armyati.pages.dev









Vad finns i alla alkoholmolekyler

Alkoholer

Alkoholer, från arabiska الكحول (transkriberat liksom al kohoul[1]), existerar organiska ämnen var ett alternativt flera hydroxylgrupper (OH) existerar bundna mot kolatomer inom enstaka kolkedja. Den enklaste alkoholen existerar metanol, CH3OH, tillsammans enbart enstaka kolatom samt ett OH-grupp.

Vad finns det för bindningar mellan etanolmolekyler? Mellan dietyletermolekyler?

detta kurs såsom oftast kallas alkohol inom vardagsspråk existerar etanol, C2H5OH. Mer särskilt äger alkoholer OH-gruppen alternativt OH-grupperna bunden mot ett alifatiskt bunden kolatom, d.v.s. enstaka kolatom vilket ingår inom ett relaterad till organiska föreningar utan ringstrukturer kolkedja. angående kolkedjan existerar ett alkan bestående från n kolatomer, besitter alkoholen summaformeln CnH2n+2-m(OH)m.

Även alkener, alkyner, cykloalkaner samt andra organiska föreningar förmå forma alkoholer, såsom etenol, cyklohexanol samt 2-kloretanol. Föreningar tillsammans enstaka hydroxigrupp bunden mot aromatiskt bundna kolatomer, såsom ett bensenring kallas däremot ej alkoholer utan fenoler, bensendioler samt därför vidare.

Du får inte börja experimentera innan din lärare har gett dig klartecken!

En kolkedja förmå äga mer än enstaka hydroxigrupp bunden mot sig samt kallas då enstaka tvåvärd alkohol alternativt diol, trevärd alkohol alternativt triol o.s.v. enstaka vanlig tvåvärd alkohol existerar etandiol ("glykol"), samt trevärd propantriol ("glycerol"). enstaka speciell team från flervärda alkoholer existerar sockeralkoholerna.

dem kemiskt närbesläktade sockerarter existerar flervärda alkoholer såsom även äger ett keton- alternativt aldehydgrupp.

Alkoholer existerar vanligen förekommande inom naturen. flera alkoholer besitter grundlig mekanisk användning. Etanol förekommer inom spritdrycker, alkoholhaltig, maltdryck samt andra alkoholhaltiga drycker. Metanol existerar starkt giftig nära förtäring alternativt hudkontakt.

Alkoholer kännetecknas av en hydroxylgrupp (-OH) bunden till en kolkedja

Struktur

[redigera | redigera wikitext]

Alkoholer tillsammans med flera kolatomer kunna äga enstaka från tre olika strukturer. Dessa tre typer existerar huvudsakliga, sekundära samt tertiära, vilket åsyftar antalet kolatomer såsom binder mot den kolatom vilket binder mot OH-gruppen.


  • vad finns  inom  varenda alkoholmolekyler

  • inom huvudsakliga alkoholer binder den OH-bindande kolatomen mot endast enstaka ytterligare kolatom. Alkoholer tillsammans med ett alternativt numeriskt värde kolatomer existerar ständigt huvudsakliga alkoholer, samt metanol existerar en specialfall, då kolatomen ej binder mot någon ytterligare kolatom. inom sekundära alkoholer binder kolatomen mot numeriskt värde andra kolatomer.

    Den minsta sekundära alkoholen existerar 2-propanol (trivialnamn isopropanol) tillsammans tre kolatomer. inom tertiära alkoholer binder kolatomen mot tre andra kolatomer. Den minsta tertiära alkoholen existerar 2-metylpropanol (trivialnamn tert-butanol). R inom strukturerna nedan betecknar enstaka kolvätegrupp. Alkoholens fysikaliska attribut såsom smältpunkt attribut påverkas från strukturen.

    Trivialnamnet vid sekundära alkoholer börjar ibland vid iso- (för isomer), isopropanol.

    Primära alkoholer Sekundära alkoholer Tertiära alkoholer

    Nomenklatur

    [redigera | redigera wikitext]

    En alkohols namn kommer från för att man lägger mot -ol mot namnet vid detta kolväte liksom oxideras mot just den alkoholen.

    inom handeln förekommer även trivialnamn vid alkoholer, såsom glykol.

    Om enstaka organisk förening äger ett funktionell lag likt besitter högre prioritet inom nomenklaturen, anges alkoholgruppen endast tillsammans prefixet "hydroxi"-, exempelvis hydroxisyror liksom 2-hydroxipropansyra ("mjölksyra"), hydroxiketoner etcetera.

    Vi har fått ett diagram som visar på att alkoholer som är mindre (alltså mindre molekyler) avdunstar snabbare än de som är större

    Lågfärg

    [redigera | redigera wikitext]

    Förbränning

    [redigera | redigera wikitext]

    När alkoholer förbränns bildas vilket regel ett azurblå låga. då större alkoholmolekyler förbränns behövs många syre på grund av för att förbränningen bör behärska ske efter detta normala skeendet. eftersom detta ej ständigt finns passage mot detta nödvändiga antalet syremolekyler sker ett ofullständig förbränning (CO + C + H2O) istället på grund av ett ordinär förbränning (en från orsakerna mot kolmonoxidförgiftning) inom vilken kolmonoxid bildas.

    Efter den ofullständiga förbränningen bildas tillsammans tillsammans med vätska svart beläggning från rök, såsom glöder samtidigt liksom den avger enstaka gulaktig färg.[2]

    Reaktioner

    [redigera | redigera wikitext]

    Oxidation

    [redigera | redigera wikitext]

    Oxidation från huvudsakliga alkoholer ger aldehyder samt karboxylsyror, beroende vid hur långt oxidationen drivs.

    Exempelvis ger kemisk reaktion med syre från metanol metanal (formaldehyd) respektive metansyra (myrsyra), samt kemisk reaktion med syre från etanol ger etanal (acetaldehyd) respektive etansyra (ättiksyra).

    Vid kemisk reaktion med syre från sekundära alkoholer bildas ketoner.

    Metanol, etanol, n-propylalkohol, isopropylalkohol och t-butylalkohol är alla blandbara med vatten

    då tertiära alkoholer oxideras bryts molekylen sönder inom mindre delar.

    Estrar

    [redigera | redigera wikitext]

    Tillsammans tillsammans med karboxylsyror förmå alkoholer forma estrar. Estrar existerar ofta ämnen tillsammans med kraftiga aromer alternativt färger, vilket kunna inträffa naturligt, samt vilket ofta används såsom lukt- alternativt smakämne inom bland annat sötsak, på grund av fruktsmaker.

    Kända alkoholer samt deras egenskaper

    [redigera | redigera wikitext]

    Kända alkoholer inkluderar dem numeriskt värde enklaste envärda alkoholerna metanol samt etanol.

    Gör en labinstruktion inklusive riskanalys till dig själv, som berättar hur du ska undersöka de olika alkoholernas löslighet i vatten, brännbarhet och lågfärg

    Metanol, CH3OH, liksom även kallas metylalkohol alternativt träsprit, existerar många giftigt samt uppstår nära torrdestillation från virke. Etanol, CH3CH2OH, såsom även kallas etylalkohol alternativt helt enkelt alkohol alternativt sprit, äger verkan såsom rusdryck samt bildas nära jäsning från sockerarter.

    Den enklaste tvåvärda alkoholen existerar etandiol, C2H4(OH)2, vilket även kallas etylenglykol alternativt bara glykol.

    Etandiol existerar många giftigt, samt framställs vanligen genom för att etenoxid, framställd från eten genom enstaka katalytisk reaktion, får reagera tillsammans med en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

    Den enklaste trevärda alkoholen existerar propantriol, C3H5(OH)3, liksom även kallas glycerol alternativt sockeralkohol.

    Propantriol framställs genom förtvålning från fetter.

    Enklare alkoholer liksom metanol, etanol samt propanol (CH3CH2CH2OH) samt några flervärda alkoholer likt etandiol (glykol) samt propantriol (glycerol) existerar lättlösliga inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt existerar nära rumstemperatur färglösa vätskor, medan tyngre alkoholer existerar vanligen fasta.

    Metanol, etanol samt propanol äger ett karakteristisk doft samt brinner tillsammans med genomskinlig, azurblå låga.

    Alkoholer med högre molekylvikt tenderar att vara mindre vattenlösliga, eftersom kolvätedelen av molekylen, som är hydrofob (”vattenhatande”), är större med ökad molekylvikt

    Även angående alkoholer innehåller OH-grupper samt chans mot vätebindningar finns, kunna alkoholer då existera svårlösliga. ett faktor mot detta existerar utdragen kolkedja. Dominerar kolkedjan reduceras polariteten samt även vattenlösligheten.

    Användning

    [redigera | redigera wikitext]

    Alkoholer förmå bland annat användas vilket desinfektionsmedel samt existerar även god lösnings- samt rengöringsmedel, speciellt inom avfettningssammanhang.

    Etanol används vilket tillskott inom bilbränsle då detta ansetts existera mer miljövänligt än bensin. dem vanligast förekommande blandförhållandena existerar E10 samt E85, detta önskar yttra tio respektive 85 procents tillsättning från etanol.

    Jag ska skriva en analys om hur olika alkoholer avdunstar

    E10 existerar vanlig bensin samt E85 kallas oftast bara etanol.

    Etanol förekommer inom spritdrycker, alkoholhaltig, maltdryck samt andra alkoholdrycker, samt inom mindre mängd inom vissa livsmedel.

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]