Vad kallas de som bor på färöarna
Färöarna
Färöarna (färöiska: Føroyar; danska: Færøerne) existerar ett ögrupp inom Nordatlanten samt ett självstyrande sektion från land. Den består från dem 18 primära öarna, från vilka 16 existerar bebodda, samt närmare 800 mindre kobbar samt skär. inom femte månaden i året 2023 uppgick befolkningen mot 54 503 personer.[2] Huvudstad existerar Tórshavn.
Ögruppen existerar belägen 320 km nordväst ifall Brittiska öarna, samt halvvägs mellan Norge (580 km) samt Island (430 km). Ytan uppgår mot 1 399 km2, tillsammans 1 117 km kust.
De tre riksdelarna Färöarna, Grönland samt egentliga land ingår inom Det Danske Rigsfællesskab (den danska riksgemenskapen), samt utgör tillsammans kungariket land.
Färöarna besitter varit beneath danskt styre sedan 1380, dock äger sedan 1948 haft en avgörande inre självstyre likt idag bland annat omfattar affär, kurs, undersökning samt havs- samt fiskefrågor inom enstaka särskilt utpekad havszon runt öarna. Sedan 2005 finns även ett register tillsammans politiska ansvarsområden såsom bör överföras mot Färöarna nära enstaka senare tidpunkt.
Konstitutionella problem att diskutera, nationalitet, högsta domstolen, utrikespolitik, säkerhets- samt försvarspolitik samt valuta- samt penningpolitik bör dock även framgent styras från detta danska Folketinget.[3][4]
Ekonomin existerar små samt handelsberoende, kretsar kring fiske samt största handelspartner existerar land, Norge, Tyskland samt Ryssland; 56 % från all affär existerar tillsammans Europeiska unionen.
Även turism existerar enstaka betydande näringsgren. då land blev medlem inom Europeiska ekonomiska gemenskapen 1973 valde Färöarna för att stå utanför, samt kunde vid därför sätt behålla kontrollen ovan landets fiskerättigheter. detta förhållandet bestod efter för att EEG ombildats mot Europeiska unionen. Färöarna samt Grönland existerar dock territorier associerade tillsammans med Europeiska unionen samt besitter frihandelsavtal tillsammans varandra, Island samt EU.
Landet inledde sin personlig frimärksutgivning 1 april 1976.
Färöarnas nationaldag infaller den 29 juli (Olofsdagen). Färöarnas flagga besitter varit inom bruk sedan 1931 samt blev officiell 1948. ifrån 2016 besitter den färöiska flaggan tagit ovan den danska flaggans officiella område nära varenda offentliga byggnader vid Färöarna.[5]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Färöarnas historia och Färöarna beneath Vikingatiden
Den inledande tiden inom Färöarnas saga existerar många oklar.
detta existerar möjligt för att den iriskemunkenBrendan seglade igenom öarna vid enstaka utflykt inom Nordatlanten. ifrån sent 600-tal mot tidigt 700-tal plats öarna besökta från flera olika munkar ifrån Irland samt detta man vet existerar för att dem använde Färöarna samt Island såsom eremitboningar. Senare emigrerade norska vikingar mot öarna.
Färöarna hörde ursprungligen mot Norge, dock Norge kom efter grabb för att lyssna mot land. tid 1814 kom Norge för att skiljas ifrån land till för att komma inom union tillsammans land. Färöarna hörde dock fortsatt mot land.
Färöarna återfick ett viss inre självständighet 1852. beneath andra världskriget ockuperades Färöarna från Storbritannien, samt Färöarna plats avskuret ifrån land samt därmed inom praktiken självstyrande resten från kriget.
Större inre självständighet infördes 1948.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Färöarna ligger vid 62 grader norr, 7 grader väst inom Nordatlanten. Öarna ligger norr angående Hebriderna, nordväst angående Shetlandsöarna, väster ifall Norge samt sydost ifall Island.
Ögruppen existerar tillsammans sina 18 småöar samt 11 holmar, ifrån Enniberg vid Viðoy inom norr, mot Sumbiarsteinur söder ifall Suðuroy, 118 kilometer utdragen. Kustlinjen existerar vid 1 117 kilometer. Särskilt västkusten existerar markant tillsammans sina höga, lodräta fågelberg. Den genomsnittliga bergshöjden existerar 300 meter ovan havet. Slættaratindur, 882 meter, existerar detta högsta berget vid Färöarna.
Enniberg existerar ett från Europas högsta klippor (se även Färöarnas ytterpunkter). Berggrunden består från basalt från Paleogen ålder. Färöarna äger varit nedisade nära flera tillfällen beneath kvartärperioden, dock dem högsta topparna äger troligen inte någonsin varit täckta från fryst vatten. Stora delar från öarna täcks från torv såsom dock vid flera håll äger brutits samt använts på grund av bl.a.
uppvärmning. inom torven äger tefralager ifrån isländska vulkanutbrott påträffats.
Längsta avståndet mot landremsa vid havet existerar 5 kilometer. dem flesta orter ligger skyddade vid östkusten nära ett bukt alternativt inbuktad havsvik, förutom Fámjin samt Sumba såsom äger skydd från västliga skär.
Färöarnas sammanlagda yta existerar ungefär hälften således massiv liksom Gotlands, dock äger nästan lika massiv befolkning samt alltså dubbelt sålunda upphöjd befolkningstäthet. Tórshavns invånarantal existerar dock ungefär hälften från Visbys.
Klimat
[redigera | redigera wikitext]Klimatet vid öarna existerar atlantiskt. Golfströmmen fullfölja för att detta existerar milt, vilket även medför för att hamnar inom princip ej fryser.
vit nederbörd, även angående den faller, töar snabbt. Medeltemperatur beneath vintern existerar cirka 3 °C samt beneath sommaren 11 °C. Även angående undersökningar från klimatet existerar ovanliga vid öarna besitter detta demonstrerat sig för att högre höjder besitter en eget mikroklimat (Humlum and Christiansen, 1998). Sedan 1990 finns enstaka meteorologisk mätstation vid Sornfelli.
Köldrekordet till öarna existerar -12,9 °C. Temperaturen vid öarna steg beneath 1920-talet, till för att sedan göra stabil sig vid nuvarande nivå. [1][2]
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Växt- samt djurliv
[redigera | redigera wikitext]Utpräglade landväxter samt landdjur äger haft svårt för att återkomma mot Färöarna efter den senaste istiden.
Färöarna är en självstyrande del av Kungariket Danmarkflera gånger besitter dem införts från alternativt medföljt människan. Färöarna äger därför en rikt fågelliv (med 270 beskrivna arter, bl.a. strandskata) samt marint liv, dock bara tre vilda arter landdäggdjur: husmus, brunråtta samt skogshare (som infördes ifrån Norge 1855). växt saknades tidigare helt, dock äger idag inom många begränsad mängd inplanterats inom skyddade lägen, maximalt inom tätorter.
Dessa äger hämtats ifrån Alaska (mest tall) samt Eldslandet (mest sydbok) var liknande fuktiga, salta, blåsiga, kyliga förhållanden råder. träd hämtade ifrån Skandinavien klarar sig sämre.
Öarna
[redigera | redigera wikitext]Färöarna består från 18 öar:
- Borðoy existerar den största från dem nordliga öarna (Norðoyar) samt arean existerar cirka 95 km².
på denna plats ligger Färöarnas näst största ort Klaksvík likt äger cirka 5 000 invånare. Förutom Klaksvík finns detta sju andra tätorter vid ön: Norðoyri, Ánirnar, Árnafjørður, Strond, Norðtoftir, Depil samt Norðdepil.
- Eysturoy, den näst största ön, tillsammans enstaka area vid cirka 286,3 km². kalenderår 2002 bodde detta totalt 10 586 personer vid ön inom tätorter liksom Fuglafjørður inom norr samt inom kommunerna Runavíkar samt Nes.
- Fugloy existerar enstaka från dem sex nordliga öarna, tid 2002 ägde ön totalt endast 45 invånare.
- Hestur existerar ett små ö vid 6,1 km² samt besitter 43 invånare.
- Kalsoy äger 147 invånare samt existerar enstaka från dem sex nordliga öarna.
- Koltur besitter endast numeriskt värde invånare samt enstaka area vid 2,5 km².
- Kunoy existerar enstaka från Nordöarna samt besitter 134 invånare samt enstaka area vid 35,5 km².
- Lítla Dímun existerar den minsta ön inom Färöarna tillsammans med ett area vid mindre än 1 km².
Ön existerar den enda såsom existerar obebodd.
- Mykines existerar den västligaste ön. Ön äger 11 bofasta invånare samt enstaka area vid 10,3 km².
- Nólsoy existerar enstaka ö liksom endast besitter ett ort, Nólsoy. varenda dem 268 liksom bor vid ön bor inom staden. Ön besitter enstaka area vid 10,3 km².
- Sandoy, den femte största ön tillsammans enstaka area vid 112,1 km² samt 1 393 invånare.
- Skúvoy, tillsammans enstaka area vid 10 km² samt 57 invånare.
- Stóra Dímun äger endast numeriskt värde invånare samt ett area vid 2,5 km².
- Streymoy existerar huvudön vid Färöarna, huvudstaden Tórshavn samt staden Vestmanna ligger vid denna ön.
Totalt besitter ön cirka 21 500 invånare samt enstaka area vid 373,5 km².
- Suðuroy existerar den sydligaste ön inom Färöarna; 163,7 km² massiv. Totalt bor detta omkring 5 041 personer vid ön, främst inom orterna Sumba, Porkeri, Hvalba samt Tvøroyri.
- Svínoy existerar ett från dem sex nordöarna, tid 2004 bodde detta 73 personer vid ön samt ön besitter enstaka area vid 27,1 km².
- Vágar existerar den tredjeplats största ön vid Färöarna.
detta existerar även vid ön Vágar såsom flygplatsen Vágar landningsplats finns. Ön besitter enstaka area vid 177,6 km² samt totalt omkring 2 800 invånare.
- Viðoy existerar den näst största ön från dem sex såsom ingår inom Norðoyar. Ön äger enstaka area vid 41 km² samt 617 invånare.
Geologi
[redigera | redigera wikitext]Färöarnas bildningshistoria startar tillsammans med ett energisk vulkanisk period på grund av 60 miljoner tid sedan, då själva platån blev uppbyggd, samt enstaka nedbrytningsperiod, var dem nedbrytande processerna äger givit öarna detta nuvarande utseendet.
Kemisk vittring samt avlägsnande från vittringsprodukterna såsom upplöste salter plats dem viktigaste landskapsskapande processerna. beneath tertiärtiden försvann stora mängder från dem översta vulkaniska bergarterna.
Gradvis uppstod en kuperat landskap tillsammans breda, tillsammans med ej särskilt djupa dalar. inom slutet från tertiärperiodens sista sektion blev klimatet successiv kyligare samt nederbörden dominerade senare på grund av för att påverka den kemiska vittringen.
landskap fick den nuvarande karaktären från egentligt berglandskap tillsammans höjdskillnader vid 200–400 meter.
Statsskick samt politik
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Färöarnas politik
Som sektion från kungadömet land existerar Färöarna mot statsskicket ett konstitutionell monarki tillsammans med den danska kungen Frederik X liksom statschef.
Färöarnas parlament heter Lagtinget samt består från 33 medlemmar, valda inom perioder ifall fyra tid. Regeringen kallas landsstyret. Den leds från lagmannen, vilket heter Aksel V. Johannesen.
Färöarna existerar även representerat inom detta danska parlamentet, Folketinget, tillsammans med numeriskt värde medlemmar. inom motsats mot land existerar Färöarna ej medlem inom Europeiska unionen; dock äger man numeriskt värde representanter inom Nordiska rådet såsom enstaka sektion från den danska delegationen.
Det senaste lagtingsvalet hölls den 31 augusti 2019. Fólkaflokkurin gick 5,6 andel fram samt blev den stora vinnaren från lagtingsvalet. Javnaðarflokkurin ägde den största tillbakagången tillsammans med 2,6 andel, medan Tjóðveldi samt Framsókn miste vardera mer än 2 procent.[7]
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Färöarna existerar indelade inom 34 kommuner (kommunur), 6 regioner (sýslur) samt 7 valkretsar.
Ekonomi
[redigera | redigera wikitext]Den viktigaste industrin existerar havsfisket, liksom besitter ersatt detta tidigare på grund av landet många viktiga jordbruket.
Fiske samt jordbruk
[redigera | redigera wikitext]Jordbruk, jaktverksamhet samt fårskötsel agerar idag ett underordnad roll inom förhållande mot fisket såsom utgör grunden mot nästan all export ifrån Färöarna.
Fram mot slutet från 1800-talet plats förhållandet omvänt samt året 1872 ses såsom enstaka vändpunkt till fisket eftersom man då började fiska ifrån större havsgående segelskepp istället till likt tidigare, enbart inom öppna småbåtar. Besättningen plats vid tolv-tjugo man samt fram mot 1930 drevs skeppen enbart tillsammans med hjälp från segel. detta plats inom inledande grabb torsk vilket sluparna förde tillsammans sig bostad ifrån Islandsfisket.
Den förvandlades antingen mot torkad klippfisk, vilket sköttes från kvinnorna, alternativt även saltades den samt såldes mot Sydeuropa.
På Färöarna råder tystnaden, om man undantar skriket eller sången från alla de fåglar som lever på öarnaI start från 1920-talet utökades färingarnas fiskeområden mot för att gälla även Grönland var dem ofta fiskade vid somrarna. Ända fram mot efter andra världskriget fanns dem gamla sluparna kvar, dock då trängdes dem ut från trålfisket. Krigsåren fanns inom ekonomiskt hänseende goda tid till Färöarna eftersom fiskestammen runt öarna fick växa mot sig inom relativ lugn samt ro.
Fångsterna ökade samt man for mot Storbritannien tillsammans med dessa, dock näringsfånget kostade 132 färingar existensen då 25 båtar sänktes från tyskarna. flera färingar äger beneath år förlist samt drunknat inom Nordatlanten.
Efter kriget hamnade Färöarna inom ett svår finansiell kris. Krigstidens uppsving ägde kostat många inom ämne samt människoliv.
Efterhand gick detta dock vidare igen tillsammans med fiskeflottans förnyelse, kapitaltillskottet ägde ökats markant beneath krigsekonomin, förbättrad kostnader vid dem internationella marknaderna samt stora offentliga investeringar inom ett modern infrastruktur såsom fabriker liksom kunde förädla havets ingredienser samt inom utbildningsinstitutioner.
Färingarna bröt upp ifrån byar samt flyttade mot större bygder samt centralorter. Torshamn besitter tredubblat sin befolkning vid en halvt sekel. Denna högkonjunktur varade fram mot mitten från 1980-talet då färingarna utestängdes ifrån sina sedvänja fiskeområden samt fångsterna inom hemmavattnen minskade samtidigt såsom priserna föll vid marknaden samt stora utlandslån skulle blir betald tillbaka.
Utrikeshandel
[redigera | redigera wikitext]År 1973 gick land tillsammans med inom Europeiska unionen, dock Färöarna valde för att ej vandra tillsammans med, bland annat till för att EU ägde infört den gemensamma fiskeripolitiken liksom innebär för att fiskerättigheter inom EU-ländernas en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig tillkommer samtliga medlemsländer.
Färöarna besitter en begränsat frihandelsavtal tillsammans med EU.[8]
Energi
[redigera | redigera wikitext]Något mer än 50 % från landets elenergi existerar förnyelsebar.[9] Knappt 50 % kommer ifrån fossilkraftverk, samt enstaka tredjedel ifrån vattenkraft. tillsammans med en läge inom den blåsiga Nordatlanten existerar vindkraft en ekonomiskt alternativ.
Húsahagi vindkraftpark utanför Torshamn existerar landets största. detta finns numeriskt värde energibolag: SEV samt RØKT, var SEV existerar detta tillsammans med marginal större. Historiskt besitter torv samt sedan kol samt olja stått till stora delar från energibehovet. Avbrott existerar vanligare vid Färöarna än inom dem flesta EU-länder.
2018 slöts en samarbetsavtal mellan SEV samt en miljöteknikföretag[10] liksom omfattar installation samt drift från numeriskt värde undervattenskraftverk liksom genererar elektricitet från havsströmmarna inom Vestmannasund. Kraftverken kommer för att artikel anslutna mot Färöarnas elnät samt planerar existera inom drift 2019-2020[11].
Detta kommer bidra mot Färöarnas oberoende från fossilt bränsle samt en stabilare kraftnät.
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]Flygplatsen Vágar (på ön tillsammans med identisk namn) existerar många betydande på grund av kurera ögruppen. Dagliga flygförbindelser finns tillsammans med Köpenhamn, samt flera gånger inom veckan mot Billund, Reykjavik samt Bergen.
Dessutom går detta beneath säsong även strategi mot bland annat Edinburgh, Barcelona samt Rom. nationell går detta helikopter mot vissa småöar utan fast vägförbindelse.
Det finns bilvägar vilket löper mellan dem flesta småöar samt orter. Öarna existerar sammankopplade via broar, tunnlar alternativt färjor. detta finns även fordon för kollektivtrafik vilket går igenom dem flesta orterna vid Färöarna.
Några småöar behöver bilfärja på grund av bilresa mot huvudstaden. Bilvägarna existerar mestadels tvåfiliga, dock även små grusvägar existerar markerade vid kartan. detta finns cirka 600 kilometer väg vid Färöarna, samt för att välja fordons existerar detta bästa sättet för att uppleva öarna. vid bas från allmänt förekommande frigående får existerar dock försiktig körning viktig eftersom fåren äger förtur mot vägen.
Färöarnas geografiHöga böter är kapabel vänta den såsom orsakar tragedi tillsammans med får.
Sjövägen finns även förbindelse tillsammans med bilfärja tillsammans med Hirtshals inom land, samt Seyðisfjörður vid Island, ett tur inom veckan per destination. detta existerar detta färöiska rederiet Smyril Line såsom trafikerar dessa sträckor.
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Färöarnas demografi
Färöarna besitter lågt invandringsantal, samt all 98 % existerar födda inom detta danska kungadömet (Grönland, land samt Färöarna).
Cirka 5 % existerar födda inom land. Islänningar, norrmän samt polacker existerar, inom nämnd ordning, dem största grupperna från migranter (med ungefär 0,2%).
49 820 bodde vid Färöarna inom månad 2017. beneath året uppnåddes en gammalt syfte – för att befolkningen skulle passera 50 000.[12]
Orter
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: register ovan orter vid Färöarna
12 333 personer bor inom huvudstaden Torshamn (19 919 inom kommunen).
Omkring 4 500 bor inom den näst största staden Klaksvík.
Lista ovan dem fem största orterna vid Färöarna:
Språk
[redigera | redigera wikitext]På Färöarna talas färöiska, en västnordiskt tungomål liksom förenklat är kapabel beskrivas såsom en mellanting mellan isländska samt norska. detta danska språket existerar även officiellt, dock används inom allt mindre utsträckning.
Religion
[redigera | redigera wikitext]Färöarnas inledande invånare plats dem keltiska munkar vilket tillsammans med start vid 600-talet slog sig ned var liksom eremiter. i enlighet med traditionen fördrevs dem från asatroende vikingar likt koloniserade öarna vid 800-talet. 999 antogs kristendomen vilket officiell tro från lagtinget. Kyrkor byggdes beneath 1000-talet vid Skúvoy samt Sandoy.
År 1111 fick Färöarna sin inledande biskop (i Kirkjubøur) beneath den nybildade nordiska kyrkoprovinsen inom skogsdunge. då Norge 1152 blev enstaka personlig kyrkoprovins, tillsammans med ärkebiskop inom Nidaros (Trondheim), således följde färingarna tillsammans med in inom denna.
Under 1200-talet byggdes Olavskyrkan inom Kirkjubøur, den äldsta ännu nyttja kyrkan inom landet.
Här fanns även prästskolan, Färöarnas inledande, samt beneath århundraden enda, utbildning.
Under 1500-talet genomfördes reformationen inom Norden. vid Färöarna fick detta bl.a. dem konsekvenserna för att danska blev kyrkospråk samt för att all den romersk-katolska församlings mark överfördes mot kronan. 1539 mot 1557 fanns enstaka luthersk biskop inom Kirkjubøur dock sedan lades Färöarna in vilket en kontrakt beneath biskopsdömet Bergen inom Norge.
Brochmands andaktsbok samt Kingos psalmer (från 1600-talet) kom för att spela ett nödvändig roll inom detta andliga existensen, ända in inom modern period.
Från 1709 lydde den färöiske prosten beneath biskopen från Själland. 1720–1775 tillhörde man Islands stift samt därefter återfördes Färöarna mot Själlands stift.
Under 1800- samt 1900-talen bröt folkliga väckelserörelser fram vid Färöarna, både inom samt utom folkkyrkan.
1939 blev färöiska officiellt kyrkospråk.[14]
1948 utgavs all Bibeln vid färöiska från Viktor Danielsen ifrån plymouthbröderna.
1963 utnämndes Färöarnas prost mot vicebiskop samt 1990 blev Färöarna en eget stift inom Danska kyrkan, tillsammans med domkyrka inom Torshamn.
2007 skildes Färöarnas folkkyrka ifrån Danska kyrkan samt blev enstaka självständig kyrka.
Detta skedde efter förhandlingar mellan landsstyret samt den danska regeringen
80 % från befolkningen tillhör den lutherska kyrkan. Lågkyrkliga väckelserörelser liksom inremissionen agerar enstaka betydelsefull roll inom denna.
Över 10 % existerar anslutna mot brödraförsamlingen samt omkring 5 % tillhör andra frikyrkor vilket pingströrelsen, Frälsningsarmén samt sjundedagsadventisterna (som driver enstaka större friskola inom Torshamn).
Katolska kyrkan inom Färöarna vid Färöarna (Katólska Kirkjan í Føroyum) besitter 150 permanentboende medlemmar från 23 olika nationaliteter.[15]
Den största icke-kristna gruppen inom Färöarna existerar bahá'ísamfundet.
Massmedier
[redigera | redigera wikitext]På Färöarna finns detta sex dagstidningar liksom ges ut 1–5 gånger inom veckan samt besitter enstaka totalupplaga vid drygt 30 000 exemplar.
Den äldsta samt största tidningen existerar Dimmalætting (fyra siffra per sju dagar samt 11 000 exemplar). Tidningen etablerades 1877 samt existerar språkrör till Sambandsflokkurin. Mellan 4 000 samt 5 000 exemplar besitter den socialdemokratiska tidningen Sosialurin (fem siffra per vecka), den opolitiska Oyggjatíðindi (två siffra per vecka) samt den folkpartistiska Dagblaðið (en gång per vecka).
Den nationella radion Útvarp Føroya, likt startades kalenderår 1957, finansieras främst tillsammans med licensavgifter samt betald samhällsinformation. varenda schema produceras vid Färöarna samt sänds vid detta officiella språket färöiska. Innan detta lyssnade invånarna maximalt vid dansk alternativt norsk radio. inom slutet från 1970-talet fick lokala samt privata tv-föreningar korrekt för att sända schema, schema såsom oftast hämtades ifrån Danmarks radio.
Försöket tillsammans med nationell television startades 1984 då detta nationella tv-bolaget Sjónvarp Føroya (SvF) grundades. Sjónvarp Føroya sänder idag sju dagar inom veckan samt äger sedan 1989 tv-reklam likt delfinansiering. SvF är kapabel i enlighet med avtal nyttja samtliga schema liksom sänds inom Danmarks radio.[16]
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Litteratur
[redigera | redigera wikitext]Under dem tre senaste seklerna besitter den färöiska litteraturen fixerats inom text.
Den äldsta diktningen existerar medeltida ballader (kvæði), sjungna mot den färöiska kedjedansen, kvaddansen, likt än idag existerar. Språk- samt folkminnesforskaren Jens Christian Svabo stod vid 1780-talet tillsammans den inledande skrivna samlingen.
Den inhemska prosans skapare, Venceslaus Ulricus Hammershaimb, skrev ner dem inledande folksägnerna vid Färöarna beneath mitten från 1800-talet, något såsom även Jákup Jakobsen gjorde.
17 av dessa bebos av människordem allra första prosaverken likt finns trycka vid färöiska existerar översättningar från Matteusevangeliet (1823) samt den isländskaFæreyingasaga.
Sång- samt visdiktning tillsammans med patriotiska inslag uppstod beneath 1870-talet från bland annat färöiska studenter inom Köpenhamn tillsammans med Fríðrikur Petersen vilket inflytelserik namn.
Hans dikt Eg oyggjar veit (Jag småöar vet) användes länge såsom rikets nationalsång. Den nuvarande nationalsången, "Tú alfagra nation mítt", skrevs tid 1906 från Símun från Skarði. Rasmus Christoffer Effersøe skrev även skådespel tillsammans motiv ifrån Färöarnas folkliv samt bakgrund. dem eggande tongångarna inom Jóannes Paturssons poesi gav impulsen mot språkrörelsen vid Färöarna.
Total yta: 1 396 km²En bit in vid 1900-talet fick lyriken en kraftigt genombrott vid Färöarna tillsammans med Jens Hendrik Oliver Djurhuus samt hans djuplodande tankediktning, innehållande många europeisk poesi. Mera folklig fanns hans broder Hans Andrias Djurhuus, känd bland annat till sina allegori på grund av ungar. Mikkjal Dánjalsson á Ryggi äger tillsammans sin friska poesi ifall folkligt arbetsliv samt natur jämförts tillsammans den norska Petter Dass liksom plats aktuell beneath 1600-talet.
Bland dem inhemska författarna är kapabel Rikard Long, Poul F. Joensen samt Christian Matras nämnas samt något senare framträdde även poeter såsom Karsten Hoydal samt Regin Dahl. ifrån 1980-talet förmå även Rói Patursson nämnas.
Ögruppen ligger i Nordatlanten, 37 mil norr om Skottland, halvvägs mellan Danmark och GrönlandRói fick Nordiska rådets litteraturpris tid 1986 på grund av sin poesibok Som ifrån föregående tid.
Många från Färöarnas författare skriver vid danska till för att direkt nå ut mot den nordiska befolkningen. ett från dem maximalt kända färöiska böckerna liksom skrevs vid danska innan den översattes mot färöiska existerar Jørgen-Frantz Jacobsens historiska långnovell Barbara ifrån kalenderår 1939.
detta största namnet inom den färöiska litteraturen idag existerar William Heinesen liksom förutom poesi äger skrivit enstaka utdragen rad färgstarka romaner tillsammans motiv ifrån hemlandet. på grund av boken Det gode håb fick han likt inledande färöiska författare Nordiska rådets litteraturpris tid 1965.
Konst
[redigera | redigera wikitext]Konsthistorian vid Färöarna existerar begränsad mot dem tre senaste generationerna.
Den inledande egentliga konstnären från Sámal Joensen-Mikines likt fått sin kurs nära Kunstakademiet inom Köpenhamn.
Lunnefågeln på färöiskt frimärkedenne påbörjade sin konstnärliga väg eller spår vid 1930-talet tillsammans dystra skildringar från sorg samt saknad samt dödsläger. beneath dem numeriskt värde nästa decennierna ljusnade hans måleri inom landskaps- samt bygdeskildringar. han tog sig även starka koloristiska formulering inom exempelvis skildringar från den blodig eller täckt med blod slakten från grindvalar.
Mikines blev ett samlande gestalt på grund av den färöiska konsten. detta plats även hans naturnära motivvärld likt gav flera andra konstnärer inspirationer.
Måleriet äger fram mot omkring 1980-talet varit övervägande naturalistiskt, den dramatiska övärlden tillsammans detta vilda samt livshotande havet besitter varit ett massiv inspirationskälla på grund av dem flesta konstnärer vid Färöarna.
dem häftiga klimatväxlingarna samt frågan ifall överlevnad likaså.
Janus Kamban plats Färöarnas inledande avgörande skulptör, han skildrade människor inom dagligt jobb. enstaka speciell färgbegåvning ägde Ruth Smith ifrån Vágur, denna plats även enstaka sensibel tecknare samt grafiker. William Heinesen skapade sin diktkonst tillsammans collage, akvareller samt olja vid en många speciellt sätt.
Detta fanns även genombrottet till illustrerad litteratur vid Färöarna.
Många från dem färöiska konstnärerna äger fått kurs vid Kunstakademiet inom Köpenhamn samt läraren Søren Hjorth Nielsen äger varit pedagog åt flera från dem största.
Musik
[redigera | redigera wikitext]Färöarnas musiktradition existerar uteslutande vokal samt den maximalt framträdande uttrycksformen existerar den sålunda kallade kvaddansen, ett slags kedjedans tillsammans med färökvad sjungna från enstaka försångare.
Sångaren leder oftast även dansen samt dem övriga dansande. detta enda vilket kvar dansas inom levande tradition. Kvaden (kvæði) existerar enstaka episk diktning, något såsom kunna jämföras tillsammans dem skandinaviska medeltida balladerna, främst dem sålunda kallade kämpavisorna. dem äldsta kvaden besitter medeltida rötter dock beneath århundradena, dock färsk kvad äger tillkommit tillsammans med inspiration ifrån detta historiska.
Den inhemska gruppen Týr äger baserat sin yrkesliv vid för att spela dessa gamla kvad inom hårdrockstappning.
Melodierna existerar formelbundna samt sjungs tillsammans med starkt markerad takt mot dansens numeriskt värde steg mot vänster samt en mot motsats till vänster. Kvaddanstraditionen besitter hållits levande vid dem olika öarna fram inom vår period.
Sedan 1950-talet besitter även olika föreningar samt sällskap bildats till för att skydda den uråldriga dansen.
Andra lokala musiktraditioner existerar skjaldur, någon form eller gestalt från vagg- samt barnvisor såsom både textligt samt melodiskt hör hemma inom den gemensamma nordiska vistraditionen. ett ytterligare form eller gestalt från visor existerar dem andliga visorna.
Färöarnas inom särklass maximalt kända musiker idag existerar Eivør Pálsdóttir likt sjunger både folkmusik, jazz samt pop. Musikgrupper likt Yggdrasil tillsammans Kristian Blak, Tveyhundrað, Makrel, Gestir samt Deja Vu hör även mot dem maximalt avgörande inom den nutida färöiska musiken. vid Färöarna finns detta även en skivbolag såsom distribuerar dem färöiska musikerna både nationellt samt internationellt.
Företaget heter TUTL samt ägs kollektivt från musiker samt kompositörer. Teitur existerar enstaka ytterligare artist tillsammans rötterna vid Färöarna. Bandet Týr existerar känt inom all världen.
Sport
[redigera | redigera wikitext]Under 2014 gavs Färöarna chansen för att delta inom Electronic Sports europeisk Championship (ESEC) inom e-sport beneath ledning från Gunnar Christiansen.[17] Fem spelare, samtliga från färöiskt ursprung, sågs möta Slovenien inom inledande matchen, dock åkte sedan ut efter enstaka poängförlust tillsammans 0-2.[18]
2018 fick Färöarna ett färsk chans för att tävla internationellt inom e-sport, denna gång inom nordlig europeisk Minor Championship 2018.
Kapten på grund av landslaget detta tid plats Rókur liten sjö Norðoy.[19]
Färöarna existerar medlem inom Fifa samt äger ligaspel samt egna landslag inom fotboll liksom deltar inom europeiska kval. Färöarna besitter även landslag inom handboll.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, Faroe Islands, 13 augusti 2023.