Hur många medeltida kyrkor finns i sverige

Sverige äger omkring 3 400 kyrkobyggnader vilket tillhör Svenska kyrkan.^[1] Därtill kommer andra samfunds byggnader.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

De inledande kyrkorna samt tidig medeltid

[redigera | redigera wikitext]

Svenska kyrkobyggnader besitter enstaka tusenårig bakgrund.

vid 300-talet blev kristendomen statsreligion inom Romarriket.^[2] land blev enstaka sektion från ett europeisk kulturell samt religiös gemenskap, även ifall detta dröjde mot 800-talet innan missionärer började komma mot land. dem inledande kyrkorna såsom byggdes till "Vite Krist" plats små kapell inom virke, sannolikt från stavkyrketyp, samt inom skogsdunge äger man hittat kvarlevor från träkyrkor ifrån 990-talet.

Vissa källor hävdar för att detta hundra kalenderår senare fanns trehundra kyrkor bara inom Skåne.^[2] dem äldsta stavkyrkorna fanns konstruerade tillsammans med stavkonstruktionen förankrad inom marken inom stenskodda stolphål.

Denna typ finns endast arkeologiskt konstaterad, då dem inom marken nedslagna stolparna förr alternativt senare börjar ruttna. samtliga stavkyrkor liksom bevarats existerar istället från enstaka yngre typ, tillsammans med enstaka syllstensrad liksom bas vid vilka man placerar syllstockar från vilket ställe stavkonstruktionen existerar uppbyggd, samt vilket börjar användas omkring 1100.

Hedareds stavkyrka existerar Sveriges enda helt bevarade stavkyrka, dock ifrån Gotland finns flera delar från stavkyrkor bevarade vilket byggnadsmaterial inom yngre stenkyrkor, den bäst bevarade existerar Hemse stavkyrka.

Att bygga inom virke fanns enkelt samt billigt samt detta fanns gott angående ämne.

Följande 200 sidor (av totalt 419) finns i denna kategori

inom slättbygder övergick man tidigare än skogrika bygder mot för att bygga inom berg, bland annat likt en indikator vid stor mängd tillgångar eller förmögenhet samt på grund av för att märka för att Guds bostad skulle stå till evigt. Inledningsvis användes den berg vilket fanns för att tillgå, mot modell sandsten samt kalksten, dock inom mitten från 1200-talet kom tegel alltmer inom bruk.

dem inledande stenkyrkorna fanns låga, enskeppiga kyrkor, mot modell inom romansk stil. Ganska snart tillkom även andra typer, vilket dem främst beneath 1100-talet uppförda rundkyrkorna till dem mer avancerade byggnaderna hämtade man hit utländsk expertis samt klostren bidrog genom insikt samt upplevelse mot för att kyrkorna blev alltmer avancerade.

en modell existerar cisterciensermunkarna inom Alvastra religiös byggnad.

De små medeltidskyrkorna var i många fall hårt slitna och i behov av renovering eller rivning

Dessa kom ifrån Clairvaux inom land i västeuropa, var man utvecklat enstaka till sin period många sofistikerad kyrkobyggnadskonst.^[2] beneath 1200-talet infördes inom svenska landskapslagarna regler till hur en kyrkobygge skulle vandra till: varenda inom socknen skulle hjälpas åt för att bygga samt underhålla kyrka samt tillhörande byggnader var fanns samt ett skulle bidra efter förmåga.

Stenkyrkobyggandet kom igång vid allvar då sockenbegreppet etablerats samt detta följaktligen skapats enstaka form eller gestalt från samhällsstruktur liksom kunde ligga ner mot bas till för att ekonomiskt hålla kyrka samt präst.^[2]

1800-tal

[redigera | redigera wikitext]

Under den inledande halvan från 1800-talet ökade folkmängden inom landet kraftigt.

dem kyrkor såsom då byggdes plats ofta inom empirestil, även kallad Karl Johansstil. dem små medeltidskyrkorna fanns inom flera fall hårt slitna samt inom behov från renovering alternativt rivning. Biskopen Esaias Tegnér förespråkade för att socknarna skulle bygga nya kyrkor inom modern utformning, stora nog för att rymma all socknens befolkning.

I dag finns ungefär 1 380 av dessa medeltida kyrkor kvar i Sverige, somliga i sin ursprungliga form, somliga ombyggda, andra som ruiner

sålunda skedde även inom flera fall, samt mot resultat från Tegnérs iver samt kyrkobyggnadernas storlek kom dem nya kyrkorna Tegnérkyrkor alternativt, lite mer föraktfullt, Tegnérlador.

1900-tal

[redigera | redigera wikitext]

Under dem inledande decennierna från 1900-talet byggdes kyrkor efter ungefär identisk grundform likt gjorts sedan medeltiden, såväl exteriört vilket interiört.

ett speciell typ fanns dem högresta kyrkor inom rött tegel inom enstaka stil likt nedsättande kom för att kallas eslövsgotik. Efter andra världskriget skedde dock ett massiv omställning.

De kyrkor som då byggdes var ofta i empirestil, även kallad Karl Johansstil

Arkitekturen plats influerad från funktionalismen samt dem gammal byggmaterialen byttes mot samtida ämne vilket kopp, stål samt betong. Materialval samt byggteknik gjorde för att långhusplanen inom flera fall övergavs till centralkyrkoplanen, en hög byggnad eller struktur, absid samt kor försvann, utsmyckningar gjordes diskreta alternativt uteblev helt. inom direkt anslutning mot samt ofta sammanbýggda tillsammans kyrkobyggnaden, uppfördes samlingslokaler till religiös ickerituella aktivitet.

numeriskt värde från dem främsta företrädarna till denna nya kyrkoarkitektur fanns dem tyska arkitekterna Otto Bartning samt Rudolf Schwarz.

Artiklar i kategorin "Medeltida kyrkobyggnader i Sverige"

Denna omsvängning inom arkitekturen berodde ej endast vid passage mot nya ämne samt byggstilar, utan även förändringar inom nya teologiska samt liturgiska strömningar. ett massiv innebörd förmå även tillmätas dem alltmer sekulariserade tongångar såsom utvecklats samt vari man efterlyste enstaka mer modern ögonkontakt samt ökat fokus vid existentiella ämnen samt social rätt och jämlikhet.

Prosten Axel Rappe gav 1963 ut Domus ecclesiae - studier inom nutida kyrkoarkitektur samt blev enstaka vitt spridd bok.^[3]

Gudsnamnet

[redigera | redigera wikitext]

Särskilt ifrån medeltiden samt fram mot 1700-talet plats detta vanligt för att dekorera kyrkornas predikstolar samt altaruppsatser tillsammans gudsnamnet, inom allmänhet tillsammans dem hebreiska bokstäverna JHWH, detta önskar yttra.

tetragrammet alternativt tetragrammaton. dock detta förekom även för att man använde vokaltecken samt skrev ut namnet Jehova, Jehovah, Iehova alternativt liknande (se mot modell Jonstorps kyrka alternativt Ivetofta kyrka). Förutom vid predikstolar samt altaruppsatser kunna man hitta gudsnamnet vid epitafier, altartavlor, gravstenar, glasmålningar samt mässhakar. Ibland förekommer gudsnamnet även vid själva kyrkobyggnaden (se foto ifrån Norrköping).

Kyrkoportalen | Projekt kyrkobyggnader | Projektregister | Foto-utvärdering | Kategori:Kyrkobyggnader | Sverige | Mallar som används inom projektet Den 29 juli 2014 fanns det 3 932 artiklar om svenska kyrkobyggnader! Av dessa har 16 artiklar blivit utvalda (8 rekommenderade, 4 bra, 4 utmärkta)

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Almqvist, Torbjörn; Johansson Hjördis, Simonsson Lena (1979). Vad människor byggde: en en preliminär version av ett dokument eller arbete mot folkrörelsernas byggnadshistoria (2.

  uppl.). Stockholm: Sveriges arkitekturmus. Libris7603595. ISBN 91-7108-171-2