armyati.pages.dev






Vad är en funktionell grupp ekologi

Alkoholer

Alkoholer, från arabiska الكحول (transkriberat liksom al kohoul[1]), existerar organiska ämnen var enstaka alternativt flera hydroxylgrupper (OH) existerar bundna mot kolatomer inom ett kolkedja. Den enklaste alkoholen existerar metanol, CH3OH, tillsammans enbart enstaka kolatom samt ett OH-grupp.


  • vad existerar enstaka funktionell assemblage ekologi

    • detta tema likt oftast kallas alkohol inom vardagsspråk existerar etanol, C2H5OH. Mer särskilt besitter alkoholer OH-gruppen alternativt OH-grupperna bunden mot ett alifatiskt bunden kolatom, d.v.s.

    En funktionell grupp är i kemin en sammanhängande grupp av atomer som tillsammans utgör en (oftast mindre) del av en molekyl och som på ett avgörande sätt påverkar molekylens egenskaper

    ett kolatom liksom ingår inom ett relaterad till organiska föreningar utan ringstrukturer kolkedja. angående kolkedjan existerar enstaka alkan bestående från n kolatomer, äger alkoholen summaformeln CnH2n+2-m(OH)m. Även alkener, alkyner, cykloalkaner samt andra organiska föreningar är kapabel forma alkoholer, såsom etenol, cyklohexanol samt 2-kloretanol.

    Föreningar tillsammans med ett hydroxigrupp bunden mot aromatiskt bundna kolatomer, såsom enstaka bensenring kallas däremot ej alkoholer utan fenoler, bensendioler samt därför vidare.

    En kolkedja är kapabel äga mer än ett hydroxigrupp bunden mot sig samt kallas då ett tvåvärd alkohol alternativt diol, trevärd alkohol alternativt triol o.s.v.

    Efter 60 år har det vuxit upp till ett stort träd

    enstaka vanlig tvåvärd alkohol existerar etandiol ("glykol"), samt trevärd propantriol ("glycerol"). enstaka speciell assemblage från flervärda alkoholer existerar sockeralkoholerna. dem kemiskt närbesläktade sockerarter existerar flervärda alkoholer såsom även äger enstaka keton- alternativt aldehydgrupp.

    Alkoholer existerar vanligen förekommande inom naturen.

    flera alkoholer äger grundlig specialiserad användning. Etanol förekommer inom spritdrycker, alkoholhaltig, maltdryck samt andra alkoholhaltiga drycker. Metanol existerar starkt giftig nära förtäring alternativt hudkontakt.

    Struktur

    [redigera | redigera wikitext]

    Alkoholer tillsammans flera kolatomer är kapabel äga ett från tre olika strukturer. Dessa tre typer existerar huvudsakliga, sekundära samt tertiära, vilket åsyftar antalet kolatomer vilket binder mot den kolatom likt binder mot OH-gruppen.

    inom huvudsakliga alkoholer binder den OH-bindande kolatomen mot endast ett ytterligare kolatom. Alkoholer tillsammans enstaka alternativt numeriskt värde kolatomer existerar ständigt huvudsakliga alkoholer, samt metanol existerar en specialfall, då kolatomen ej binder mot någon ytterligare kolatom. inom sekundära alkoholer binder kolatomen mot numeriskt värde andra kolatomer.

    Den minsta sekundära alkoholen existerar 2-propanol (trivialnamn isopropanol) tillsammans med tre kolatomer. inom tertiära alkoholer binder kolatomen mot tre andra kolatomer. Den minsta tertiära alkoholen existerar 2-metyl-2-propanol (trivialnamn tert-butanol). R inom strukturerna nedan betecknar ett kolvätegrupp. Alkoholens fysikaliska attribut såsom smältpunkt attribut påverkas från strukturen.

    Trivialnamnet vid sekundära alkoholer börjar ibland vid iso- (för isomer), t.ex. isopropanol.

    Primära alkoholer Sekundära alkoholer Tertiära alkoholer

    Nomenklatur

    [redigera | redigera wikitext]

    En alkohols namn kommer från för att man lägger mot -ol mot namnet vid detta kolväte liksom oxideras mot just den alkoholen.

    Study with Quizlet and memorize flashcards containing terms like Vilken betydelse har ler- och humuspartiklar för markens egenskaper?, Vad är en funktionell grupp för något?, Ett litet träd planteras på en äng

    inom handeln förekommer även trivialnamn vid alkoholer, såsom glykol.

    Om enstaka organisk förening äger ett funktionell samling såsom äger högre prioritet inom nomenklaturen, anges alkoholgruppen endast tillsammans prefixet "hydroxi"-, exempelvis hydroxisyror vilket 2-hydroxipropansyra ("mjölksyra"), hydroxiketoner etcetera.

    Lågfärg

    [redigera | redigera wikitext]

    Förbränning

    [redigera | redigera wikitext]

    När alkoholer förbränns bildas såsom regel ett azurblå låga. då större alkoholmolekyler förbränns behövs många syre på grund av för att förbränningen bör behärska ske efter detta normala skeendet. eftersom detta ej ständigt finns resurs mot detta nödvändiga antalet syremolekyler sker enstaka ofullständig förbränning (CO + C + H2O) istället till enstaka ordinär förbränning (en från orsakerna mot kolmonoxidförgiftning) inom vilken kolmonoxid bildas.

    Efter den ofullständiga förbränningen bildas tillsammans tillsammans med dricksvatten svart beläggning från rök, vilket glöder samtidigt vilket den avger enstaka gulaktig färg.[2]

    Reaktioner

    [redigera | redigera wikitext]

    Oxidation

    [redigera | redigera wikitext]

    Oxidation från huvudsakliga alkoholer ger aldehyder samt karboxylsyror, beroende vid hur långt oxidationen drivs.

    Exempelvis ger kemisk reaktion med syre från metanol metanal (formaldehyd) respektive metansyra (myrsyra), samt kemisk reaktion med syre från etanol ger etanal (acetaldehyd) respektive etansyra (ättiksyra).

    Vid kemisk reaktion med syre från sekundära alkoholer bildas ketoner.

    Vi forskar om föroreningar orsakade av människan, akvatisk, evolutionär och mikrobiell ekologi, biogeokemi och markekologi

    då tertiära alkoholer oxideras bryts molekylen sönder inom mindre delar.

    Estrar

    [redigera | redigera wikitext]

    Tillsammans tillsammans med karboxylsyror förmå alkoholer forma estrar. Estrar existerar ofta ämnen tillsammans kraftiga aromer alternativt färger, likt kunna inträffa naturligt, samt likt ofta används liksom lukt- alternativt smakämne inom bland annat sötsak, på grund av fruktsmaker.

    Kända alkoholer samt deras egenskaper

    [redigera | redigera wikitext]

    Kända alkoholer inkluderar dem numeriskt värde enklaste envärda alkoholerna metanol samt etanol.

    Ekologi handlar om att känna igen organismer och undersöka hur de interagerar med varandra, beskriva miljöfaktorer och deras inverkan på organismvärlden och att bli medveten om hur människan påverkar ekosystemen

    Metanol, CH3OH, vilket även kallas metylalkohol alternativt träsprit, existerar många giftigt samt uppstår nära torrdestillation från virke. Etanol, CH3CH2OH, likt även kallas etylalkohol alternativt helt enkelt alkohol alternativt sprit, besitter verkan såsom rusdryck samt bildas nära jäsning från sockerarter.

    Den enklaste tvåvärda alkoholen existerar etandiol, C2H4(OH)2, vilket även kallas etylenglykol alternativt bara glykol. Etandiol existerar många giftigt, samt framställs vanligen genom för att etenoxid, framställd från eten genom enstaka katalytisk reaktion, får reagera tillsammans vätska.

    Den enklaste trevärda alkoholen existerar propantriol, C3H5(OH)3, såsom även kallas glycerol alternativt sockeralkohol.

    Propantriol framställs genom förtvålning från fetter.

    Enklare alkoholer liksom metanol, etanol samt propanol (CH3CH2CH2OH) samt några flervärda alkoholer likt etandiol (glykol) samt propantriol (glycerol) existerar lättlösliga inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt existerar nära rumstemperatur färglösa vätskor, medan tyngre alkoholer existerar vanligen fasta.

    Genom att byta ut väteatomer i kolväten mot olika funktionella grupper bildas en

    Metanol, etanol samt propanol besitter enstaka karakteristisk doft samt brinner tillsammans med ljus, azurblå låga.

    Även angående alkoholer innehåller OH-grupper samt chans mot vätebindningar finns, är kapabel alkoholer då artikel svårlösliga. ett faktor mot detta existerar utdragen kolkedja. Dominerar kolkedjan reduceras polariteten samt även vattenlösligheten.

    Användning

    [redigera | redigera wikitext]

    Alkoholer är kapabel bland annat användas såsom desinfektionsmedel samt existerar även utmärkt lösnings- samt rengöringsmedel, speciellt inom avfettningssammanhang.

    Etanol används likt tillskott inom bilbränsle då detta ansetts existera mer miljövänligt än bensin.

    - Till exempel organismer som fotosyntetiserar eller bryter ner organiskt material

    dem vanligast förekommande blandförhållandena existerar E10 samt E85, detta önskar yttra tio respektive 85 procents tillsättning från etanol. E10 existerar vanlig bensin samt E85 kallas oftast bara etanol.

    Etanol förekommer inom spritdrycker, alkoholhaltig, maltdryck samt andra alkoholdrycker, samt inom mindre mängd inom vissa livsmedel.

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]