamina inom området.
Relation mellan discipliner
[redigera | redigera wikitext]Inom naturvetenskapen existerar reduktionism en vanligt sätt för att titta vid relationen mellan olika vetenskapliga grenar. Naturvetare försöker formulera enkla lagar, samband samt modeller tillsammans med massiv förklaringskraft, samt äger allt sedan antikens atomteori letat efter naturens minsta odelbara beståndsdelar.
Synsättet innebär för att all vetenskap skulle behärska minskas mot några elementär naturlagar inom fysik – ett teori ifall allt liksom avvaktar vid för att bli upptäckt – samt mot matematiska samt logiska principer. Principer samt lagar inom en vetenskapligt kurs anses enbart artikel enstaka effekt från principer inom ämnen såsom betraktas likt mer primär samt inga holistiska alternativt mystiska principer tillkommer vid högre nivå.
Exempelvis anses kemins komplexa lagar enbart existera ett resultat från fysikens relativt enkla lagar samt från dem förutsättningar (temperaturer, tryck, osv) vilket behövs till för att atomer bör behärska existera. Biologin anses vid identisk sätt behärska härledas ur kemiska processer samt ifrån förutsättningarna till liv liksom finns vid jorden.
ingen äger emellertid lyckats härleda särskilt stora delar från kemin ur fysiken, biologin ur kemin, etcetera.[30] vetenskapsman äger ännu ej ens lyckats formulera ett konsistent "teori angående allt" inom fysiken vilket förenar dem fyra kända fundamentala fysikaliska krafterna samt fysikens primär principer. Den klassiska fysiken beskrivs ibland bara såsom enstaka användbar approximation, samt ibland såsom helt väsenskild ifrån både kvantfysiken liksom används vid partikelnivå, samt ifrån relativistisk fysik såsom används vid makroskopisk nivå, samt dessa äger ej förenats.
tillsammans med andra mening äger vetenskapen ej kommit särskilt långt inom arbetet tillsammans med för att klarlägga sambanden mellan olika vetenskapliga grenar. möjligen sambanden ej ens existerar tänkbara för att upptäcka vid detta sätt likt reduktionister tänker sig.
flera likt trots dessa svårigheter håller fast nära tron vid för att vetenskapen inom framtiden förmå hitta ”en teori ifall allt” ställer sig ändå tveksamma inför för att sträcka synsättet mot för att innefatta ämnen liksom psykologi, sociologi, finans o.s.v.[31]
Naturvetenskap
[redigera | redigera wikitext]Naturvetenskapen studera den fysiska världen, vilket innefattar allt ifrån stjärnor samt planeter inom astronomin mot atomers allra minsta beståndsdelar, komplexa ekologiska struktur inom biologin samt synapser samt signalsubstanser inom hjärnforskningen.
Hur naturvetenskaplig undersökning är kapabel vandra mot beskrivs från fysikern Richard Feynman till sina studenter vid nästa sätt: "Grunden mot all insikt existerar experiment. Experiment existerar den enda domaren då detta gäller vad vilket existerar vetenskaplig sanning. dock vad existerar källan mot kunskap? från vilket ställe kommer lagarna liksom bör bli prövade?
Experimenten inom sig själva hjälper mot för att producera dessa lagar, vilket angående dem ger oss ledtrådar. dock detta behövs även fantasi till för att nå fram mot ledtrådar utifrån enstaka större generalisering- för att gissa dem underbara, enkla, dock många underliga mönstren på baksidan allt, samt för att sedan experimentera angående igen till för att titta ifall gissningen kunna leda oss vidare."[32] Detta existerar enstaka levande presentation från detta såsom vid en torrare tungomål är kapabel benämnas den "hypotetisk-deduktiva metoden" inom naturvetenskapen.
Naturvetenskapen eftersträvar för att hitta teoretiskamodeller vilket sålunda enkelt vilket möjligt är kapabel förklara detta liksom förmå observeras, bli mättad samt testas.
Naturvetenskapen delas in inom en fåtal huvudområden, nämligen fysik, kemi, biologi, geovetenskap, astronomi samt läkemedel.
Samhällsvetenskap samt humaniora
[redigera | redigera wikitext]Redan beneath upplysningstiden började den samhällsvetenskapliga delen för att växa fram vilket enstaka personlig inriktning samt den skiljer sig ifrån naturvetenskapen inom för att den studera människan samt dess samhälle, medan naturvetenskapen studera den fysiska världen.[33] Skillnaden existerar massiv mellan å en sidan naturvetenskap samt å andra sidan liknande vetenskaper var människors reflektioner, känslor samt handlingar äger innebörd på grund av detta liksom studeras.
inom samhälls- samt humanvetenskaperna behöver man därför nyttja andra vetenskapliga metoder än inom naturvetenskapen samt man kunna ofta ej anlända fram mot lika säkra alternativt tydliga svar. Vetenskap såsom fullfölja tolkningar från en “förstående” stöt kallas hermeneutisk. liknande tolkningar vilket bygger vid för att oss människor förstår andra människor förekommer från naturliga skäl maximalt inom humanvetenskaperna -historia, litteraturvetenskap, konstvetenskap- dock även inom samhällsinriktade ämnen vilket sociologi, antropologi samt juridik.[34] Inom exempelvis samhällsvetenskapen använder man sig från ett kombination från kvalitativ samt kvantitativ teknik, var man inom ämnet t.ex.
kombinerar fallstudier samt intervjuer tillsammans enkäter samt statistik.[35]
Ämnen vilket ofta klassas likt humanistiska existerar t.ex, språkvetenskap, saga samt religionsvetenskap. vid humanistisk fakultet studeras ofta även ämnen likt inom regel ej klassas såsom vetenskap, t.ex. teologi samt tänkesätt.
Exempel på högkulturer är Mesopotamien, Indusdalen, Egypten, Kina och kulturerna i CentralamerikaÄmnen såsom brukar klassas liksom samhällsvetenskapliga existerar t.ex. psykologi, sociologi, statsvetenskap, rättsväsen samt vetenskapen om resurserhandel och finans. dock gränsen mellan humaniora samt samhällsvetenskap existerar flera gånger diffus, samt enstaka ej oansenlig andel vetenskapsteoretiker menar för att humaniora bör klassas vilket enstaka underavdelning mot samhällsvetenskapen.
Formella vetenskaper
[redigera | redigera wikitext]Formalvetenskaperna matematik, statistik samt logik existerar ej vetenskap inom egentlig fras, då inga experiment alternativt observationer utförs. Emellertid utnyttjas dem såsom hjälpvetenskaper samt matematik samt statistik existerar fundamentet till sådan vetenskap såsom använder kvantitativa metoder:[36] detta existerar mot modell enkel för att titta för att utan matematik skulle detta ej finnas någon fysik.
Aritmetik, algebra, matematik, trigonometri, matematisk utvärdering samt sannolikhetslära existerar exempelvis varenda väsentliga på grund av studier inom fysiken.[37] inom princip varenda kvist från matematiken besitter någon tillämpning inom ytterligare vetenskap, inklusive "rena" områden vilket talteori samt topologi. Den formella vetenskapen logik används inom större alternativt mindre omfattning inom all vetenskap.
T.ex. behöver texten likt beskriver en historiskt förlopp artikel logiskt sammanhängande till för att uppfattas likt rimlig.[38] enstaka nödvändig roll matematik äger inom vetenskap existerar för att uttrycka vetenskapliga modeller samt lagar, för att härleda samband samt ge förutsägelser angående påverkan från experiment.
Inom matematik kunna man mot skillnad ifrån inom empiriska vetenskaper erhålla fram deduktivt helt sanna påståenden, alltså bevis. inom dem empiriska vetenskaperna finns detta sålunda gott såsom ständigt enstaka osäkerhet inom observationerna, samt därför talar man var angående evidens samt inte någonsin ifall egentliga bevis (skillnaden framkommer möjligen tydligare genom orden evidens samt proof vid engelska).
Å andra sidan existerar matematiken enbart teoretisk samt detta existerar därför fullt möjligt för att räkna fram matematiskt bevisade påståenden liksom ej äger någon koppling mot den fysiska verkligheten.
Statistiken används inom samhället, mot modell inom massmedier, till för att åskådliggöra fenomen. Detta sätt för att ta användning från statistik finns även inom vetenskap, dock på denna plats äger statistiken även ett ytterligare roll.
Den tillåter vetenskapsman såsom använder kvantitativ teknik vid stora mängder uppgifter för att testa hypoteser samt erhålla enstaka uppskattning angående säkerheten inom den empiriska datan (se vidare konfidensintervall). Ofta används datorkraft inom vetenskapen då detta existerar svårt för att beräkna utfall till grabb tillsammans analytisk matematik. mot modell är kapabel man datorsimulera modeller från den fysiska världen alternativt analysera stora mängder uppgifter inom statistiska modeller.
om matematik inom sig egen bör klassas vilket vetenskap besitter debatterats. i enlighet med Society for Industrial and Applied Mathematics existerar vetenskap för beräkningar numera lika viktigt såsom teori alternativt experiment då detta kommer mot för att förbättra vetenskaplig kunskap.[39][40][37]
Ingenjörsvetenskap
[redigera | redigera wikitext]Ingenjörsvetenskap existerar den vetenskapliga disciplin vilket behandlar implementering från vetenskap vid ämne, byggnationer, maskiner, struktur samt processer på grund av för att förverkliga en särskilt uppgift.
Ingenjörsvetenskap existerar tillämpad undersökning samt liknar ingenjörskonst samt praktikerkunskap. Skillnaden existerar för att ingenjörsvetenskapen förväntas ge upphov mot generaliserbar insikt. detta innebär t.ex. för att vetenskapliga slutsatser ej enbart bör artikel giltiga på grund av för att förbättra enstaka viss kommersiell vara. Ingenjörskonst däremot äger ofta liksom syfte för att förbättra enstaka kommersiell vara, genom för att applicera vetenskaplig förståelse vid konkreta bekymmer.
Ingenjörskonst besitter alltså en snävare uppgift än tillämpad vetenskap, liksom inom sin tur besitter en snävare syfte gentemot grundforskningen. detta finns dock ej några vattentäta ny tillväxt emellan dessa samt kunskapen utvecklas vid varenda fronter mot gagn på grund av därför väl vetenskapen såsom teknikutvecklingen inom stort.
[1]Exempel vid ingenjörsvetenskap existerar t.ex. specialiserad fysik, kemiteknik, bioteknik m.fl. områden.
Grundforskning samt tillämpad forskning
[redigera | redigera wikitext]Grundforskning existerar oberoende forskares förutsättningslösa söka efter fräsch insikt. Motsatsen existerar tillämpad akademisk undersökning var forskningsfinansiärer kunna artikel affärsmässig företag alternativt myndigheter, vilket är kapabel bidra tillsammans med problemformuleringar samt förväntas ett fåtal användning från forskningen.
Den användbar forskningen existerar alltså mindre fri samt äger även ett mindre tidshorisont.
Många från dem maximalt revolutionerande vetenskapliga upptäckterna härrör därför ifrån den nyfikenhetsdrivna grundforskningen. Inom ett längre tidshorisont leder denna undersökning ej sällan mot nya tillämpningar vilket ej förväntades då forskningen påbörjades.
Vetenskaplig metod
[redigera | redigera wikitext]Naturvetenskapen respektive samhälls- samt humanvetenskapen undersöker olika saker samt skiljer sig därför onekligen åt vid flera sätt både vilket gäller undersökningsmetod samt vid vilket sätt resultatet slutligen presenteras. på grund av för att ta numeriskt värde enkla modell därför diskuterar ett avhandling inom fysik inom inledande grabb genom logik samt matematik medan enstaka avhandling inom etnologi följer ett helt ytterligare inbördes logik tillsammans texten samt språket vilket bas.
Samtidigt existerar detta inom samhällsvetenskapen ibland lämpligt för att nyttja sig från metoder liknande dem såsom används inom naturvetenskapen, medan detta inom andra fall existerar olämpligt för att nyttja den sortens metoder. på grund av för att ej utföra ett felaktig distinktion används därför andra term på grund av för att särskilja olika vetenskapliga metoder.
Vanliga liknande benämningar existerar positivistisk, (också kallad kvantitativ) teknik, respektive hermeneutisk (kvalitativ) metod.[41]
En nödvändig anledning mot för att man måste skilja vid kvantitativa samt kvalitativa undersökningar existerar för att deras respektive undersökningsmetoder skiljer sig åt vid flera punkter. Detta gäller både planeringen från granskning, själva genomförandet samt rapporteringen från resultatet.[42]
Naturvetenskaplig alternativt kvantitativ, positivistisk metod
[redigera | redigera wikitext]Den naturvetenskapliga metoden existerar nog den teknik dem flesta förknippar tillsammans med vetenskap.
Metoden betonar för att dem företeelser man studera går för att observera. Man observerar samt mäter olika slags företeelser inom världen samt försöker hitta samt uttrycka samband mellan dem. Detta görs delvis genom experiment liksom försöker simulera dem fenomen liksom studeras inom ett kontrollerbar miljö.
Det existerar alltså den undersökningsmetod liksom vanligen används inom naturvetenskaperna, dock liksom även ibland är kapabel användas inom samhälls- samt humanvetenskaperna.
Metoden försöker förklara dem fenomen vilket studeras vid en sålunda allmänt giltigt samt tydlig sätt såsom möjligt. inom idealfallet bör andra vetenskapsman behärska genomföra identisk alternativt liknande analys alternativt experiment samt på det sättet antingen förkasta alternativt ge medhåll åt tidigare slutsatser.
Detta kallas på grund av intersubjektiv testbarhet. Metoden kunna ofta ge användbara förutsägelser ifall framtiden, (orsak samt verkan), exempelvis inom medicinen, var detta liksom man önskar att nå ett mål eller resultat ju existerar enstaka viss konsekvens från ett behandling, även ifall detta exakta utfallet inom verkligheten ständigt ser olika ut mellan olika patienter.[42][43] inom bas samt botten tillåter den positivistiska metoden många kreativ problemlösning, medan den minimerar någon subjektiv bias vilket användarna kunna äga.
Experiment samt hypoteser
[redigera | redigera wikitext]Inom vetenskapsfilosofin används olika term till för att förklara hur vetenskap fungerar. tillsammans med enstaka vetenskaplig domän menas den sektion från verkligheten liksom ett vetenskaplig teori handlar angående.
exett modell existerar ett ungefärlig foto från denna domän, inom naturvetenskapen ofta tillsammans ett kroppslig alternativt matematisk representation. enstaka modell från atomen förmå t.ex. uttryckas genom för att rita enstaka foto från kärnan samt dra cirklar runt den. Innan man äger enstaka perception ifall något förmå enstaka ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något leda forskningen vidare emot enstaka heltäckande teori.
ett ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något skiljer sig ifrån ett vetenskaplig teori vid numeriskt värde viktiga sätt: Dels existerar hypotesen under prövning, detta existerar en antagande vilket man håller vid tillsammans för att undersöka, samt vilket är kapabel omarbetas alternativt förkastas inom detta vetenskapliga arbetet.
enstaka ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något uttalar sig även oftast angående enstaka mindre sektion från detta vetenskapliga området. .[44]
Ett viktigt kriterium på grund av positivistisk vetenskap existerar för att dess teorier ifall verkligheten bör behärska falsifieras. dem bör tillsammans med andra mening existera många särskilt formulerade därför för att dem kunna ge förklaringar samt utföra förutsägelser liksom förmå prövas från andra.
detta positivistiska idealet existerar alltså intersubjektiv testbarhet. detta finns flera sätt för att närma sig detta ideal. Induktiv verifiering, sådan såsom sker nära tester från medicin, existerar en sätt. Man sluter sig då mot för att ett behandling fungerar på grund av varenda alternativt åtminstone dem flesta, genom för att den besitter fungerat utmärkt vid ett mindre kontrollgrupp.
Den hypotetisk deduktiva metoden existerar mer sofistikerad. detta innebär kortfattat för att logiskt härleda vilka konsekvenser ett viss ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något är kapabel erhålla samt sedan undersöka angående detta verkar stämma överens tillsammans med enstaka äkta situation. då enstaka ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något visar sig ej stämma överens tillsammans experiment alternativt observationer, blir den antingen omarbetad alternativt förkastas helt samt hållet.[45]
Vetenskapsmän existerar ju mänskliga samt kunna därför ständigt äga en föredraget resultat från sin undersökning från olika personliga skäl.
Denna s.k. bias förmå utöver exakt utvecklade experiment samt transparens även motverkas genom ett exakt refereegranskningsprocess från experimentella effekt samt slutsatser. Detta innebär för att oberoende vetenskapsman dubbelkollar hur forskningen gjordes, samt fullfölja liknande experiment till för att titta angående resultaten framkommer vid nytt.
Hermeneutisk alternativt kvalitativ metod
[redigera | redigera wikitext]Naturvetenskap utgår ju ifrån naturlagar samt drar sina slutsatser utifrån dem. Även ifall matematiken på baksidan naturvetenskapen kunna artikel ytterst komplicerad därför existerar grunden vid en sätt relativt lätt. Släpper man en objekt faller detta neråt, kyler man dricksvatten fryser detta mot fryst vatten.
enstaka vetenskap såsom liksom fysiken samt kemin bygger vid allmänna lagar från orsak samt verkan kallas nomotetisk.[46]
Hur existerar detta tillsammans människorna samt deras liv? Finns detta liknande lagbundenheter där? detta existerar enstaka omstridd fråga. Samhällsvetare likt föredrar den kvantitativa metoden önskar gärna tro för att detta finns sådana lagbundenheter, medan samhällsvetare tillsammans hermeneutisk grundåskådning ofta förnekar detta.
Hermeneutikerna hävdar för att dem sysslar tillsammans med för att analysera engångsföreteelser, dem existerar ideografiska. [47]
Kvalitativa, hermeneutiska undersökningar utmärks från för att man försöker förstå hur människor upplever sig själva samt sin omgivning. för att förstå ses denna plats såsom enstaka ytterligare sak än för att begripa något intellektuellt.
Hermeneutiken utgår därför ifrån ett betydelsefull kunskapskälla nära sidan angående sinnenas iakttagelser samt den logiska analysen, nämligen för att genom sin empati samt föreställningsförmåga försöka sätta sig in inom ett ytterligare människas situation. detta innebär för att hermeneutiken skiljer sig radikalt ifrån positivismen, vilken ju strävar efter objektivitet.
inom ett hermeneutisk analys försöker man inom stället komma åt något subjektivt. ett vanlig teknik existerar naturalistisk övervakning alternativt djupintervjuer, dock detta finns andra. detta man undersöker existerar ej något man är kapabel mäta, samt resultatet är kapabel ej presenteras tillsammans numeriska värden.
Högkulturer fram till 1700-talet Learn with flashcards, games, and more — for freeDenna typ från metoder besitter sin tillämpning särskilt inom samhälls- samt humanvetenskaperna, var människan, antingen betraktad vilket individ alternativt inom en relaterat till samhället kontext, står inom centrum. Dessa ämnen existerar exempelvis bakgrund, litteraturvetenskap, konstvetenskap- dock även mer samhällsinriktade ämnen vilket sociologi, antropologi samt rättsväsen.
[48]
Finns detta då inget för att protestera mot hermeneutiken? Jo, då man tolkar andra människors känslor samt erfarenheter befinner man sig vid osäker mark. äventyr samt känslor beror ju vid vem såsom känner dem. för att tolka dessa korrekt handlar angående numeriskt värde besläktade bekymmer. på grund av detta första: Man är kapabel genom projektion ofta tillskriva andra attribut såsom dem ej har. För detta andra: då man tolkar existerar detta viktigt för att sätta in detta man tolkar inom korrekt kontext, korrekt kontext.
Den forskare liksom skildrar detta förflutna riskerar t.ex. för att missförstå den kontexten. Tänkte samt kände man vid medeltiden vid identisk sätt liksom idag? [49]
Vi kunna alltså konstatera för att hermeneutiken existerar ett osäker teknik. dock den existerar en nödvändigt komplement mot hårda positivistiska samt rationalistiska tankesätt.[50] ifall man inom samhälls- samt humanvetenskaperna inom stället, likt den tidigare många inflytelserika logiska positivismen, helt ägde avhänt sig den kunskapskälla såsom förståelsen ger, då skulle man inom dessa ämnen ett fåtal nöja sig tillsammans med dem kunskaper såsom även gäller till myror samt insekter som pollinerar.
enstaka anledning mot för att hermeneutiken behövs inom humanvetenskaperna existerar även för att människan existerar ett varelse vilket knyter fras mot sin existens. denna ser ej bara objekt samt andra människor, utan dem besitter innebörd på grund av hon samt detta besitter inom sin tur kritisk innebörd till hennes egna handlingar.
denna tolkar världen samt genom sin tolkning skapar denna sin personlig livsvärld. Man försöker alltså inom kvalitativa undersökningar tolka människor, såsom själva tolkar världen dem lever inom. [51]
Säkerhet samt vetenskap
[redigera | redigera wikitext]Många förknippar nog vetenskaplig insikt tillsammans för att denna kunna ge oss enstaka sålunda objektiv samt allmängiltig foto från verkligheten såsom möjligt, dock detta existerar alltså ej helt sant: Inom vissa forskningsområden existerar sådan förståelse ej möjlig för att nå inom sålunda upphöjd utsträckning.
för att ej erkänna för att således existerar fallet existerar däremot ej för att förhålla sig vid en trovärdigt sätt mot sitt eget material. Samtidigt finns ändå numeriskt värde utgångspunkter liksom existerar gemensamma inom all vetenskap: 1. Vetenskap går ut vid för att ta reda vid hur detta förhåller sig inom verkligheten.
Ämnen som ofta klassas som humanistiska är t2. dock en verkligt vetenskapligt förhållningssätt mot denna förståelse ifall verkligheten existerar för att erkänna för att detta ständigt finns enstaka tillfälle för att även den maximalt grundmurade teori kunna visa sig ej stämma. [52]
Men vilket existerar detta egentligen för att äga insikt ifall verkligheten?
Olika sanningsteorier existerar intimt förknippade tillsammans med olika uppfattningar angående vad världen samt verkligheten egentligen existerar. [53] ett oreflekterad perception existerar möjligen för att enstaka vetenskaplig teori existerar verklig då den överensstämmer tillsammans världen som den är. dock människor formar trosföreställningar angående världen genom dem observationer denna utför.
Antag för att dessa observationer existerar därför något som har fått en viss form eller struktur från människans natur, för att dem inte någonsin visar oss världen likt den faktiskt är.[42]
En ytterligare oreflekterad perception existerar för att förkasta all insikt såsom relativ. för att äga ett relativistisk kunskapssyn innebär för att man anser för att världen existerar därför komplicerad samt upplevelsen från den därför subjektiv för att detta ej finns någon allmängiltig insikt.
dock detta finns nog ej flera såsom existerar konsekventa relativister inom praktiken. detta existerar tydlig för att detta finns allmängiltig förståelse såsom vid en klart sätt påverkat den planet oss lever inom. Sjukdomar vilket förr fanns dödliga förmå för tillfället botas samt oss är kapabel utflykt jorden runt. [54]
En alternativ perception existerar för att människan begreppsliggör sin upplevelse genom dem mening denna använder samt genom den förkunskap denna besitter inom förhållande mot olika situationer.
ett kvist inom vetenskapsfilosofin likt tar fasta vid detta existerar “konstruktionismen”, vilket bl.a. syftar vid för att dem mening oss äger inom språket förmå beskrivas liksom konstruerade. Detta sätt för att förhålla sig mot förståelse äger särskilt bäring vid human- samt samhällsvetenskapen, var man ju även ibland kombinerar kvantitativ samt hermeneutisk teknik.
[45] Antag exempelvis för att jag önskar undersöka hypotesen “att existera arbetslös skadar hälsan”. Då måste jag definiera vad jag menar tillsammans med “arbetslös” samt “hälsa”, vilket förmå verka enkelt, dock dock ej inom vetenskapliga kontext. [55] I stället måste man inom ett vetenskaplig undersökning artikel ytterst medveten ifall vilka term man använder, vilket dessa syftar vid samt även motivera varför man definierar (eller konstruerar) begreppen såsom man fullfölja.
Visserligen existerar “hälsa” samt “arbetslös” term vilket är kapabel konstrueras vid olika sätt, beroende vid fanns gränsen dras på grund av vad likt ingår inom begreppen, dock hypotesen “att artikel arbetslös skadar hälsan” kunna faktiskt ändå visa sig artikel verklig alternativt falsk.
Alltså- relationen mellan begreppen existerar ej konstruerad utan kunna undersökas empiriskt. [56]
Ett sätt för att titta vid hur vetenskap fungerar existerar för att den ständigt söker insikt likt bör passa in tillsammans allmänt accepterade utgångspunkter inom detta vetenskapliga området. Denna “tysta kunskap” hänger samman samt bildar ett totalitet likt filosofen Kuhn kallar på grund av paradigm.
då Einsteins fysikens teori publicerades innebar detta en paradigmskifte inom fysiken, genom för att dem fenomen likt studeras inom makrofysiken fick ett helt omarbetad (och även enstaka betydligt mer hisnande) tolkningsram.[57] dock nya teorier resulterar många sällan inom stora förändringar inom vårt inställning. i enlighet med psykologen Keith Stanovich, existerar detta troligen massmedias överanvändande från termen "genombrott" likt leder mot för att allmänheten tror för att vetenskapen ständigt motbevisar vilket liksom ett gång antogs på grund av sanning.
Medan detta finns liknande modell, liksom Albert Einsteinsrelativitetsteori, vilket kräver total omorganisation inom vetenskapen, sker detta många sällan. insikt nås från för att successiv binda samman effekt ifrån mängder från experiment, från flera vetenskapsman, ovan olika områden inom vetenskapen; detta existerar mer från ett klättring än en hopp.
När Bohr m.fl. inom partikelfysiken började upptäcka hur underligt kvantmekaniken fungerar inom förhållande mot den orsak samt verkan vilket råder inom den “vanliga” fysiken, således förmå man ej yttra för att detta innebar en paradigmskifte. detta fanns inom stället således för att enstaka färsk vetenskaplig domän öppnade upp sig likt vid flera sätt plats helt väsensskild ifrån den fysik man plats van nära sedan tidigare.
Bland upplysningens filosofer vid 1700-talet plats detta naturligt för att uppfatta universum likt enstaka massiv maskin, liksom en urverk likt Gud enstaka gång dragit upp samt såsom tickar vid tills detta stannar. Idag tänker man speciell. Den moderna kvantmekaniken besitter givit tron vid lagbundenhet ett skötsam hård karamell. i enlighet med kvantmekaniken råder detta rent surrealistiska förhållanden inom atomernas samt elementarpartiklarnas planet.
Vår normala logik existerar upphävd. Orsak samt verkan gäller ej, bara sannolikheter. ett elementarpartikel befinner sig ej vid något bestämt lokal nära någon bestämd tidpunkt. Vet oss fanns enstaka partikel befinner sig förmå oss ej känna till plats den befinner sig inom nästa ögonblick. då fysiker formar teorier ifall verkligheten ser tolkningsramen samt den elementär matematiken därför helt olika ut beroende vid vilket fenomen liksom studeras.
inom makrokosmos skulle man möjligen behärska yttra för att detta råder en paradigm samt inom mikrokosmos en annat. [58]
Inom human- samt samhällsvetenskaperna, var Kuhn besitter blivit maximalt populär, lever olika paradigm blad nära blad decennium efter decennium inom högönsklig välmåga. Marxister samt icke marxister, behaviorister samt psykoanalytiker, positivister samt hermeneutiker, polemiserar ständigt mot varandra utan för att någondera sidan förefaller benägen för att någonsin ge upp.
detta skulle behärska tyda vid för att oss inte någonsin är kapabel att nå ett mål eller resultat några absoluta sanningar inom dessa områden. [59]
Den vetenskapliga gemenskapen
[redigera | redigera wikitext]Den vetenskapliga gemenskapen består inom bas samt botten från världens varenda vetenskapsmän samt deras samröre samt samband tillsammans med varandra.
Områden
[redigera | redigera wikitext]Vetenskapens områden existerar allmänt accepterade kategorier från specialiserad expertis, samt dem använder ofta enstaka personlig typ från terminologi samt nomenklatur. Dessa områden representeras ofta från ett alternativt flera vetenskapliga tidskrifter, var refereegranskad undersökning publiceras.