Hur gammal är man i årskurs 1
Utbildning inom Sverige
Utbildning inom Sverige existerar obligatorisk samt kostnadsfri till varenda unge inom åldrarna 6–16 tid. Läsåret inom land löper normalt ifrån slutet från augusti mot början/mitten från juni. Jullovet ifrån mitten från månad mot start från januari delar upp detta svenska läsåret inom numeriskt värde terminer; "höstterminen" samt "vårterminen".
(Ht, Vt). Den formella utbildningen inom landet sker vid grundskola, gymnasium samt nära akademi. nära sidan från den kommunala utbildningen, är kapabel utbildningen ges från privatskolor alternativt friskolor. Därtill finns andra utbildningsinstitutioner, likt folkhögskola, bildningsförbund, olika privata utbildningsföretag, tillsammans med mera.
Formell kurs besitter förekommit vid grundnivå inom land sedan 1200-talet, vid gymnasienivå sedan 1600-talet samt akademisk kurs sedan Uppsala högskola grundades 1477. Politiskt sorteras utbildningsfrågor beneath utbildningsdepartementet.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Medeltiden
[redigera | redigera wikitext]Det medeltida utbildningsväsendet fanns likadant inom bota Europa.[2] ifall man bortser ifrån Skåne, såsom sedan 1085 haft utbildning inom Lunds domkyrka dock vilket tillhörde land, besitter detta svenska utbildningsväsendet sitt ursprung vid 1200-talet, då kurs bedrevs från tre instanser: domkapitlen, klostren, samt städerna.
Genom påvligt beslut 1215 förbands domkapitlen för att äga domkyrkoskolor, var blivande präster skulle undervisas gratis.[3] detta inledande omnämnandet från domkyrkoskola existerar ifrån mitten från 1200-talet samt Linköping.[4]Dominikanorden grundade den inledande klosterskolan inom land tid 1237; eftersom ordensreglerna stipulerar för att varenda religiös byggnad bör förestå ett lärcentrum är kapabel detta fastslås.
Klosterskolorna gav högre träning än domkyrkoskolorna, främst inom teologi. Även franciskanorden bedrev kurs nära deras svenska religiös byggnad ifrån 1200-talet.[5] Döttrar inom dem högre stånden utbildades från nunnor alternativt från privata "tuktomästarinnor".[6] Klosterskolor, till flickor samt pojkar, uppstod till för att utbilda blivande nunnor samt munkar.
Barnen antogs mot dessa skolor nära sju års ålder samt förväntades sedan avlägga klosterlöften.[7]
Likaså den äldsta kända stadsskolan på grund av borgare existerar ifrån detta århundrade. Den fanns inom Visby, samt fick påvlig tillåtelse den 6 juli 1225 för att inom Sankt Jakobskyrkan "undervisa lärjungar från vilken nation liksom helst".[8] nära dem stadsskolor såsom uppstod utsågs pedagog från påvens utsända alternativt från stadens myndigheter; dock ägde Kyrkan den yttersta makten ovan dessa.
ifrån 1400-talet övertog emellertid borgarna dessa skolor, efter ett maktkamp angående undervisningen från borgarnas barn.[9] nära stadsskolorna utbildades borgarna inom läsning, skrivning, räkning, kristendom, samt latin, därför för att dem skulle behärska bedriva köp. Skråväsendet ägde en lärlingssystem, var nya generationer lärde sig hantverk från äldre.
Det ankom framför allt dem vilket skulle tillhöra dem högre stånden för att ett fåtal utbildning; allmogen undervisades muntligt från prästen.
ett bonde skulle minimalt behärska trons föremål eller textstycken, Fader vår samt Ave Maria vid svenska, vilket föräldrar alternativt faddrar förväntades lära ut. Predikningar skedde ibland vid svenska.[10]
Om utbildningen från medeltidens adel inom land finns knapphändiga data. flera adelsmän vid kontinenten kunde ej studera alternativt notera, samt högadeln anställde därför sekreterare ifrån prästerskapet.
vid den europeiska kontinenten uppstod traditionen för att förse adliga söner inom sjuårsåldern tillsammans informator, liksom skulle lära dem sju ridderliga konster, adliga motsvarigheter mot dem sju fria konsterna, däribland simning, fäktning, ridning, dans, schackspel samt versskrivning.
Döttrar, vilket oftare än manliga barn blev skrivkunniga, lärde sig sömnad, låt, strängspel samt dans. Hur detta såg ut till landet vidkommande finns erhålla anvisningar angående. ifrån 1200-talet började den franska adeln bli normgivande till övriga länder, samt franska informatorer blev högsta mode. Ibland sändes adliga ungar mot klostren, även utan intention för att dem skulle inträda inom kyrkan; annars försåg prästen adeln tillsammans med religiös undervisning.[11] inom Konungastyrelsen ifrån 1300-talet avkrävs skrivkunnighet från kungar samt hövdingar.[12]
Den formella utbildningen, såsom inom synnerhet kyrklig människor skaffade sig, gynnades från flera generösa privatdonationer, vilket Andreas Ands gåva från Studentholmen (tidigare Fyrisholmen) inom Uppsala 1316,[13][14] dock till för att bekosta sin träning krävdes ofta sålunda kallad sockengång,[15] enstaka sed såsom tyder vid för att eleverna nära klostren samt domkyrkorna plats fattiga.[4] Innan land fick en högskola, fick dem studenter såsom prästerna, dominikanerna samt franciskanerna fann dugliga analysera utomlands, vilket denna epok huvudsakligen skedde nära deras respektive studia generalia inom Paris samt Köln.
Detta tillkom dem liksom skulle ta högre service inom kyrkan alternativt staten, samt bekostades från kyrkan alternativt klostren.[2]Uppsala högskola bildades 1477, dock förde enstaka tynande tillvaro, samt dess aktivitet blev produktiv ursprunglig nära 1600-talet.[16]
Reformationstiden
[redigera | redigera wikitext]Reformationen innebar för att klostren stängdes, samt därmed försvann inledningsvis chansen mot högre träning.
Gustav Vasa övertog driften från sju domkyrkoskolor samt elva stadsskolor, samt grundade nya. Intresset till kurs saknades hos människor, samt såväl Gustav Vasa likt ärkebiskop Laurentius Petri försökte vid olika sätt stimulera mot för att fler lät sina ungar studera.[17] Uppsala högskola plats nedlagd beneath 1500-talet.[16] inom samt tillsammans med förstatligandet från skolorna blev den världsliga ämbetsmannautbildningen vanligare än förr.
inom samt tillsammans nationaliseringen fick landet sin inledande nationella skollag, 1571, vilket existerar enstaka sektion från kyrkoordningen ifrån identisk år.[18]
Reformationens pedagogik fanns påverkad från humanismen, varmed utbildning inom kristendom varvades tillsammans klassisk litteratur, mot modell Vergilius. Universitetsutbildning kunde bara bedrivas nära protestantiska högskola, främst inom Rostock, Greifswald samt Wittenberg.
beneath 1500-talet studerade omkring 500 svenskar där.[19]
Luthers lilla katekes ägde mot avsikt för att utbilda allmogen inom "den rätta evangeliska läran", samt bidrog mot protestanternas vilja för att producera ett folkskola likt lärde bota människor för att studera. Katekesen plats minimikunskaper till allmogen.[20]
1600-talet
[redigera | redigera wikitext]Genom beslut nära riksdagen inom Örebro 1610 fick Petrus Kenicius, Laurentius Paulinus Gothus samt Johannes Rudbeckius inom uppgift för att nedteckna ett färsk skolordning.
inom denna formaliserades utbildningsväsendet, liksom skulle utgöras från åttaåriga provincialskolor (stadsskolor till borgare) samt tolvåriga katedralskolor, tillsammans fyra respektive sex klasser å numeriskt värde tid fanns. varenda läroverk skulle äga enstaka skolchef, konrektor, teologie lektor, samt enstaka arbetskamrat per dem inledande tre klasserna.
dem humanistiska influenserna inom pedagogiken tilltog 1611, beneath inverkan från Petrus Ramus teorier.[21]
Johan Skytte grundade flera skolor samt reformerade vid flera sätt detta svenska utbildningsväsendet. inom Lycksele grundade han 1631 ett utbildning till samer, samt nära sina frakt inrättade han barnskolor var även flickor fick gå.[22] sådana barnskolor kallades "pedagogier", medan termen "skola" avsåg stadier efter för att barnen lärt sig studera samt nedteckna.
detta fanns inom inledande grabb mindre bemedlade små människor likt gick inom pedagogierna, även flickor. Den inledande barnskolan grundades 1629 från Carl Carlsson Gyllenhielm, samt Johannes Rudbeckius grundade enstaka barnskola till flickor 1632.
Från och med höstterminen 2018 är den obligatoriska skolan 10-årig då även förskoleklass (före årskurs 1) blivit obligatoriskliknande skolor plats vilket regel kortlivade, samt därtill sällsynta,[23] trots för att Gustav II Adolf belade föräldrar inom Jönköping tillsammans med böter samt kroppsstraff angående barnen ej lärde sig studera, samt den 16-åring liksom ej ägde erforderliga kunskaper fick sin arvsrätt beskuren mot enstaka tredjedel.[24] Grundutbildning på grund av ungar gavs annars från föräldrar, alternativt, då föräldrarna ägde råd, från privata uppfostrare samt informatorer.
Laurentius Paulinus Gothus avgjorde 1618 för att församlingarnas klockare skulle undervisa små människor ifrån allmogen inom dem primär kunskaperna, samt till för att testa församlingens kunskaper började han tillsammans med husförhör.[25]
Uppsala högskola återupptog sin aktivitet vid 1600-talet. dem inledande år ägde detta 50 studenter, 1626 inskrevs drygt 300 studenter, samt sammanlagt studerade omkring 1000 personer var vid 1630-talet.
Nya högskola grundades inom svenska Dorpat, Åbo samt skogsdunge. flera fortsatte dock analysera nära dem tyska universiteten.[26] 1626 ägde universitetet inom Uppsala 19 professorer.[27] tillsammans konstitutionen från 1655 samt Magnus dem la Gardie anpassades universitetet mot dem adliga studenternas önskemål, samt från den anledningen infördes statsunderstödda sålunda kallade exercitieinstitutioner.
Universiteten plats fram mot 1700-talet självförsörjande.[28]
Johannes Rudbeckius grundade 1623 Sveriges inledande gymnasium inom Västerås; gymnasieskolorna likt dem närmaste år grundades inom landet kom för att skifta innehållsmässigt beroende vid respektive biskops perception ifall kurs. 1628 standardiserades urbildningsnivåerna inom trivialskola samt gymnasium; nära gymnasierna fanns numeriskt värde teologer, samt lektorer inom fysik, politik samt svensk riktig, matematik (inbegripet historia), grekiska samt hebreiska.
inom anslutning mot gymnasiet inom Västerås inrättade Rudbeckius en prästseminarium.[29] detta förekom nästan inte någonsin för att adliga ungar studerade nära dessa gymnasier.[30] inom huvudstaden fanns 1626–1629 enstaka adelsskola, Collegium illustre, inom likhet tillsammans med riddarakademierna inom kontinental tradition, dock ett pest samt trettioåriga kriget gjorde skolan ifall intet.[31]
Gustav II Adolf fordrade mot form eller gestalt samt innehåll ett sekularisering från utbildningen samt framlade detta inledande förslaget angående enstaka profan tillsynsmyndighet ovan den.
religiös inflytande ovan undervisningen inom land vid varenda nivåer plats dock ytterst kraftfull mot 1800-talet, då den började avta.[32] vid bas från skiljaktigheter mellan Johannes Rudbeckius samt Axel Oxenstierna ifall religiös roll inom utbildningen, utarbetad dåvarande professor Laurentius Stigzelius, beneath konsekvens från Comenius samt drottning Kristina, 1649 års skolordning, en verk inom humanismens anda.
Utbildningen indelades inom olika kunskapsstadier, inom trivialskola (fyra år), gymnasium (fyra år) samt akademier, samt skolklasserna blev ettåriga. Latinläroverket räknade sitt ursprung ifrån denna skolordning. Trivialskolan ägde enstaka speciell parallellklass, räkneklassen (senare kallad "apologistklass"), till dem borgarbarn liksom ej tänkte sig mot högre studier, samt liksom existerar ursprunget mot realläroverket.
Svenska språket betraktades ej såsom en självständigt material, dock skolordningen förordar för att skolorna bör uppmuntra mot en riksspråkligt uttal inom kurera landet. Denna skolordning gällde mot 1693, då ett fräsch antogs vilket inom högre grad betonar kristendomskunskap inom stället till klassisk humanism, tillsammans med obligatorisk hebreiska samt grekiska.
på grund av inträde mot universitetet krävdes för att gymnasisterna skulle examineras både nära gymnasiet samt nära universitetet.
Som enstaka direkt resultat från för att Sveriges gränser vidgades beneath 1600-talet, började staten driva skolor inom vissa landskap, framför allt Dalarna samt Skåne. Undervisningen spelade enstaka framträdande roll inom försvenskningen från Skåne mellan 1658 samt 1720 då dem dansktalande barnen fick svenska ABC-böcker, dock samtidigt ökade läskunnigheten drastiskt.[33]
Trolldomshysterin inom Dalarna ledde mot för att Gustaf Duwall anbefallde uppförandet från skolor på grund av för att ett fåtal bukt tillsammans vidskepelserna liksom resulterade inom häxerianklagelserna.[33]
1700-talet
[redigera | redigera wikitext]1723 blev detta team vid för att föräldrar skulle lära sina ungar för att studera.
Hur dem ombesörjde detta tog ej lagen hänsyn till; då dem själva plats analfabeter alternativt annars saknade tillfälle, fick barnen vandra mot ett skolmästare alternativt mot klockaren. Underlåtelse straffades tillsammans med 2 daler silvermynt.[34]
Som motvärn mot den annalkande frihetstiden ökade prästernas påverkan vid undervisningen, vilket kulminerade inom 1724 års skolordning, liksom skulle gälla mot 1807.
inom denna besitter straffbestämmelserna blivit hårdare: dem studenter såsom begick svåra förseelser sattes inom stocken samt fick risstraff.[35]Svenska språkets ställning förbättrades tillsammans denna skolordning, samt detta krävdes för att eleverna kunde studera modersmålet på grund av för att erhålla inträde mot trivialskolan.
speciell vikt lades nära kunskaper angående kartor samt geografi.[35]
Carl von Linné samt andra förkämpar på grund av frihetstidens anda förändrade utbildningsväsendet, bland annat genom instiftandet från Vetenskapsakademien, instiftandet från professurer inom finans, samt tillsammans emfas nära naturvetenskapen.
Förskolesklass är än så länge en separat skolform och planeras inlemmas i grundskolan år 2026Dessa krafter nedsänkt även på baksidan för att regeringen tillsatte ett uppfostringskommission 1745, detta inledande inom ett utdragen rad försök för att reformera detta svenska utbildningsväsendet. inom anslutning mot den nya frihetsandan blev pedagogiken en varmt material, tillsammans namn vilket mot modell Johan Browallius, Anders Schönberg d.y., samt John Fredrik Kryger; framför allt diskuterades om skolan skulle utföra en urval från särskilt begåvade studenter (en perception vilket ej plats förenlig tillsammans ståndssamhällets organisation), krav vid mer konkreta ämnen vid lägre stadier samt till borgare, samt förslag vid obligatorisk samt gemensam grundskola.[36]
Borgarflickor fick vandra inom pensionsanstalter inom städerna, var dem bland annat undervisades inom franska samt sömnad; enstaka utbildning liksom bedrevs inom form eller gestalt från internat alternativt "mamsellskola" vilken förekom ifrån 1700-talet mot långt in vid 1800-talet.
Dessa anstalter betraktades ej likt skolor eftersom dem ej fanns indelade inom skolklasser; den inledande flickskolan grundades 1787 från Evangeliska Brödraförsamlingen inom götet, Societetsskolan.[37]
Under intryck ifrån Tyskland, grundades 1767 Sveriges inledande realskola från hovpredikanten Natanael Thenstedt inom Stockholm; denna fanns dock bara mot 1777.
1785 grundades landets inledande handelsläroverk till kommande generationer borgare, inom Veinge socken inom Halland från detta tyske kommerserådet Friedrich Christopher Wurmb. Den lades ner nära Wurmbs död 1788, dock influerade Peter Brändström mot grundandet från Gävle elementarskola.[38]
Vid sidan från den statliga undervisningen, plats privatlärare många vanligt; inom synnerhet gällde detta utbildningen från dem adliga barnen.
kalenderår 1749 plats 4249 ungar inskrivna nära statliga skolor. från dessa tillhörde 31 adeln, 631 prästståndet, 1019 bondeståndet, samt 1727 plats ungar mot betjänter, person som arbetar samt dagakarlar. Dessa skolor besitter ansetts äga bidragit mot ståndscirkulationen.[39] 1792 grundades Karlbergs krigsakademi, dit huvudsakligen adliga små människor ägde tillträde.[40]
Sedan konfirmationen avskaffats nära reformationen, började enskilda stift vid 1700-talet åter kräva för att ungdomarna gick inom konfirmationsskola varenda vilodag till för att erhålla ta sin inledande nattvard.
1811 lagstadgades denna kyrkliga handling.[41]
Förändringar beneath 1800-talet
[redigera | redigera wikitext]Latinet försvann liksom utbildningens lingua franca nära ingången mot 1800-talet, samt ersattes från tyskan samt franskan; detta levde dock kvar inom dem humanistiska ämnena därför för att dem klassiska texterna även fortsättningsvis skulle behärska studeras.
Efter enstaka statlig analys, från Kanslersgillet (1801–1809), tillkom 1807 års skolordning, liksom tog fasta vid detta nyväckta intresset på grund av dem moderna språken.[42]De stora statsomvälvningarna 1809 fick effekt även vid utbildningen, inom samt tillsammans med för att dem demokratiska samt nationalistiska idéerna vann terräng; nationalismen förutsatte för att nationen fanns medveten angående sin tänkta samhörighet.[43]
Efter livliga pedagogiska debatter, tillsammans med namn vilket Karl Ulrik Broocman, Erik Gustaf Geijer samt Jakob Adlerbeth, framkom 1820 års skolordning.
Trivialskolan ersattes från lärdomsskolan, samt gymnasiet fick mera prägel från latinläroverk tillsammans hebreiska såsom obligatorisk kunskap.[44] Skolordningen kritiserades häftigt, framför allt från Anders Fryxell, till dess tyngdpunkt vid latin vid bekostnad från "den medborgerliga bildningen". andra kritiserade Karlsberg såsom ett klasskola.
Allt detta missnöje ledde mot 1825 års undervisningskommitté var liberala samt konservativa pedagoger diskuterade utbildningens kommande. Bland kommitténs konkreta påverkan existerar grundandet från Nya elementarskolan, införandet från gymnastik samt kemi, samt dem från C.J.L. Almqvist författade läroböckerna Svensk språklära, Svensk rättsstavningslära, tillsammans med fler titlar, dem inledande från sina stöt, vilka länge användes samt vilket fungerade standardiserande.
I 1724 års skolordning anmodades skolorna för att förse studenter nära trivialskolan tillsammans ett pulpet, dock ännu vid 1830-talet ägde detta ej blivit allmänt. nära dem skolor vilket saknade pulpeter fick barnen, vilket satt vid långbänkar, notera vid golvet. undervisningsrum förekom ej beneath 1800-talet. studenter såsom bodde vid ytterligare ort fick bo inackorderade samman tillsammans med andra ungar.
ett typisk skoldag började klockan halv sju, tillsammans med morgonbön, fortsatte tillsammans med för att eleverna fick elda inom skolsalen, samt slutade klockan fem.[45]
Högre skolor till flickor blev vanligare beneath 1800-talet, tillsammans Fruntimmersföreningens flickskola inom götet (bildad 1815) till fattiga flickor, Wallinska flickskolan inom huvudstaden (1831) samt Zanderska flickpensionen (1855).
Wallinska flickskolan liksom genom status för att ge studentexamen 1874 blev landets inledande gymnasieskola till flickor.[37]Åhlinska flickskolan inom huvudstaden, grundad från den 17-åriga Karin Åhlin 1847, blev landets tredjeplats gymnasieskola på grund av flickor 1894.[46]Statens högre lärarinneseminarium bildades 1861.
Samskolor, till flickor samt pojkar, uppkom beneath slutet från 1800-talet. Skandinaviens inledande sådana grundades från Edvard Palmgren 1876, Palmgrenska samskolan. Framträdande pedagoger ifrån århundradet existerar Anna Sandström samt Anna Whitlock.[47]
1800-talet såg uppkomsten från korrespondensundervisning, vilket ersatte privatundervisningen alternativt fanns alternativ mot för att vandra vid realskolan alternativt gymnasiet, tillsammans Hermods Korrespondensinstitut, NKI-skolan, samt Brevskolan.[48] tillsammans Otto Salomons slöjdlärarseminarium, grundat 1874, blev hantverk en obligatoriskt skolämne.[49]
En information vid 1800-talet från organisatorisk innebörd plats införandet från ett skolinspektion, folkskoleinspektionen, vilken Torsten Rudenschöld fanns fadern till; han införde även klassundervisningen.[50]F.F.
Carlson avskaffade växelundervisningen tillsammans cirkuläret från 1864, samt folkskolefrågor fick enstaka speciell byrå inom regeringen.[51] från vikt på grund av den nationella samordningen från undervisningen plats Artur HazeliusFolkskolans läsebok (1869). Den inledande egentliga läroplanen kom 1878.[51]
Den numera fastslagna indelningen från den formella utbildningen inom grundskola, gymnasieskola samt högre utbildning, började ett fåtal sina former beneath 1800-talet (se nedan).
Den allmänna folkskolan
[redigera | redigera wikitext]Idén angående ett obligatorisk samt kostnadsfri grundskola går långt åter, dock realiserades ursprunglig vid 1800-talet, efter livliga debatter tillsammans företrädare vilket Geijer, Tegnér, Silfverstolpe, Sahlström[vem?], samt prins, sedermera monark, Oscar. nära ingången mot 1900-talet dominerades den pedagogiska debatten från Ellen Key, positivismen, samt folkrörelser.[52]
1842 avgjorde Sveriges riksdag för att presentera ett då fyra tid utdragen utbildning tillsammans med elementär träning inom land, folkskola.
Folkskolan förekom inom olika former: fasta samt flyttande, samt hel- samt halvtidsläsande. dem flyttande skolorna, likt innebar för att läraren olika dagar undervisade inom olika delar från trakten, förekom länge inom Norrland. Halvtidsläsande klasser förekom framför allt inom västra Sverige.[53]
Eftersom läroverken fanns kvar rådde beneath efter 1842 huvudsakligen detta såsom kallas parallellskolesystem, vilket innebar för att olika samhällsgrupper fick olika utbildning: dem lägre sociala skikten lärde sig studera samt notera vid svenska samt enklare matematik samt kristendomskunskap inom folkskolan, medan dem högre samhällsklasserna fanns förbehållna högre kurs inom naturvetenskap samt främmande tungomål inom detta högre allmänna läroverken.[54]
1858 infördes numeriskt värde inledande skolåren inom folkskolan, småskolan, var primär kunskaper skulle läras ut.
1882 tillkom numeriskt värde nya skolår inom folkskolan, samt folkskolan blev 6-årig. vid vissa orter fanns även sjunde samt åttonde klass, fortsättningsskola. Fridtjuv en stor naturlig upphöjning av jordens yta introducerade tanken vid enstaka enhetsskola, gemensam på grund av små människor ifrån varenda samhällsklasser, beneath slutet från 1800-talet, samt en inledande steg dit skedde tillsammans med läroverksstadgan 1905 likt avkrävde ett sådan träning på grund av inträde mot läroverket.[55]
Folkskolan blev obligatoriskt 7-årig inom land 1936 samt 8-årig vid 1950-talet.
Sedan 1972 går svenska unge obligatoriskt 9 kalenderår inom utbildningsinstitution, ifrån augusti detta kalenderår barnet fyller år 7 kalenderår mot juni detta tid barnet fyller år 16 år.
Läsåret 1949/1950, introducerade några skolor inom land en experiment tillsammans ett 9-årig skolform kallad enhetsskola. Enhetsskolan ägde tre stadier.
årskurs 1, 2 samt 3 fanns "lågstadium". årskurs 4, 5 samt 6 fanns "mellanstadium" medan årskurs 7, 8 samt 9 plats "högstadium". inom dessa skoldistrikt plats detta småskolan likt blev lågstadium, den egentliga folkskolan likt blev mellanstadium samt realskolan liksom blev högstadium. Den 26 femte månaden i året 1950 beslöt Sveriges riksdag för att presentera enhetsskola inom landet.
Enhetsskolan bytte namn mot försöksskola 1958 samt mot grundskola 1962. Kring 1972 fanns grundskolan introducerade inom varenda delar från landet, samt parallellskolesystemet tillsammans folkskolan samt högre allmänna läroverket avskaffat. ifrån läsåret 1994/1995 avskaffades grundskolans stadieindelning.
Förskolor startade inom privat regi inom landet inom mitten från 1800-talet inom många små skal.
ifrån 1944 fick förskolor samt daghem statsbidrag. ifrån 1976 fick samtliga 6-åringar riktig mot allmän förskola 525 timmar (15 timmar inom veckan). beneath 1990-talet gjordes flera reformer inom förskoleområdet, vilket innebär för att dem allra flesta ungar börjar inom förskolan inom land nära tidig ålder. 1998 introducerades förskoleklass, enstaka skolform till små människor inom 6-årsåldern, inom landet.
Förskoleklass hette vid den tiden namn likt "Årskurs 0" alternativt "6-årsgrupp". Förskoleklass existerar, tillsammans med 2008 års förhållanden, ej obligatoriskt inom landet, dock kommunerna existerar skyldiga för att bereda samtliga ungar område. 15 november 2017 tog Riksdagen beslut ifall för att förskoleklass blir obligatorisk. Skolplikten bör gälla ifrån samt tillsammans med detta tid barnet fyller år sex tid.
inom samt tillsammans detta blir förskoleklass obligatoriskt till samtliga små människor inom landet samt varenda måste vandra inom skolan inom minimalt tio år. Förskoleklassens aktivitet kommer även inom fortsättningen för att äga identisk avsikt samt innehåll såsom inom dygn. Ändringen börjar gälla den 1 januari 2018, dock den inledande årskullen detta gäller till existerar dem vilket börjar höstterminen 2018.
Staten övertog successivt finansieringen från folkskolorna beneath dem inledande årtiondena vid 1900-talet.[56]
Gymnasieutbildning
[redigera | redigera wikitext]I 1856 års läroverksstadga skapades numeriskt värde olika gymnasielinjer: latinlinjen samt reallinjen. enstaka tredjeplats linje infördes från Gunnar Wennerberg 1878: halvklassisk linje.
Studentexamen infördes 1862; tidigare ägde gymnasisterna tvingats avlägga test nära universiteten på grund av för att ta avslutning. Antalet studenter likt hoppade från plats många stort. Harald Dahlgren uppgav tid 1897 för att 74 procent från dem inskrivna nära läroverken inte någonsin tog någon examen.[57] från den anledningen bildades tillsammans med 1905 års läroverksstadga enstaka speciell realskola, var realskoleexamen kunde ske efter sex kalenderår.
Realskolan knöts 1927 mot folkskolan, genom för att detta beslutades för att den skulle gå vidare folkskolans fjärde alternativt sjätte år; samtidigt beslutades angående inrättandet från kommunala flickskolor. Utbildningen kostade valuta, därför kom dem flesta studenter ifrån familjer tillsammans många valuta. Begåvade studenter vars föräldrar ej ägde råd för att erlägga kunde dock ett fåtal friplats inom läroverken.
Med 1933 års stadga avgjorde Arthur Engberg för att franska skulle existera obligatorisk vid latingymnasiet samt engelska vid realgymnasiet. 1937 infördes praktiska yrkesutbildningar nära läroverken, såsom handelslinjer, tekniska linjer samt hushållslinjer.
1971 antogs enstaka fräsch läroplan, Lgy 70, samt skolformerna fackskola, gymnasium samt yrkesskola slogs samman till för att forma ett fräsch skolform, gymnasieskola.
Dessa 10 årskurser är obligatoriska och måste alltså genomföras av alla barn som bor i landetSvenska universitet eller akademisk institution sedan 1800-talet
[redigera | redigera wikitext]Staten började överta finansieringen, samt därmed makten, ovan universiteten vid 1800-talet. vid 1800-talet fanns numeriskt värde högskola, inom Uppsala samt skogsdunge. Dessas verksamheter samordnades på grund av inledande gången tillsammans universitetsstatuterna från kalenderår 1852, varigenom universitetens jurisdiktionsrätt fråntogs dem samt överfördes vid staten.
Kvinnor medgavs universitetsutbildning 1873: Ellen Fries blev den inledande kvinnliga doktorn, inom bakgrund, kalenderår 1883.
Karolinska institutet bildades 1810, gavs 1861 korrekt för att ge med.lic. samt 1906 riktig för att ge doktorsgraden. Flera högskolor bildades beneath 1800-talet: Stockholms högre utbildning, relaterat till göteborg högre utbildning, Chalmers, samt KTH.
beneath dem inledande år vid 1900-talet bildades affärsskolor, lantbrukshögskolor samt Krigshögskolan.
Den formella utbildningen
[redigera | redigera wikitext]Utbildningssystemet inom landet börjar tillsammans med enstaka frivillig förskola ifrån 1 års ålder, likt flera gånger används likt barnomsorg, då alltfler ungar inom land bor inom familjer var båda föräldrarna arbetar.
Allmän förskola erbjuds samtliga 3- samt 5-åringar. Förskolan existerar enstaka sektion från utbildningsväsendet samt existerar sedan 1 juli 2011 ett skolform. Förskoleklassen existerar ett skolform såsom vänder sig mot 6-åringar samt bör existera ett brygga mellan förskola samt grundskola. Därefter tar den svenska 9-åriga obligatoriska grundskolan nära.
Därefter finns ett frivillig gymnasieskola vilket existerar inriktad vid för att antingen gå vidare analysera alternativt lära sig en arbete. Naturvetenskap samt samhällsvetenskap existerar vanligt vid dem schema likt existerar inriktade vid fortsatta studier.
Förskola
[redigera | redigera wikitext]Förskolan vänder sig mot ungar 1–5 tid gamla.
Förskoleklassen börjar barnen i det året de fyller sex år, på höstterminen som alltid startar i augustiKommunen existerar ansvarig för att tillhandahålla område mot ungar vars föräldrar studera alternativt förvärvsarbetar. Barnet besitter korrekt för att behålla platsen angående föräldern blir arbetslös alternativt föräldraledig. varenda unge äger riktig mot avgiftsfri allmän förskola då dem existerar 3–5 kalenderår gamla. Allmän förskola bör artikel minimalt 525 timmar per tid (15 timmar/vecka).
Förskolan existerar reglerad inom skollagen. Förskolan besitter sedan 1998 ett läroplan Lpfö 98 vilket reglerar värdegrund, uppgift till undervisningen samt ansvar till dem liksom arbetar inom förskolan.
Grundskola
[redigera | redigera wikitext]Primärskolan, likt inom land kallas grundskola, existerar allmän samt belagd tillsammans med skolplikt fram mot årskurs 9, då eleven liksom regel existerar vid sitt sextonde tid.
Skolplikten börjar höstterminen detta kalenderår vilket barnet fyller år 6; då börjar små människor normalt inom förskoleklass vilket kallas detta 10:e skolåret. Grundskolan syftar mot för att ge behörighet mot gymnasieskola, samt saknar certifikat. Den kommunala grundskolan existerar kostnadsfri, samt finansieras tillsammans med kommunalskatt, dock grundskolan regleras nationellt tillsammans med 2011 års läroplan - Lgr11.
nära sidan från dem kommunala skolorna, finns chans på grund av föräldrar för att välja friskolor, liksom även måste följa läroplanen samt såsom bekostas tillsammans med skolpeng. till ungar tillsammans särskilda behov finns särskolor samt specialskolor. Ursprungsbefolkningen samer besitter ett speciell skolform, sameskolan.
Vid sidan från för att lära ut ämneskunskaper äger grundskolan i enlighet med team enstaka lärorik övning, bland annat inom för att fostra ungar mot dem värden vilket samhället bygger på: människolivets okränkbarhet, individens frihet samt rättighet, människors lika värde, jämställdhet mellan könen, samt samhörighetskänsla tillsammans svaga samt utsatta.
Betyg samt betygsliknande omdömen får ej inträffa före årskurs 6. bedömning utdelas åtta gånger inom grundskolan: nära slutet från höst- samt vårterminerna inom årskurserna 6–9. Slutbetyget används till begäran mot gymnasieskolan; på grund av behörighet dit behövs godkänt inom olika ämnen beroende vid vilket schema likt söks, dock detta behövs ständigt godkänt inom ämnena svenska, matematik samt engelska.
Betygsskalan A–F, var F betyder "ej godkänt", D betyder för att väsentliga delar från betygsnivån C äger uppfyllts samt B betyder för att väsentliga delar från betygsnivån A äger uppfyllts. Betygsskalan ersatte den tidigare betygsskalan tillsammans med G (godkänt, VG (väl godkänt) samt MVG (mycket väl godkänt), tillsammans införandeperiod 2011–2012.
Gymnasieskola
[redigera | redigera wikitext]Den svenska sekundärskolan existerar gemensam till teoretiska samt praktiska utbildningar, samt kallas gymnasieskola (se gymnasium på grund av historisk bakgrund). Den existerar frivillig, dock varenda samhälle äger ansvar för att följa upp dem ungdomar beneath 20 kalenderår likt ej studera vid gymnasieskola.
Eleven väljer mellan schema – 17 nationella schema, en stort antal lokala schema, specialutformat schema samt detta individuella programmet. mot skillnad ifrån flera andra länder saknar landet enstaka formell studentexamen – inom stället syftar gymnasieskolan mot för att ge primär behörighet mot akademi. Gymnasieutbildningen regleras inom läroplanen till dem frivilliga skolformerna Lpf 94.
Högskola samt universitet
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar ett beskrivning från Högskolor samt högskola inom Sverige.
Högskolan existerar eftergymnasial. universitet eller akademisk institution syftar mot för att ge akademisk avslutning. högskola kallas dem högskolor likt bedriver forskarutbildning.
Antagningsystemet
[redigera | redigera wikitext]Antagningssystemet existerar den metodik likt den ansvariga myndigheten använder på grund av för att välja ut dem såsom får detta begränsade antalet studieplatser likt detta finns vid gymnasie- samt högskolorna. Antagningspoäng existerar detta antal poäng ett jobb behöver äga tillsammans med sig ifrån tidigare kurs till för att antas mot den nya utbildningen.
Antagning mot gymnasieskolan sker tillsammans högstadiebetyget medan antagning mot högre utbildning samt högskola sker tillsammans med en mer komplicerat antagningssystem tillsammans med olika urvalsgrupper.
Antagning mot högre utbildning samt universitet
[redigera | redigera wikitext]För för att behärska bli antagen mot högre utbildning samt högskola behöver man artikel behörig.
Behörig kunna man bli genom för att äga fullföljt enstaka gymnasieutbildning dock detta finns även andra vägar mot för att bli behörig[64]. ifall detta existerar fler kvalificerade jobb än detta finns utbildningsplatser därför väljs en antal ut genom "urvalet"[65]. Urvalet sker genom för att dem tillsammans detta högsta meritvärdet inom en antal olika urvalsgrupper väljs.
dem vanligaste urvalsgrupperna existerar gymnasiebetyget samt påverkan vid högskoleprovet.
Vuxenutbildning
[redigera | redigera wikitext]Under år 1997-2002 genomfördes kunskapslyftet. detta plats enstaka statlig satsning vid vuxenutbildning liksom främst riktades mot arbetslösa såsom saknade treårig gymnasieutbildning.
Kunskapslyftet erbjöd 110 000 utbildningsplatser nära komvux, folkhögskola, arbetsmarknadsutbildning, studieförbund samt utbildningsföretag.[66]
Kunskapslyftet besitter dessutom legat mot bas till Facilaprogrammet inom Portugal, en schema vars avsikt existerar för att förbereda lågutbildade till detta grundlig valideringsprogrammet "Novas Oportunidades".
Andra utbildningsformer
[redigera | redigera wikitext]Se komvux, KY-utbildning samt folkhögskola.
Anpassning efter särskilda behov
[redigera | redigera wikitext]Specialskola existerar ett utbildningsinstitution till döva samt hörselskadade. Särskola existerar enstaka skolform till studenter tillsammans lärda funktionshinder.
titta vidare specialundervisning.
Resultat
[redigera | redigera wikitext]Genom flera internationella mätningar (PISA, TIMMS, PIRLS samt ICCS) jämförs den svenska skolan tillsammans kurs inom andra länder. Resultaten inom den svenska skolan sjönk mot ungefär tid 2010 samt besitter därefter förbättrats kraftigt.
Justerat på grund av invandringens effekter existerar (2022) den svenska grundskolan bäst inom norden samt bland dem helt bästa inom världen.[67] Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren, nära Institutet till Näringslivsforskning samt London School of Economics, sade 2022 för att man måste ta hänsyn mot demografiska förändringar då man utvärderar kvaliteten inom den svenska skolan, samt för att "Sannolikt skulle vilket skolsystem liksom helst äga haft svårt för att möta den invandring likt land äger haft beneath dem senaste decennierna."[68] han sade även för att prestationsnivån till svenska högstadieelever tillsammans utländsk bakgrund existerar vid identiska nivåer vilket motsvarande elevgrupp inom Finland[68] (se Simpsons paradox).
i enlighet med Heller Sahlgren existerar detta (2022) rimligt för att anta för att den ökade andelen studenter inom fristående skolor beneath detta senaste decenniet existerar orsak mot åtminstone enstaka sektion från förbättringarna inom internationella undersökningar.[68]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abc] ”skolverket”.
skolverket. Arkiverad ifrån originalet den 21 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150721124225/http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/snabbfakta-1.120821. Läst 14 september 2015.
- ^ [ab] Landquist (1963), s. 209
- ^Landquist (1963), s. Undervisningen sköts i årskurserna 1–6 i huvudsak av klasslärare och i årskurserna 7–9 i huvudsak av ämneslärare
205
- ^ [ab] Sandström (1978), s. 50
- ^Landquist (1963), s. 206
- ^Landquist (1963), s. 268
- ^Landquist (1963), s. 37
- ^Diplomatarium Suecanum inom br. 233, citerad inom Landquist (1963), s. 206
- ^Landquist (1963), s. 207
- ^Landquist (1963), s. 272
- ^Landquist (1963), s. 37 f, 41 f
- ^Landquist (1963), s.
42
- ^Tham, Wilhelm (4 oktober 1850). ”86 (Beskrifning öfver Upsala län)”. runeberg.org. https://runeberg.org/thamupps/0090.html. Läst 1 oktober 2020.
- ^Svensson, Ulf (2007). ”Nytt ljus ovan Studentholmen inom Uppsala”. Fornvännen (raa.se) 102:4: sid. 238–245. http://kulturarvsdata.se/raa/dokumentation/c40f1d92-52c6-498e-b44d-76815d93fe84.
- ^Landquist (1963), s.
208
- ^ [ab] Sandström (1978), s. 52
- ^Landquist (1963), s. 210
- ^Landquist (1963), s. 211
- ^Landquist (1963), s. 213
- ^Landquist (1963), s. 273
- ^Landquist (1963), s. 214
- ^Landquist (1963), s. 216, 268
- ^Sandström (1978), s. 86
- ^Sandström (1978), s. 85
- ^Landquist (1963), s.
273 f
- ^Sandström (1978), s. 80
- ^Landquist (1963), s. 301
- ^Landquist (1963), s. 301 ff
- ^Landquist (1963), s. 219-223
- ^Sandström (1978), s. 83
- ^Landquist (1963), s. 221
- ^Landquist (1963), s. 222
- ^ [ab] Landquist (1963), s. 274
- ^Landquist (1963), s. 275
- ^ [ab] Landquist (1963), s.
227
- ^Landquist (1963), s. 229 ff
- ^ [ab] Landquist (1963), s. 269
- ^Landquist (1963), s. Därmed blir grundskolan tioårig, grundsärskolan tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig
232 f
- ^Landquist (1963), s. 233 f
- ^Landquist (1963), s. 240 f
- ^Sandström (1978), s. 120
- ^Landquist (1963), s. 235
- ^Landquist (1963), s. 236
- ^Landquist (1963), s. 239
- ^Landquist (1963), s. 249 f
- ^Christina Hellgren, Åhlinska skolan, Stockholms stadsarkiv SE/SSA/0795, sidan besökt 6 femte månaden i året 2009
- ^Landquist (1963), s.
270
- ^Landquist (1963), s. 270 f
- ^Landquist (1963), s. 288
- ^Sandström (1978), s. 170 f
- ^ [ab] Landquist (1963), s. 287
- ^Sandström (1978), s. 176 ff, 208 ff
- ^Landquist (1963), s. 290 f
- ^Larsson, Esbjörn (30 november 2019). Bo Eriksson. red. ”1800-talets utbildningsrevolution”. Historisk tidskrift 139 (4): sid. 745.
ISSN0345-469X. https://www.historisktidskrift.se/index.php/june20/article/view/217/172. Läst 11 femte månaden i året 2022.
- ^Sandström (1978), s. 173 f
- ^Landquist (1963), s. 295
- ^Landquist (1963), s. 255 f
- ^Skolverket (22 augusti 2005). ”Karta ovan utbildningssystemet”. Skolverket.
http://skolnet.skolverket.se/polopoly/utbsys/. Läst 8 juli 2007.
- ^Swedish National Agency for Education. ”The Swedish Education System”. Swedish National Agency for Education. http://skolnet.skolverket.se/polopoly/utbsys-eng/. Läst 8 juli 2007.
- ^Bäcklin, Lotta (7 juni 2007). ”Den nya utbildnings- samt examensstrukturen”.
Högskoleverket. Arkiverad ifrån originalet den 6 femte månaden i året 2007. https://web.archive.org/web/20070506234057/http://www.hogskoleverket.se/densvenskahogskolan/forandringar/nyautbildningsochexamensstrukturen.4.539a949110f3d5914ec800062698.html. Läst 8 juli 2007.
- ^Bäcklin, Lotta (7 juni 2007). ”The new structure of programmes and qualifications”.
Swedish National Agency for Higher Education. Arkiverad ifrån originalet den 9 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071009170355/http://www.hogskoleverket.se/highereducation/thenewstructureofprogrammesandqualifications.4.5ed111281136ce97c148000493.html. Läst 8 juli 2007.
- ^Ståhle, Lennart (30 femte månaden i året 2007). ”Universitet alternativt högskola?”.
Högskoleverket. http://www.hogskoleverket.se/densvenskahogskolan/hogskolorna/universitetellerhogskola.4.539a949110f3d5914ec800063518.html. Läst 3 augusti 2007.
- ^Ståhle, Lennart (11 juni 2007). ”University or University College?”. Swedish National Agency for Higher Education. Arkiverad ifrån originalet den 7 oktober 2007.
https://web.archive.org/web/20071007075310/http://www.hogskoleverket.se/highereducation/highereducationinstitutions/universityoruniversitycollege.4.539a949110f3d5914ec800066338.html. Läst 3 augusti 2007.
- ^”Behörighet mot högskolestudier”. www.studera.nu. https://www.studera.nu/att-valja-utbildning/anmalan-och-antagning/behorighet-till-hogskolestudier/. Läst 24 juli 2018.
- ^”Meritvärde samt urval”. www.studera.nu.
https://www.studera.nu/att-valja-utbildning/anmalan-och-antagning/meritvarde-och-urval/. Läst 24 juli 2018.
- ^Nationalencyklopedin, vid internet, 18 mars 2009, uppslagsord: kunskapslyftet
- ^Gabriel Heller Sahlgren. "Kunskapsskolans återkomst", timbro.se, 6 juli 2022.
- ^ [abc] Gabriel Heller Sahlgren.
”Så räddades skolan – dock invandringen kräver mer”. Arkiverad ifrån originalet den 7 september 2022. https://web.archive.org/web/20220907052250/https://kvartal.se/artiklar/den-svenska-skolan-ar-battre-an-sitt-rykte/. Läst 10 september 2022. Kvartal, 7 september 2022.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Landquist, John (1963). Pedagogikens historia (7., genomsedda uppl.).
Lund: Gleerup.
Jullovet från mitten av december till början av januari delar upp det svenska läsåret i två terminer; "höstterminen" och "vårterminen"Libris788542
- Sandström, Carl Ivar (1978). Utbildningens idéhistoria: angående samhällsförändringarnas påverkan vid undervisningens uppgift samt idéinnehåll genom tiderna inom land samt utlandet. Aldus akademi, 99-0167082-9 (2., bearb. uppl.).
Stockholm: Bonnier. Libris178437
- Lakomaa, Erik (2009). The Economic Psychology of the Welfare State (1., genomsedda uppl.). Stockholm: EFI. Libris11308583