När var brittiska imperiet som störst

Brittiska imperiet alternativt Brittiska väldet plats tidigare den officiella benämningen vid Storbritannienskolonialvälde samt maktområden. detta fanns en internationellt struktur från kolonier, protektorat samt andra territorier likt lagts beneath den brittiska kronan mellan talet samt talet.^[1]

Det fanns beneath talet liksom begreppet "Engelska imperiet" blev vanligt, vilket ersattes från "Brittiska imperiet" inom samband tillsammans uppättandet från Kungariket Storbritannien inom femte månaden i året , då England samt Skottland gick samman.^[2]

På sin höjdpunkt fanns imperiet detta största såsom någonsin funnits, tillsammans enstaka yta vid runt 34 miljoner km².

Dock plats Mongolväldet detta största sammanhängande imperiet.^[3][4][5][6] detta Brittiska imperiet fanns världens främsta auktoritet inom ovan en århundrade.^[7]

Den brittiska politiken för att ge områdena inom imperiet ett upphöjd grad från självstyre^[1] ledde mot för att imperiet beneath talet utvecklades mot detta Brittiska samväldet, inom solens tid Samväldet, "Commonwealth of Nations".

Samväldet existerar inom dygn ett frivillig sammanslutning från självständiga länder. från brittiska besittningar återstår inom dygn tio mindre områden samt numeriskt värde obebodda, likt tillsammans utgör Storbritanniens utomeuropeiska territorier.

Storbritanniens utländska besittningar upptog enstaka areal från 33 &#;km² tillsammans invånare.

detta brittiska imperiet nådde sin största geografiska utsträckning mellan samt nära Versaillesfreden erhöll Storbritannien tidigare tyska områden likt mandat ifrån Nationernas Förbund, samt Egypten blev den inledande ägande såsom uppnådde full självständighet samt oberoende ifrån britterna.

Kronologisk översikt

[redigera | redigera wikitext]

Imperiets ursprung

[redigera | redigera wikitext]

England började beneath talet utföra sina inledande försök för att grunda bosättningar vid andra kontinenter.

beneath talet ledde ekonomiska motiv samt rivaliteten tillsammans med land i västeuropa mot ett snabb tillväxt från den engelska sjöfarten samt engelska bosättningar inom Västindien samt Nordamerika.^[1] fanns engelska kolonier inom New England, Virginia samt Maryland, samt bosättningar vid Bermuda, Honduras, Antigua, Barbados samt Nova Scotia.

Jamaica erövrades ifrån Spanien ifrån verkade Hudson Bay-kompaniet inom delar från detta likt senare skulle bli Kanada.

Det var ett system av kolonier, protektorat och territorier som i storlek bara har överträffats av Mongolväldet

detta brittiska ostindiska kompaniet började grunda handelsposter inom Indien kalenderår Den inledande permanenta bosättningen inom Afrika blev James Island inom Gambiafloden ().

Gemensamt på grund av dem tidiga bosättningarna existerar dem nästan varenda grundades från kompanier samt enskilda magnater, ej från den brittiska kronan. Även ifall kolonierna övervakades från kronan plats dem självständiga företag.

Bildandet från detta brittiska imperiet plats därför mot enstaka start enstaka ganska oorganiserad process var den brittiska kronan ibland ej ens plats särskilt villig för att delta.^[1] beneath samt talet ägde den brittiska kronan främst övervakning ovan koloniernas affär samt sjöfart. inom enlighet tillsammans med dåtidens merkantilistiska teorier sågs kolonierna såsom leverantörer från råmaterial åt England.

Det brittiska samhället underkastades under talet snabba förändringar

dem fick därför monopol vid den brittiska marknaden till ingredienser vilket bomull samt tobak, dock förväntades inom gengäld för att bedriva all sin affär tillsammans med engelska skepp samt fungera vilket handelsplats till brittiska varor.

Britterna tar makten ovan världshaven

[redigera | redigera wikitext]

Under inledande hälften från talet ägde land i västeuropa varit den inflytelserik kolonialmakten.^[8] Efter den brittiska segern inom sjuårskriget trängdes land i västeuropa tillbaka samt britterna tog ovan herraväldet ovan haven.^[8] beneath talet fortsatte dem brittiska handels- samt krigsflottorna för att växa således för att dem blev många större än någon ytterligare nations.^[8] inom Asien något som har transporterats eller flyttats kolonialkrig mellan kompanier tillsammans med nationella handelsmonopol.

denna plats kom detta brittiska ostindiska kompaniet för att ta kontrollen. land i västeuropa ägde innan dess haft starka kolonialintressen inom Indien tillsammans med handelsstationer både längs landremsa vid havet samt inom dem inre delarna norr angående subkontinenten.

Opiumkrigen

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar ett översikt från Opiumkrigen.

Opiumkrigen fanns numeriskt värde konflikt inom mitten från talet, var Storbritannien samt land i västeuropa tvingade Kina för att acceptera opiumhandeln samt ge handelsprivilegier åt segrarna.

inledande opiumkriget (–) resulterade inom en fredsfördrag för att europeiska köpmän skulle erhålla arrendera samt bebygga mark inom hamnarna Kanton, stad i kina, Fuzhou, Ningbo samt Shanghai skulle existera öppna till samtliga nationer samt för att främmande konsuler skulle erhålla bosätta sig var. Engelsmännen skulle dessutom erhålla Hongkong samt 21 miljoner dollar till sina krigsomkostnader.

Andra opiumkriget (–) resulterade inom ett fred vid identisk villkor vilket inom fördraget , dock tillsammans ökad krigsskadeersättning (60 miljoner francs mot Storbritannien samt 30 miljoner mot Frankrike).

Brittiska imperiet var ett globalt system av kolonier, protektorat och andra territorier som lagts under den brittiska kronan och statsapparaten mellan talet och talet

Imperiet idag

[redigera | redigera wikitext]

Idag finns detta endast smulor kvar från detta stora imperiet vilket enstaka gång härskade ovan ett tredjedel från världen, försvann begreppet kronkoloni mot förmån på grund av dependent territories,^[9] vilket ersattes tillsammans utomeuropeiska territorier.

Idag består detta brittiska imperiet från flera småöar bortsett ifrån Gibraltar såsom ligger vid Iberiska halvön. detta äger ifrågasatts vem vilket egentligen äger områdena, detta äger speciellt gällt ögrupp i atlanten likt besattes från Argentina vilket startade Falklandskriget. detta kriget existerar detta sista såsom Storbritannien utkämpat utan hjälp från stridande trupp ifrån något annat nation.

När det brittiska imperiet var som störst år sträckte det sig över alla världens kontinenter och omfattade nästan en fjärdedel av jordens yta

ett rest från detta brittiska imperiet likt noteras än idag existerar dock detta engelska språkets starka ställning inom världen.

Besittningarnas politiska ställning

[redigera | redigera wikitext]

De brittiska besittningarnas politiska förhållande mot moderlandet fanns många växlande.

beneath namnet kronkolonier brukade man summera dem kolonier, liksom ej ägde självstyre tillsammans med ett ministär likt plats ansvarig inför enstaka folkrepresentation. dem styrdes från ett guvernör såsom endast fanns ansvarig inför moderlandets statsmakt, vilken emellertid ofta ägde en verkställande råd nära sin blad samt inom flera kolonier även en lagstiftande råd, vars medlemmar vanligen plats delvis folkvalda.

Brittiska imperiet eller Brittiska väldet var tidigare den officiella benämningen på Storbritanniens kolonialvälde och maktområden

Ibland avsåg kronkolonier enbart dem rent guvernörstyrda kolonierna mot skillnad ifrån kolonier tillsammans representativa institutioner samt kolonier tillsammans med fullt självstyrelse (responsible government). Dessutom fanns protektorat samt från privata bolag (chartered companies) förvaltade områden. Kejsardömet Indien intog enstaka särställning.

Territorier

[redigera | redigera wikitext]

Afrika

[redigera | redigera wikitext]

Besittningarna inom Afrika var: ön Ascension (som styrdes från enstaka garnisonskommendant), Basutoland, Bechuanaland-protektoratet, protektoratet Brittiska Somaliland, Brittiska Östafrika-protektoratet tillsammans med Uganda samt Zanzibarprotektoratet, mauritius tillsammans Rodrigues, Cargados-, Chagos- samt Eagleöarna, Nyasaland-protektoratet, Rhodesia (som förvaltades från British South Africa Company), Sankt Helena tillsammans med ön Tristan da Cunha (som ej ägde speciell styrelse), Seychellerna, Swaziland, dem mot Sydafrikanska unionen federativt sammanslutna självstyrande kolonierna Kapkolonin, Natal, Transvaal samt Oranjefristaten samt dem västafrikanska besittningarna kolonin samt protektoratet Nigeria, kolonin samt protektoratet Gambia, kolonin Guldkusten tillsammans med protektoraten Ashanti samt nordlig territories samt kolonin samt protektoratet Sierra Leone.

Egypten ägde nominell självständighet beneath brittiskt protektorat. Sudan styrdes från ett brittisk generalguvernör, vilket sultanatetDarfur betalade tribut mot.

Amerika

[redigera | redigera wikitext]

I Amerika innehade Storbritannien nästa besittningar: den självstyrande kolonisammanslutningen (dominionen) Kanada, den självstyrande kolonin Newfoundland tillsammans med Labrador, Bermuda-öarna, Brittiska Guyana, Brittiska Honduras, ögrupp i atlanten samt Västindiska öarna, vilka administrativt delades inom sex grupper (Bahama-öarna, Barbados, Jamaica tillsammans Turks Islands, Leeward Islands, Trinidad samt Tobago samt Windward Islands).

Dessa kolonier inom Karibien liksom producerade sockerrör samt likt grundade sig vid slaveri ansågs såsom viktigare samt värdefullare. Nordamerikanska kolonier såsom exporterade tobak, bomull, ris, virke samt päls ägde ej lika stora finansiella framgångar dock dem erbjöd utmärkt odlingsmark.

Långt borta var det som förknippades med brittisk imperialism

Dessutom flyttade dem flesta engelska nybyggare mot denna distrikt.

Nya kolonier inskaffades genom konflikt, mot modell New Amsterdam liksom innan tillhörde Nederländerna. Sjuårskriget (–) utkämpades även inom Nordamerika samt existerar var känt liksom Fransk-indianska kriget. beneath krigets lopp övertog Storbritannien större områden ifrån land i västeuropa.

Fram mot talet ägde Storbritannien även 13 kolonier vid Nordamerikas östkust, likt inom juli slog sig fria samt bildade landet USA. Storbritannien erkände USA:s självständighet inom september

Asien

[redigera | redigera wikitext]

De brittiska besittningarna inom Asien, förutom kejsardömet Indien, Storbritanniens viktigaste ägande, fanns Cypern, Kelantan samt Trengganu, protektoraten Brittiska Nordborneo, Brunei samt Sarawak, Brittiska Hongkong samt Weihaiwei (som "arrenderades" ifrån Kina).

Storbritanniens nyfikenhet till Kina började nära slutet från talet främst vid bas från teodlingar. till för att hålla sin handelsbalans jämn exporterade Storbritannien opium ifrån sina besittningar inom Indien mot Kina. detta orsakade ekonomiska bekymmer på grund av Kina samt resulterade inom ett väpnad konflikt kallat inledande opiumkriget (–).

Kriget vanns från britterna, något vilket säkrade deras maktställning inom distrikt.

Europa

[redigera | redigera wikitext]

I Europa ägde Storbritannien kronkolonierna Cypern, Gibraltar samt Malta.

År hade britterna dock mist en stor areal, när USA fick sin självständighet

Storbritannien ägde även Helgoland ifrån tills ön överlämnades mot Tyskland. Irland anses från forskare oftast vilket enstaka koloni, även ifall detta, juridiskt sett, fanns en enskilt rike (från ) samt enstaka integrerad sektion från Förenade konungariket Storbritannien samt Irland (från mot ).^{[10][11][12][13]}

Oceanien

[redigera | redigera wikitext]

Storbritanniens besittningar inom Oceanien plats följande: den självstyrande kolonisammanslutningen Australien (kolonierna - för tillfället kallade original states - New South Wales, Victoria, Queensland, South Australia, Western Australia samt Tasmanien) tillsammans nordlig Territory (sedan ; fanns förut anslutet mot South Australia) samt Brittiska Nya Guinea (sedan Territory of Papua), Dominion of New Zealand (Nya Zeeland tillsammans med Auckland-, Chatham- samt Hervey-öarna samt övriga brittiska Söderhavsöar), Fijiöarna, protektoratet Tonga, enstaka mängd annekterade Stillahavsöar (bland annat Salomonöarna, Pitcairn samt Gilbert samt Elliceöarna) beneath enstaka "high commissioner of the western Pacific".

dem flesta öområden förvaltades inom detta Brittiska Västra Stillahavsterritoriet. Nya Hebriderna stod beneath gemensam förvaltning från engelska samt franska ämbetsmän.

Områden vunna inom Versaillesfreden

[redigera | redigera wikitext]

Efter inledande världskrigets slut slöts Versaillesfreden var Tyskland samt Osmanska riket (nuvarande Turkiet) fråntogs varenda sina kolonier.

Det var ett globalt system av kolonier, protektorat och andra territorier som lagts under den brittiska kronan mellan talet och talet

dem före detta tyska kolonierna samt protektoraten delades upp mellan Belgien, land i västeuropa, Japan samt Storbritannien samt skulle förvaltas liksom mandat beneath den nybildade internationella fredsorganisationen NF inom förberedelse till självständighet. ifrån Tyskland fick Storbritannien då Sydvästafrika (nuvarande Namibia), nuvarande Papua Nya Guinea, samt Tanganyika (del från nuvarande Tanzania).

ifrån Osmanska riket blev bland annat Transjordanien (nuvarande Jordanien) brittiskt protektorat, samt Irak samt dåvarande Brittiska Palestinamandatet blev brittiska NF-mandatområden.

Motto

[redigera | redigera wikitext]

Det brittiska imperiet ägde liksom mottoThe Empire where the sun never sets (svImperiet var solen inte någonsin går ned), en främst symboliskt dock även faktakorrekt påstående^[14], då Imperiets vidsträckthet gjorde för att detta ständigt fanns solsken samt dagsljus någonstans inom detta Brittiska imperiet.

Detta motto ägde sitt ursprung inom tysk-romerske kejsaren samt spanske kungenKarl V, likt sade "I mitt rike går solen inte någonsin ner".

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]