Normprövning av lag som inte blivit utrett

Om grundlagstolkning, grundlagsvänlig lagtolkning samt åsidosättande från grundlagsstridig team

Av docent JOAKIM NERGELIUS

1. introduktion
Allmänt. Bakgrund mot frågeställningen
Då hovrättens frikännande dom från den 9 april inom dem uppmärksammade målen ifall förbrytelse mot lagen () angående förbud mot politiska uniformer inom start från femte månaden i året vann laga kraft skrevs svensk rättshistoria.

Detta plats nämligen inledande gången någonsin såsom en kritisk var ett svensk domstol åsidosatte enstaka lag vid den grunden för att lagen fanns tydlig grundlagsstridig vann laga kraft.2 Frågan ifall detta historiska uppgift skall ses såsom inledningen vid ett färsk, mer aktivistisk praxis inom lagprövningsfrågor ifrån svenska domstolars blad alternativt ifall den bara existerar en formulering på grund av för att uniformsförbudslagen existerar föråldrad3 existerar ännu på grund av tidig för att besvara samt skall ej beröras här.4

1 Hovrätten på grund av västra landet, avd 6, dom nr DB 48, inom syfte nr B 13/ 2 Linköpings domstol på första nivån åsidosatte inom ett dom den 13 november (nr DF 33, uppgift nr F 18/90) enstaka bestämmelse inom fiskelagen p.

g. a. för att denna stred mot Regeringsformen , dock Göta Hovrätt ändrade, tillsammans med hänvisning mot utgången inom NJA s. , den 21 september (Dt , syfte nr T /91) denna dom. inom målet NJA s. fann Hovrätten ovan Skåne samt Blekinge inom enstaka dom den 27 april för att den s. k. kommunarrest vilket rådde på grund av enstaka lag kurder, vilken följde från bestämmelser inom migrationslag, stred mot RF HovR tog dock ej ställning mot angående detta fanns lagen likt sådan alternativt myndigheternas tillämpning från den såsom stred mot RF.

HD ändrade, utan egentlig personlig bedömning dock inom nära anslutning mot en tidigare kritisk inom identisk fråga, NJA s. , hovrättens dom samt fann för att dem frihetsinskränkningar kurderna varit underkastade ej plats således långtgående för att dem plats för att betrakta liksom en arrestering. 3 titta närmare angående uniformsförbudslagens bakgrund samt vissa problem att diskutera angående dess grundlagsenlighet Thomas Bull/Anders Heiborn, Uniformsförbudet, tiden samt grundlagen, SvJT s.

–, Petra Herzfeld-Olsson, Lagen ifall förbud mot politisk uniform — besitter den någon funktion för att fyllning vid talet?, Juridisk tidskrift (JT) /96 s. – samt Nergelius, Grundlagen samt rasismen, Rättspolitisk diskussion (tidskrift publicerad från Svenska avd. från Internationella Juristkommissionen) s. 6–7. en särskilt förbud mot relaterade till rasism symboler besitter sedan hovrättsdomen vunnit laga kraft föreslagits från regeringen (Ds ), dock remissyttrandena vid förslaget besitter inom huvudsak varit negativa.

Frågan ifall straffbestämmelsen mot hets mot folkgrupp (16 kap. 8 § Brottsbalken) förmå tillämpas även vid relaterade till rasism symboler äger besvarats jakande från HD inom dom den 17 oktober (mål nr B /96). 4 enstaka inom princip identisk fråga uppstår, således vitt gäller lagrådets laggranskande aktivitet, sedan lagrådet inom en yttrande den 12 femte månaden i året på grund av inledande gången inom modern period avstyrkt en lagförslag (om kommunal skatteutjämning) vid den uttryckliga grunden för att förslaget stred mot grundlagen (RF ).

Vissa lagrådsyttranden kommer, likt modell vid grundlagstolkning, för att beröras inom detta nästa, dock därför många förmå nog redan sägas för att lagrådet såsom totalitet ej tycks äga blivit mer aktivistiskt beneath senare tid. enstaka viss förändring inom ”aktivistisk” riktning tycks dock äga inträtt redan inom slutet vid talet; titta Nergelius,

Däremot existerar domen ifrån götet ett utmärkt utgångspunkt på grund av för att analysera vilket detta egentligen innebär, ifrån konkret rättslig synpunkt, för att ett domstol åsidosätter, dvs.

vägrar tillämpa enstaka lagbestämmelse. ej minimalt bör detta undersökas hur en åsidosättande från detta stöt liksom förekom inom den nämnda hovrättsdomen förhåller sig mot detta alternativ mot för att enstaka domstol skall ”underkänna” enstaka från riksdagen stiftad team likt ibland lyfts fram inom doktrinen, nämligen för att den team vars grundlagsenlighet existerar objekt till prövning därför långt möjligt skall tolkas så för att ingen grundlagsstridighet uppkommer.

Vidare finns detta skäl för att diskutera ifall tydligare principer på grund av själva grundlagstolkningen förmå ge en klarare underlag på grund av domstolarnas ställningstaganden inom lagprövningsfrågor.
    Den sistnämnda frågan äger nyligen behandlats från Bertil Bengtsson, vilket tillsammans anledning från dem tolkningsproblem Regeringsformen 2 kap.

18 § inom sin lydelse sedan den 1 januari ger upphov mot konstaterat för att frågan hur grundlagsregler skall tolkas helt enkelt diskuterats till litet inom svensk statsrättsdoktrin (och ej heller ställts vid sin spets inom rättspraxis).5 Även motiven mot RF existerar knapphändiga. liksom Bengtsson berör besitter denna knapphändighet både inom doktrin samt motiv sannolikt sin bas inom för att grundlagen, inklusive rättighetsreglerna inom 2 kap.

RF, länge intagit enstaka undanskymd roll inom rättslivet. dem ett fåtal kommentarer ifall hur grundlagen bör tolkas liksom då samt då förekommit inom doktrinen tycks på grund av övrigt mera sällan äga gjorts tillsammans med detta direkta syftet för att påverka domstolarnas ställningstaganden inom konkreta fall; vid något sätt förefaller ej dem författare liksom efter införandet från nya RF behandlat frågan själva äga vågat hoppas vid för att deras funderingar skulle erhålla sådana drastiska konsekvenser, varför kurera diskussionen haft enstaka enkel akademisk karaktär.

för tillfället tyder dock många vid för att grundlagens praktiska rättsliga innebörd ökar, vilket även medför en ökat behov från för att diskutera dem lagtolkningsfrågor likt inom framtiden sannolikt kommer för att aktualiseras oftare än tidigare.
    Det bör dock understrykas för att avsikten tillsammans denna produkt ej existerar för att introducera någon fräsch teori angående grundlagstolkning, alternativt någon fräsch rättighetsteori vilket domstolarna allmänt bör begagna sig från inom lagprövningsfall.

Den tyske statsrättsteoretikern Ernst-Wolfgang Böckenförde (numera ledamot från den tyska författningsdomstolen) framhöll inom ett betydelsefull skrivelse olika rättighetsteoriers innebörd på grund av författningsdomstolens grundlagstolkning samt talade angående en nödvändigt samband mellan ”Grundrechts-

Konstitutionellt rättighetsskydd — Svensk riktig inom en komparativt perspektiv, huvudstaden kap.

, särskilt s. ff. o. ff. 5 titta Grundlagen samt fastighetsrätten, huvudstaden s. 17 f.

theorie” samt ”Grundrechtsinterpretation”.6 för att genom lanserandet från ett speciell rättighetsteori fyllning ut detta tomrum liksom från allt för att döma finns inom svensk riktig angående grundlagstolkningens innebörd skulle inom samt på grund av sig existera en alternativ mot dem svenska grundlagsförarbetenas knapphet, till för att ej yttra torftighet vid området.

Avsikten på denna plats existerar dock för att klargöra förhållandet mellan vissa inom statsrättsliga tolkningssammanhang centrala term snarare än för att plädera på grund av någon färsk linje inom lagprövningsfall. ifall artikeln eventuellt skulle behärska bidra även mot detta sistnämnda resultatet existerar detta inom samt på grund av sig ej någon ovälkommen bieffekt, dock dem tolkningsfrågor artikeln behandlar bör från principiella skäl behållas inom sär ifrån allmänna, möjligen mer rättspolitiska synpunkter vid hur domstolarna bäst bör utöva sin normprövningsrätt.7 Den danske juristen Ernst Andersen menade för att frågan angående ett team existerar grundlagsenlig alternativt grundlagsstridig är kapabel undersökas ifrån numeriskt värde utgångspunkter, nämligen utifrån vem liksom slutligen avgör denna fråga respektive hur frågan skall avgöras.

Den senare frågan leder mot problemet hur grundlagen skall tolkas.8 Går detta för att uppställa allmänna principer till ett sådan tolkning? på grund av mig existerar detta, även ifall detta står inom strid tillsammans med vissa förarbetsuttalanden i enlighet med vilka detta inom inledande grabb existerar riksdagens sak för att tillämpa grundlagen,9 enstaka självklar utgångspunkt för att detta inom sista grabb tillkommer dem domstolar likt givits lagprövningsrätt för att att fatta beslut eller bestämma något ifall ett omtvistad team existerar grundlagsstridig alternativt ej.

Därför existerar detta även naturligt för att inom enstaka undersökning från detta stöt särskilt behandla dem lagprövningsfall var tolkningen från grundlagen, alternativt från ett bestämmelse såsom påståtts artikel grundlagsstridig, haft innebörd till utgången Detta leder inom sin tur mot frågan angående detta går för att uppställa några allmänna principer på grund av hur denna tolkning bör vandra mot samt mot den något som ligger nära eller är i närheten frågan ifall några liknande principer överhuvudtaget legat mot bas på grund av svensk rättspraxis inom konstitutionella frågor

6 Grundrechtstheorie und Grundrechtsinterpretation, Neue Juristische Wochenschrift s.

– 7 Beträffande min inställning inom dem senare frågorna hänvisas mot min avhandling Konstitutionellt rättighetsskydd, särskilt kap. 18– 8 inom Forfatning og sædvane, Köpenhamn s. 9. ett liknande distinktion, mellan grundlagen likt ”skranke for lovgivningsmyndigheten” respektive såsom ”fortolkningsprinsipp”, besitter sedan länge även varit förhärskande inom norsk doktrin; titta närmare härom Eivind Smith, Høyesterett og folkestyret, Oslo s.

97 ff. 9 titta särskilt KU / s. 10 Jfr Andersen, a. a. s. ”Tyngdepunktet maa for ett realistisk arbejdende Forfatningsteori være enstaka Analyse af Praksis.” 11 till Andersen (ibid.) plats detta mer deskriptiva målet för att försöka utröna vilka principer vilket faktiskt styr rättspraxis viktigare än för att försöka utarbeta nya modeller på grund av hur tolkningen bör vandra mot.

”Hvad enstaka alternativt anden Teoretiker, denne vaere nok saa anset, fremstiller liksom sin Anskuelse ifall, hvorledes Lovgivningsmagt og Domstole skal gaa frem ved Fortolkningen, förmå inte någonsin vaere afgørende, hvis Praksis er anderledes.” Även inom

Innan dessa problem att diskutera behandlas närmare, bör dock något sägas ifall vilken vikt olika aspekter vid problematiken tillmätts vid andra håll inom världen.

Något ifall förhållandena inom några andra rättssystem
Diskussionen ifall hur grundlagen skall tolkas besitter varit många energisk inom tysk riktig, var även ett viss praxis utvecklats kring grundlagsvänlig lagtolkning (verfassungskonforme Auslegung). dem tolkningsprinciper såsom utvecklats från Bundesverfassungsgericht, den tyska författningsdomstolen, utgår snarare ifrån grundlagens ordalydelse än ifrån (grund)lagstiftarens eventuella vilja.

    En betydande tolkningsregel, likt syftar mot för att ge grundlagen (Grundgesetz) ett därför konsistent tolkning såsom möjligt, existerar sedan länge den angående grundlagens avdelning. dem enskilda artiklarna inom Grundgesetz kunna endast tolkas utifrån sin ordalydelse dock kunna ej ses isolerade ifrån varandra. eftersom grundlagen existerar den högsta normen inom samhället, tillsammans med prioritet framför andra lagar, måste eventuella luckor inom texten, vilka är kapabel uppstå mot resultat från för att olika grundlagsregler kanske besitter en motstridigt innehåll, undvikas nära tolkningen Vidare gäller för att vanliga lagar angående möjligt bör ges enstaka icke grundlagsstridig tolkning.

ingen team likt kan ges ett sådan tolkning för att den ej strider mot Grundgesetz skall förklaras artikel grundlagsstridig Denna tolkningsregel gäller till varenda tyska domstolar, eftersom ingen domstol får hänskjuta en uppgift mot Bundesverfassungsgericht på grund av s. k. konkret normkontroll utan för att inledningsvis äga försökt tolka lagen därför för att den blir förenlig tillsammans med grundlagen Den praktiska betydelsen härav existerar massiv, eftersom den team såsom är kapabel tolkas därför för att den ej existerar grundlagsstridig mot skillnad ifrån den grundlagsstridiga givetvis ej ogiltigförklaras, utan fortsätter för att gälla, angående än kanske tillsammans reducerat innehåll.

en alltför flitigt bruk från den grundlagsvänliga lagtolkningen skulle dock behärska urholka normkontrollens funktion, varför vissa gränser äger satts på grund av bruket från metoden. Författningsdomstolen äger definierat dessa gränser således, för att tolkningen måste hålla sig inom ramarna till lagens ordalydelse samt ej får anlända inom konflikt tillsammans dem värderingar lagen ger formulering till alternativt dess ändamål Skulle lagen efter ett således utförd tolkning ändå framstå såsom grundlagsstridig måste den åsidosättas (eller från

denna skrivelse får syftet för att försöka utröna vilka principer (om några) liksom faktiskt styr tolkningen sägas stå inom förgrunden.

12 Denna tolkningsmodell lades fast redan inom en från domstolens inledande avgöranden, BVerfGE 1, 13 Även denna princip lades tidigt fast inom domstolens praxis. titta BVerfGE 2, (). 14 titta närmare Nergelius, a. a. s. ff.

15 Bl. a. inom BVerfGE 54,

en lägre instans hänskjutas mot författningsdomstolens prövning). för att författningsdomstolen vid detta sätt känt en behov från för att precisera gränser till metodens användning visar ett medvetenhet ifall riskerna, alternativt avigsidorna, tillsammans för att den grundlagsvänliga lagtolkningen inom alltför upphöjd grad skulle tillåtas inkräkta vid domstolens chans för att åsidosätta grundlagsstridiga lagar.

Bundesverfassungsgericht godtar således för att yttra den grundlagsvänliga lagtolkningens existens samt uppmuntrar därför långt möjligt bruket från den, dock skulle inte någonsin acceptera den vilket en alternativ mot åsidosättande från ett team såsom i enlighet med domstolens fras existerar grundlagsstridig (och därför skall ogiltigförklaras).
    I land i västeuropa saknar domstolarna sedan länge lagprövningsrätt.

ämnen ifall lagars grundlagsenlighet äger dock allt sedan start från talet prövats från författningsrådet, Conseil Constitutionnel Detta kroppsdel, liksom tar ställning mot från parlamentet något som har antagits eller accepterats lagar innan dessa träder inom kraft, äger sedan en drygt decennium åter allt oftare förklarat för att ett viss team existerar godtagbar, dvs.

ej grundlagsstridig, beneath förutsättning för att dem rättstillämpande myndigheterna godtar den tolkning från lagen, alternativt från vissa paragrafer inom den, likt rådet inom sitt beslut gjort. Uttalanden från detta stöt (s. k. conformité sous réserves) innebär för att Conseil Constitutionnel ej bara ger anvisningar ifall hur lagen skall tolkas, utan även anger beneath vilka förutsättningar lagen överhuvudtaget är kapabel tillämpas inom USA besitter tolkningen från själva grundlagstexten sedan länge stått inom centrum till debatten.

enstaka mängd teorier angående hur grundlagstolkningen bör vandra mot besitter genom år framförts inom den statsrättsliga litteraturen18, medan frågan angående grundlagsvänlig lagtolkning ej tilldragit sig särskilt stort nyfikenhet inom doktrinen. Förhållandet beror sannolikt främst vid konstitutionens höga ålder, såsom skapar en särskilt nyfikenhet kring frågan ifall grundlagen inom dygn skall tolkas efter sin ordalydelse alternativt vid något mer samtidsanpassat sätt Detta existerar inom ljus

16 titta närmare angående rådets aktivitet, prövningens art samt inriktning m.

m. Nergelius, a. a. kap. 8. 17 inom en många kontroversiellt beslut ifrån ifall den nya invandringslagens grundlagsenlighet ( DC, 13 augusti , Rec. ) fann Conseil Constitutionnel t. ex. för att ej mindre än tio från lagens bestämmelser fanns grundlagsenliga blott beneath förutsättning för att dem gavs den från rådet anbefallna tolkningen.

Detta gällde bl. a. enstaka generell riktig till polisen för att ständigt begära för att ett fåtal titta utlänningars id-handlingar, vilken endast fanns förenlig tillsammans med konstitutionen ifall den utövades vid en sätt liksom uteslöt varenda diskriminering mellan personer; polisen ägde t. ex. ej riktig för att koncentrera sig särskilt vid araber alternativt mörkhyade personer.

18 titta Nergelius, a. a. kap. på grund av ett överblick ovan dessa teorier. 19 Jfr Andersen, a. a. s. 16 ifall hur grundlagens ålder bidrar mot för att öka intresset på grund av själva grundlagstolkningen. inom sammanhanget är kapabel även hänvisas mot den från Eivind Smith utgivna antologin Constitutional Justice beneath Old Constitutions (Haag/London/Boston), såsom särskilt ägnas frågan hur många gamla grundlagstexter bäst förmå fungera inom moderna samhällen.

en äkta konstitutionell tvistefråga, från massiv praktisk innebörd. Vilka tolkningsprinciper högsta domstolen, Supreme Court, använt sig från äger skiftat mellan olika perioder. till tillfället tycks frågan angående vilken inriktning tolkningen skall äga artikel från speciell innebörd, eftersom någon klar majoritet till enstaka viss linje saknas inom domstolen inom dem nordiska grannländerna existerar ursprunglig samt främst detta förhållandet klart för att själva frågeställningen angående relationen mellan begreppen grundlagstolkning, grundlagsvänlig lagtolkning samt åsidosättande från enstaka grundlagsstridig team inom doktrinen ägnats betydligt större nyfikenhet — samt underkastats mer behöriga analyser — än vilket fallet varit inom land.

Denna doktrin kommer för att behandlas närmare nedan inom del Därutöver besitter detta självklart haft sin innebörd för att domstolarnas lagprövningsrätt inom Norge vid en helt annat sätt än inom övriga länder varit ett rättslig realitet, likt spelat ett praktisk juridisk roll. detta existerar därför framförallt inom Norge liksom detta funnits anledning för att diskutera angående domstolarna bör åsidosätta enstaka grundlagsstridig team alternativt hellre tolka den därför för att ingen grundlagsstridighet uppkommer (samt hur denna fråga påverkas från den tolkning från grundlagen likt lagstiftaren och/eller domstolarna gjort).

detta möjligen maximalt uppmärksammade från varenda lagprövningsfall beneath senare decennier, detta s. k. Kløfta-målet ifrån ,21 besitter till övrigt inom sig givit liv åt diskussionen, eftersom detta kritisk, vilket framgår inom nästa del, kunna ses likt modell både vid åsidosättande från ett team samt vid grundlagsvänlig lagtolkning.

enstaka utbredd perception existerar även för att dem norska domstolarna angående möjligt skall tolka ett team harmoniserande, sålunda för att frågan ifall grundlagsstridighet ej uppkommer,22 ehuru Høyesteretts praxis allmänt ej är kapabel sägas existera präglad från någon direkt återhållsamhet alternativt önskan för att hellre försiktigt tolka försvunnen ett lags eventuella grundlagsstridighet än för att ingå inom enstaka djupgående prövning från denna fråga.

    De danska domstolarna äger däremot inom likhet tillsammans med dem svenska traditionellt varit många försiktiga inom lagprövningssammanhang. inom ett dom slog den danska Højesteret fast för att enstaka team, efter ett samlad evaluering från dess verkningar, ej stred mot grundlagen tillsammans den säkerhet vilket måste krävas på grund av för att ett domstol skulle behärska åsidosätta den vilket grundlagsstridig Denna motivering blev vägledande till framtiden samt domstolarna besitter även fortsättningsvis varit många obenägna för att åsidosätta lagar.

Andersen drar från domstolens motivering slutsatsen för att Højesteret utgick ifrån för att detta

20 titta närmare härom bl.a. Nergelius, a. a. s. ff. 21 Rt. s. 1. 22 titta t. ex. Johs. Andenæs, Statsforfatningen inom Norge, 7:e uppl., Oslo s. 23 U.

mellan dem tydligt grundlagsstridiga samt uppenbart grundlagsenliga fallen fanns ”en sektion Mellemtilfælde”, var utgången berodde vid den tolkning (huruvida detta gällde tolkningen från grundlagen alternativt från den vanliga lagen framgår inte) likt domstolarna gjorde.

Inom detta enhet menade Højesteret i enlighet med Andersen för att lagstiftaren måste åtnjuta enstaka viss handlingsfrihet Detta existerar inom samt till sig svårt för att utläsa ur domen, dock uppfattningen torde ändå stämma tillsammans med verkligheten. Denna ögonkontakt ligger troligen även mot bas på grund av dem danska domstolarnas, inklusive Højesterets, fortsatt försiktiga hållning.

    De finska domstolarna saknar sedan länge lagprövningsrätt. Detta förhållande ändrades ej inom samband tillsammans med för att vissa andra grundlagsreformer nyligen genomfördes, dock frågan plats dock uppe mot samtal inom detta sammanhanget, bl. a. mot bakgrund från för att Europakonventionen ägde införlivats inom finsk riktig. Grundlagsutskottet konstaterade inom en motivuttalande för att detta faktum för att rättighetsreglerna inom grundlagen formulerades något skarpare än tidigare inom förening tillsammans dem internationella konventionernas ökade innebörd fanns ägnat för att ge rättigheterna ökad direkt tillämplighet nära domstolarna.

Denna tillämplighet plats dock i enlighet med utskottet ej inom sig avhängig från för att domstolarna tillerkändes lagprövningsrätt. inom stället förutsattes deras tillämpning från rättighetsregler helt ske genom lagtolkning. Utskottet utgick alltså ifrån för att varenda konflikter mellan finska lagar samt Europakonventionen alternativt grundlagen antingen existerar skenbara alternativt går för att tolka bort!25 Längre går detta knappast för att komma ifrån dem från den tyska författningsdomstolen uppställda avgränsningar till hur långt den grundlagsvänliga lagtolkningen skall behärska sträcka sig.

2. Närmare ifall innebörden från begreppen grundlagstolkning, grundlagsvänlig lagtolkning samt åsidosättande från team
skandinavisk doktrin
Frågan ifall fanns gränsen egentligen går mellan för att åsidosätta enstaka team samt för att tolka den vid en visst sätt, sålunda för att den tolkningsvägen görs förenlig tillsammans med grundlagen, äger diskuterats relativt många inom skandinavisk statsrättslig doktrin.

Teoretiskt existerar detta förvisso inget större bekymmer för att skilja dem olika alternativen åt,26 en åsidosättande innebär mot skillnad ifrån enstaka grundlagsvänlig lagtolkning för att lagen ej tillämpas inom detta konkreta fallet. inom detta inledningsvis nämnda uniformsförbudsmålet innebar detta för att dem tilltalade frikändes,

24 A. a. s. 9. 25 titta Grundlagsutskottets betänkande 25/ s.

7 f. 26 titta dock angående skillnaden mellan centraliserad samt decentraliserad normprövning Nergelius, a. a. s. ff.

eftersom dem fanns åtalade på grund av förbrytelse mot enstaka team såsom hovrätten ansåg artikel grundlagsstridig. Lagen upphävdes emellertid ej genom detta, varför detta existerar teoretiskt fullt tänkbart för att den kommer för att användas vid nytt nära något annat situation Vilka rättsliga konsekvenser får då en kritisk var domstolen inom stället på grund av för att åsidosätta ett team tolkar denna sålunda för att den blir förenlig tillsammans grundlagen?

Den viktigaste skillnaden gentemot åsidosättandet existerar givetvis för att lagen formellt sett används inom målet samt läggs mot bas till enstaka dom, ehuru tillsammans detta innehåll samt dem konsekvenser inom detta konkreta fallet vilket domstolen genom sin tolkning kommit fram mot Vissa varianter härav existerar givetvis tänkbara: inom Kløftadomen återförvisade Høyesterett, liksom framgår nedan, målet mot lägre instans samt förpliktade samtidigt den lägre instansen för att följa den tolkning från den omtvistade expropriationsbestämmelsen såsom Høyesterett egen gjort.

Även inom detta intressanta danska rättsfallet U , vilket kommer för att behandlas närmare nedan, återförvisade danska Højesteret, efter för att inledningsvis (restriktivt) äga tolkat grundlagen sålunda för att enstaka viss praxis inom domarfrågor ej stred mot grundlagens bestämmelser angående domares oavhängighet dock sedan kommit fram mot för att denna praxis kanske stred mot Europakonventionen, målet mot lägre instans till färsk prövning.

inom land i västeuropa innebär den prövning författningsrådet utför, vilket framgått ovan, för att ett team likt genom tolkning gjorts förenlig tillsammans med konstitutionen inom princip inte någonsin kunna tillämpas tillsammans ett ytterligare innebörd än den vilket Conseil Constitutionnel kommit fram mot ”Specialvarianterna” mot trots existerar dock huvudregeln beträffande tolkningsavgörandets innebörd ljus samt denna typ från avgöranden därför, såvitt avser dess formella konsekvenser, lätt för att skilja ifrån åsidosättandet från ett team.

    Sett ifrån en maktdelningsperspektiv existerar väl den viktigaste skillnaden mellan dem numeriskt värde typerna från avgöranden den, för att den domstol likt inom stället till för att åsidosätta lagen tolkar denna vid en sätt såsom både främjar enstaka svar från målet samt samtidigt innebär för att lagen ej befinns existera grundlagsstridig undviker den rena konflikt mellan team samt grundlag såsom åsidosättandet innebär.

Schematiskt går detta

27 Torstein Eckhoff hävdade för att ett dom ifrån högsta instans var enstaka team åsidosätts, p. g. a. domens prejudikatvärde normalt innebär för att lagen inte någonsin kommer för att användas igen. titta Høyesterett vilket grunnlovens vokter, inom inflytande og motiv. Et festskrift til Jens Arup Seip, Oslo s.

Detta existerar säkerligen normalt sett fallet, dock är kapabel dock ej ständigt förväntas bli konsekvensen från en åsidosättande; tillfällen är kapabel t. ex. tänkas då domstolar kommer inom konflikt tillsammans andra myndigheter angående innebörden från vissa bestämmelser, vilka domstolarna åsidosätter dock myndigheterna framhärdar inom för att tillämpa. Sannolikt måste dock lagstiftaren därför småningom ingripa inom enstaka sådan situation.

28 Jfr Smith, Høyesterett og folkestyret s. 75 o. 29 om tolkningsavgörandet verkligen äger dessa långtgående konsekvenser existerar dock ej helt oomtvistat; titta närmare Nergelius, a. a. s. f.

härvidlag för att utföra enstaka indelning mellan syfte var lagen upprätthålls på grund av för att den ej existerar grundlagsstridig, uppgift var lagen tolkas således för att den möjligen ges ett fräsch innebörd dock ändå ej kommer inom konflikt tillsammans grundlagens regler samt syfte var lagen åsidosätts på grund av för att den existerar tydligt grundlagsstridig Frågan existerar dock ifall dem båda senare alternativen även inom praktiken existerar sålunda lätta för att skilja ifrån varandra.

    I viss doktrin besitter detta ansetts artikel fallet. Andersen, likt plats många väsentlig mot dem amerikanska domstolarnas aktivism inom lagprövningsfrågor, menade rentav för att åsidosättandet från enstaka team inom detta allra inledande lagprövningsfallet, Marbury v. Madison ifrån , fanns enstaka onödigt politisk åtgärd samt för att bota frågan inom stället kunde äga avgjorts genom ett klok tolkning från lagen all detta resonemang bygger vid för att detta existerar möjligt för att utföra ett vass åtskillnad mellan åsidosättande från ett team samt en tolkningsavgörande.

även Torstein Eckhoff besitter ganska starkt betonat skillnaden mellan dem numeriskt värde typerna från avgöranden,32 dock samtidigt poängterat för att detta ibland existerar svårt för att titta några skarpa gränser mellan tolkning samt åsidosättande från enstaka team. ifall domstolen tolkar enstaka team vid en sätt vilket strider både mot ordalydelsen samt lagstiftarens intentioner besitter lagen inom praktiken i enlighet med Eckhoff snarast åsidosatts Eckhoff äger på denna plats satt fingret vid den möjligen maximalt centrala frågan inom sammanhanget, nämligen hur långt enstaka grundlagsvänlig lagtolkning egentligen kunna vandra utan för att inom praktiken innebära en åsidosättande från lagen.

inom svensk korrekt existerar detta svårt för att hitta något konkret modell vid problemet, främst vid bas från bristen vid avgöranden liksom bygger vid grundlagsvänlig lagtolkning, dock däremot illustreras detta väl från den tidigare nämnda norska Kløftadomen.

Sakfrågan inom Kløftamålet gällde beräkningsgrunden till kompensation åt markägaren nära expropriation.

§ inom den norska grundlagen stadgar för att den likt tvingas lämna ifrån sig sin egendom bör erhålla full kompensation på grund av förlusten från staten. inom målet prövades om bestämmelser inom års ekspropriasjonserstatningslov, i enlighet med vilka ersättningen skulle beräknas

30 Jfr Nergelius, a. a. s. samt Smith, Höyesterett og folkestyret s.

90 f. detta existerar givetvis riktigt, likt Smith framhållit (a. a. s. 76 f, 93 o. ) för att även dem fall var grundlagen upprätthållits besitter enstaka viss innebörd ifrån lagprövningssammanhang, eftersom dem är kapabel bidra mot för att tydlighet lagstiftarens respekt på grund av grundlagen. Detta gäller dock ej ifall dem normprövande organen trots för att dem anser sig utöva lagprövningsrätt existerar sålunda försiktiga för att dem inte någonsin åsidosätter regler likt förmå strida mot grundlagen; vilket Smith uttrycker detta (s.

94 f.) existerar detta svårt för att inom längden tro vid barnet liksom kurera tiden säger för att detta förmå simma, dock för att detta ej önskar utföra detta just till tillfället. 31 A. a. s. 13, jfr även s. 87 o. 32 A. a.: ”grunnlovsbestemmelser kunna komme inn inom bildet, ikke bare når detta er spørsmål ifall å sette enstaka lov til side, dock også når detta er spørsmål angående å tolke den”.

33 Ibid s. Dock kunde detta i enlighet med Eckhoff ändå artikel från visst nyfikenhet om domstolen egen betecknat avgörandet såsom en formulering till åsidosättande alternativt tolkning, eftersom detta sade något ifall domarnas hållning gentemot den lagstiftande makten.

efter den exproprierade egendomens bruksvärde, ej dess marknadsvärde, plats förenliga tillsammans § Höyesterett fann för att lagen till för att artikel grundlagsenlig måste tolkas sålunda för att kompensation till marknadsvärdet utgick.

Domen besitter inom efterhand kommit för att diskuteras särskilt mot bakgrund från den gradering liksom Høyesterett inom anslutning mot den s. k. preferred position principle gjorde mellan olika rättigheters ställning inom lagprövningssammanhang, dock intressantare inom detta kontext existerar domstolens uttalanden angående tolkningsfrågorna.

ursprunglig samt främst betonade domstolen för att detta ägde massiv innebörd på grund av bedömningen från lagens grundlagsenlighet inom vilken utsträckning lagstiftaren nära lagens antagande gjort enstaka personlig analys härav, vilket detta även inom övrigt råder massiv enighet ifall inom norsk korrekt angående detta råder tvivel angående enstaka eventuellt grundlagsstridig lagbestämmelses innebörd, vilket plats fallet denna plats, måste dock domstolarna äga korrekt samt plikt för att nyttja lagen vid detta sätt likt bäst harmonierar tillsammans grundlagen.

inom samt tillsammans för att § innebar en krav vid full kompensation kunde ej detta likt myndigheterna inom detta konkreta fallet ansett existera enstaka rimlig kompensation artikel tillräckligt, även ifall därför plats fallet i enlighet med lagen. Høyesterett upphävde därför detta utslag likt ett lägre instans meddelat samt återförvisade målet mot denna instans till färsk granskning.

Samtidigt klargjorde Høyesterett för att den lägre instansen nära sin prövning plats bunden från den tolkning från expropriationsersättningslagen såsom Höyesterett gjort.

Om innebörden från denna dom äger detta allt sedan den meddelades förts enstaka energisk argumentation. Alltjämt diskuteras angående den egentligen innebar för att Høyesterett åsidosatte lagen alternativt tolkade denna därför för att den blev förenlig tillsammans med grundlagen Onekligen visar domen hur svårdragen gränsen inom praktiken förmå existera mellan dem båda alternativen.

    Vidare är kapabel man tillsammans utgångspunkt ifrån resonemanget inom domen ställa frågan ifall den grundlagsvänliga lagtolkningen egentligen bygger vid ett tolkning från den team vars grundlagsenlighet existerar objekt på grund av prövning, alternativt angående detta inom verkligheten ändå existerar själva grundlagstexten likt tolkas. Å en sidan menade alltså Højesterett (s.

6) för att domstolen, då tvivel finns angående ett lagbestämmelses innebörd, skall tillämpa samt tolka lagen således för att den harmonierar tillsammans grundlagen. Samtidigt framhölls (s. 9) för att domstolarna då lagen existerar oklar äger betydligt större chans för att nyttja § inom grundlagen liksom tolkningsprincip än annars. Själva grundlagstexten blir då underlag på grund av den tolkning från lagen såsom skall ske.

vid identisk sätt

34 Rt. s. 6, jfr Smith inom Høyesterett og folkestyret s. 91 samt Andenaes, a. a. s. f. titta dock på grund av bedömning mot för att denna följsamhet gentemot lagstiftarens värderingar gått till långt Smith inom The Legitimacy of Judicial Review of Legislation — A Comparative Approach, inom Constitutional Justice beneath Old Constitutions s. 35 titta senast Carl August Fleischer, Regulering og ekspropriasjon, Lov og Rett , särskilt s.

ff m. h. t. ytterligare litteratur. symboliskt till oklarheten angående detta svårkategoriserade avgörandets innebörd existerar för att Eivind Smith inom ett produkt (Norge liksom konstitusjonelt demokrati, Jussens Venner, s. n. 18) hävdat för att Høyesterett åsidosatte lagbestämmelsen, samtidigt likt han inom Høyesterett og folkestyret (s.

76) menar för att domen existerar en modell vid en tolkningsavgörande tillsammans med effekter liksom starkt påminner angående en åsidosättande. titta dock även s. ifall för att domen förmå karakteriseras vid båda sätten.

menade Eckhoff för att grundlagen förmå erhålla innebörd ej bara då enstaka team skall åsidosättas utan även då detta existerar fråga ifall för att tolka lagen.

liksom modell hänvisade han mot för att tryckfrihetsbestämmelsen inom grundlagens § förmå ett fåtal innebörd nära tolkningen från lagar likt förbjuder ärekränkning, pornografi alternativt blasfemi dock vid vilket sätt skall grundlagen inom således fall influera den grundlagsvänliga lagtolkningen? Detta måste väl ske sedan grundlagsbestämmelsen från rättstillämparen givits ett viss tolkning (vare sig detta sker utifrån dess ordalydelse alternativt dess ändamål alternativt något annat) denna plats blir detta då fråga ifall enstaka grundlagsvänlig lagtolkning vilket bygger vid ett tidigare utförd grundlagstolkning, vilket torde ligga ner nära vilket Eivind Smith äger betecknat liksom lagprövningsrätt var grundlagen endast används såsom tolkningsprincip (och ej liksom ”skranke” till lagstiftaren) Smith menar även för att motsvarande harmoni inom regelverket likt detta vilket eftersträvas genom den grundlagsvänliga lagtolkningen förmå uppnås genom enstaka restriktiv grundlagstolkning Detta existerar givetvis riktigt, ehuru liknande avgöranden från begreppstekniska skäl bör behållas inom sär ifrån dem tolkningsavgöranden var detta inom stället existerar den vanliga lagen såsom tolkas extensivt, inom grundlagsvänlig anda.

Nyligen äger till övrigt Henrik Zahle, inom anslutning mot U , varom mera nedan, varnat till enstaka tolkning var grundlagen anpassas mot den vanliga lagen inom stället på grund av tvärtom Jag önskar instämma inom denna varning, eftersom enstaka sådan teknik, vilket Zahle påpekar samt vilket svensk rättspraxis delvis illustrerar, förmå ses likt formulering till nonchalans inför dem fundamentala värden liksom kommer mot formulering inom grundlagstexten.

    Schematiskt skulle oss emellertid i enlighet med ovanstående resonemang äga för att utföra tillsammans fyra olika typer från tolkningsavgöranden, nämligen (a.) sådana var enstaka team tolkas extensivt, inom avsikt för att ett fåtal den för att harmoniera tillsammans grundlagen, dock var själva grundlagen ej varit objekt på grund av någon tolkning, (b.) liknande var den grundlagsvänliga lagtolkningen influeras från enstaka tolkning från grundlagstexten, (c.) sådana vilket enbart bygger vid ett tolkning från grundlagen samt (d.) liknande var harmonisering uppnåtts genom ett restriktiv grundlagstolk-

36 A.

a. 37 Jfr den svenska fri- samt rättighetsutredningen inom SOU s. ”Det bör inom sammanhanget påpekas för att lagprövning inom egentlig fras aktualiseras inledningsvis angående detta rättstillämpande organet äger funnit detta omöjligt för att bringa innehållet inom numeriskt värde författningar vid skilda nivåer inom överensstämmelse tillsammans med varandra tillsammans hjälp från ett tolkningsprocedur var den högre författningen tjänar likt tolkningsdatum nära fastställandet från innebörden från den lägre.” 38 A.

a. s. 39 Ibid. s. 40 inom artikeln Er brug af konstituerede dommere brud vid grundloven?, Lov og Ret (Danmark) femte månaden i året s. 11 f.

ning. Dessa fyra varianter skulle då utgöra mellangruppen mellan detta rena åsidosättandet samt detta rena upprätthållandet från ett team. Frågan existerar dock ifall ens denna indelning existerar fullt precis alternativt heltäckande.

Alternativ d. ligger t. ex. inom praktiken nära detta rena upprätthållandet från ett team samt vad gäller alternativ a. existerar frågan angående man någonsin förmå tänka sig enstaka grundlagsvänlig lagtolkning vilket sker utan någon struktur från hänsynstagande mot hur grundlagen likt sådan bör tolkas. Verkligheten tycks existera på grund av komplicerad till för att behärska återges genom indelningar samt schematiseringar från detta stöt.

Den svenska diskussionen
Det existerar liksom sagt enkel för att instämma tillsammans med Bertil Bengtssons inledningsvis nämnda bedömning mot bristen vid seriös samt intensiv samtal ifall grundlagstolkning inom svensk riktig. identisk förhållande gäller diskussionen angående grundlagsvänlig lagtolkning. Skillnaden gentemot dansk samt norsk korrekt existerar härvidlag slående inom års Regeringsform fanns enstaka speciell bestämmelse angående hur grundlagen borde tolkas, nämligen § 84, i enlighet med vilken grundlagarna skulle ”efter deras ordalydelse inom varenda särskilt fall tillämpas”.

Bestämmelsen kommenterades bl. a. inom en jobb ifrån från Ole Westerberg,42 vilket dock inom många upphöjd grad, särskilt inom jämförelse tillsammans dem arbeten såsom nära identisk period utkom inom land samt Norge, plats inriktat vid enstaka rent språklig bedömning från stadgandets innebörd. om även andra lagtolkningsmetoder än den bokstavstolkning likt den efterhand allt mer obsoleta grundlagen påbjöd kunde anlända mot användning diskuteras åtskilligt, dock nästan inget säges angående hur domstolarna inom konkreta fall borde tillämpa stadgandet.

Detta hängde väl samman tillsammans bristen vid lagprövningspraxis överhuvudtaget nära denna tidsperiod, då lagprövningsrättens existens alltjämt plats omtvistad Inför

41 inom dansk korrekt är kapabel förutom Andersens ovan berörda sysselsättning ifrån hänvisas mot Ross' utförliga diskussioner ifall grundlagstolkning t. ex. inom Ross/Espersen, Dansk Statsforfatningsret, 3 uppl., Köpenhamn s.

37 ff. samt 52 ff., var Ross tillsammans hänvisning mot statsrättens politiska karaktär förordade ett jämfört tillsammans med den vanliga lagtolkningen betydligt friare, mer politisk än formellt juridisk grundlagstolkning. Vidare förmå hänvisas mot Jens Peter Christensens Forfatningsretten og detta levende liv ifrån , tillsammans utförliga diskussioner ifall grundlagstolkningens karaktär, samt Zahles Dansk forfatningsret 1, Köpenhamn s.

67– inom norsk korrekt bör förutom dem redan berörda framställningarna även Frede Castbergs arbeten, t. ex. Fra statslivets rettsproblemer, Oslo , nämnas. — titta f.ö. på grund av bedömning mot tanken för att statsrättens politiska karaktär nödvändiggör enstaka ytterligare tolkning än den liksom brukar förknippas tillsammans traditionell juridisk teknik Nergelius, a.

a. s. 42 RF § 84 — ”Grundlagarna utbildningsinstitution efter deras ordalydelse inom varenda särskilt fall tillämpas”, huvudstaden 43 titta Nergelius, a. a. s. f. ifall rättsläget nära denna period samt debatten, mellan bl. a. Petrén samt Undén, ifrån samt några kalenderår vidare.

antagandet från den nuvarande Regeringsformen rekommenderade dock både författningsutredningen samt grundlagberedningen för att § 84 ej skulle erhålla någon motsvarighet inom nya RF.

Grundlagen borde inom stället i enlighet med dem båda utredningarna tolkas i enlighet med identisk principer liksom gäller på grund av lagtolkning inom allmänhet (dvs., likt uttalandena får förstås, tillsammans med utnyttjande från gängse lagtolkningsmetoder såsom intentionstolkning, teleologisk tolkning, bokstavstolkning, ordnad tolkning osv) Detta äger även varit den ledande uppfattningen inom doktrinen, dock vissa nyanser förekommer, vilka utför för att rättsläget inom ljus ej framstår liksom helt tydligt.

    Bengtsson besitter vilket sin elementär inställning uttalat för att den grundlagstolkning likt rekommenderas inom förarbetena inom samt till sig existerar naturlig mot bakgrund från grundlagens föga dramatiska tillkomsthistoria. års Regeringsform avsåg snarare för att kodifiera vilket vilket redan gällde inom praxis än för att introducera någon färsk ögonkontakt vid statsskicket, varför likheten mellan grundlagen samt ett vanlig team i enlighet med Bengtsson existerar påtaglig Även angående detta senare påståendet förmå ifrågasättas — nog ger väl grundlagen trots allt formulering på grund av andra, mer överordnade samhälleliga värden än den vanliga lagstiftningen?

— är kapabel den odramatiska historien givetvis äga innebörd på grund av tolkningen.
    Samtidigt äger dock Bengtsson efterhand allt starkare betonat för att just rättighetsreglerna inom 2 kap. RF bör tolkas generöst mot den enskilde. Orsaken härtill existerar förutom allmänna rättssäkerhetsskäl främst för att flera från reglerna inom 2 kap.

RF existerar resultatet från politiska kompromisser, vilket även återspeglas inom dem inom allmänhet oklara förarbetsuttalandena. för att då prata ifall t. ex. lagstiftarens vilja alternativt intentionstolkning existerar såsom Bengtsson framhållit orealistiskt Även uppfattningen för att just 2 kap. RF skall tolkas generöst mot den enskilde torde existera okontroversiell

44 titta SOU s.

resp. s. Bokstavstolkning från grundlagen äger därefter många sällan förekommit inom praxis alternativt förordats inom doktrinen, dock dock anbefallts samt tillämpats från lagrådet inom några fall; titta majoriteten (Wahlgren samt Hessler) inom yttrande från den 19 mars , inom prop. / s. Även detta ovan inom not 4 nämnda yttrandet ifrån femte månaden i året ifall kommunal skatteutjämning hör mot denna kategori.

inom ljus råder dock, främst p.g.a. bristen vid enhetlighet inom rättstillämpningen (jfr Nergelius, a. a. s. f. samt Strömberg, Normgivningsmakten i enlighet med års regeringsform, 2 uppl, skogsdunge s. ) oklarhet ifall vilken teknik, ifall någon, vilket lagrådet normalt använder; förhållandena existerar därvidlag likartade tillsammans vad Bengtsson beskrev inom Förvaltningsrättslig tidskrift (FT) s.

45 titta ifall expropriation samt grundlagstolkning, inom Festskrift mot Henrik Hessler, huvudstaden s. 38 f. 46 Ibid, titta även kompensation nära offentliga ingrepp 1 — Egendomsskyddet i enlighet med Regeringsformen, huvudstaden s. 31, angående konstitutionsutskottets lagprövning, inom 14 uppsatser –, huvudstaden s. f. samt Grundlagen samt fastighetsrätten s.

47 Jfr t. ex. Holmberg/Stjernquist, Grundlagarna, huvudstaden s. titta även Nergelius, a. a. s. (där f. ö. uttryckssättet för att just nära tolkning från 2 kap. RF ”kan rentav enstaka tolkning vilket ligger nära stadgandets ordalydelse inom vissa fall existera önskvärd”

Så långt är kapabel således allt tyckas existera frid samt fröjd.

Frågan existerar dock vilket dem ovan angivna huvudprinciperna närmare bestämt innebär. Synpunkten för att grundlagstolkning skall ske efter identisk principer likt lagtolkning inom allmänhet framstår faktiskt inom sig vilket ganska intetsägande, ej minimalt tillsammans tanke vid dem många skiftande förutsättningar vilket inom verkligheten gäller på grund av olika fall från lagtolkning Metoden på grund av grundlagstolkning kunna, såsom Bengtsson uttryckt detta, ej anses sålunda preciserad, för att detta ej skulle finnas enstaka viss marginal till olika tolkningar (!) Stundtals äger inom doktrinen enstaka inom sig naturlig åtskillnad gjorts mellan tolkning nära lagens tillkomst respektive nära lagprövning Den praktiskt viktigaste skillnaden mellan dem båda fallen existerar för att detta finns större utrymme för att beakta grundlagsmotiven, samt själva grundlagsregelns avsikt, nära lagstiftning51 än inom enstaka lagprövningssituation, var bedömningen från ifall enstaka uppenbar grundlagsstridighet förekommer hellre bör göras tillsammans utgångspunkt ifrån grundlagstexten än ifrån dem inom allmänhet oklara motivuttalandena Just tillsammans tanke vid lagprövningsfallen besitter Bengtsson analyserat fyra tänkbara situationer.

”Ytterligheterna” existerar denna plats å en sidan för att enstaka team strider både mot grundlagstexten samt mot grundlagens förarbeten, respektive för att enstaka team existerar förenlig tillsammans med båda dessa. inom dessa fall existerar domstolarnas granskning lätt för att göra; inom inledande fallet skall lagen åsidosättas, inom detta andra skall den upprätthållas.

dem jobbiga fallen existerar ifall ett team antingen strider mot genomskinlig grundlagstext, dock skulle behärska godtas i enlighet med grundlagens förarbeten, respektive för att enstaka team existerar förenlig tillsammans med grundlagens skrivelse dock ej tillsammans med dess förarbeten. för att, tillsammans med iakttagande från uppenbarhetskravet inom RF ,

onekligen existerar mindre lyckat; stadgandets ordalydelse existerar självklart enstaka utgångspunkt samt en oerhört betydelsefullt tolkningsdatum nära all lagtolkning).

Med abstrakt normprövning avses kontroll av en lags principiella grundlagsenlighet

titta även lagrådet inom prop. / s. f. : ”Kravet vid enstaka grundlagstillämpning inom strikt överensstämmelse tillsammans lagtexten (legalitet) framträder dock knappast genomgående tillsammans identisk styrka. detta får sålunda anses äga större vikt, då detta gäller exempelvis innebörden från dem absoluta fri- samt rättigheterna alternativt då detta gäller vilket regeringen utan bemyndigande äger förordna angående, än då fråga existerar angående riksdagens chans för att delegera normgivningsmakt mot regeringen.” 48 Jfr Fredrik Sterzel, Lagrådet samt engångsskatten, inom den från Rättsfonden utgivna angående våra rättigheter III, huvudstaden s.

49 titta angående Konstitutionsutskottets lagprövning s. 50 titta Bengtsson, ifall lagrådsgranskningens gränser, FT s. samt Håkan Strömberg, Normgivningsmakten s. f. 51 Även lagrådet bör i enlighet med Bengtsson (a. a.) beakta grundlagsregelns avsikt, inom den mån detta förmå konstateras, till för att förbättrad behärska undersöka ifall en lagförslag ställer den enskilde inom en sämre läge än vilket grundlagsregeln fullfölja.

52 titta Bengtsson, a. a. samt Nergelius, a. a. inom Grundlagen samt fastighetsrätten besitter Bengtsson behandlat specialfallet för att enstaka tydlig konflikt råder mellan grundlagstexten samt grundlagens motiv, vilket existerar fallet tillsammans RF inom dess lydelse sedan 1 januari för att detta inom därför fall existerar grundlagstexten såsom skall äga prioritet, samt vilket den vanliga lagen sålunda för att yttra skall prövas mot, existerar i enlighet med Bengtsson givet; titta särskilt s.

19 f. o. 95 f.

åsidosätta lagen vilket tydlig grundlagsstridig bör, vilket Bengtsson framhåller, ligga ner närmare mot hands inom detta förra fallet detta speciella krav likt RF uppställer till för att ett domstol skall behärska åsidosätta enstaka lagbestämmelse — dvs. för att grundlagsstridigheten måste artikel uppenbar — påverkar givetvis synen även vid grundlagstolkningen samt den vanliga lagtolkningen denna plats åsyftas då ej den inom samt på grund av sig många intressanta samt till lagprövningens utövande elementär frågan hur RF inom sig skall tolkas,55 liksom frågan vilken tolkning från lagtext respektive från grundlagarnas olika stadganden liksom uppenbarhetskravet påbjuder.

detta kunna t. ex. konstateras för att KU:s till den städse försiktiga lagprövningen således viktiga motivuttalande ifrån (”(U)ppenbarhetsrekvisitet medför inom detta fall i enlighet med utskottets fras för att riksdagens tillämpning från visst grundlagsstadgande måste respekteras således länge detta håller sig inom ramen till enstaka möjlig tolkning från bestämmelsen inom fråga”56) ej bara framstår vilket inom sak orimligt,57 utan innebär för att domstolarnas tillfälle för att åsidosätta lagar vid bas från materiell grundlagsstridighet existerar minimala.

inledningsvis angående detta skulle existera fullkomligt omöjligt till enstaka domstol för att tolka enstaka lagregel liksom förenlig tillsammans grundlagen skulle lagen behärska åsidosättas. Detta skulle däremot ej artikel möjligt ifall lagen från allt för att döma, nära tillämpning från normala tolkningsmetoder, framstår likt grundlagsstridig. fanns verkligen tanken på baksidan grundlagsfästandet från lagprövningsrätten för att den inom praktiken skulle artikel därför gott likt omöjlig för att tillämpa?

Westerberg äger gjort gällande för att uppenbarhetskravet kunna uppfyllas genom tolkning från den högre bestämmelsen, dvs., nära lagprövning, från grundlagsregeln. nära denna tolkning borde i enlighet med Westerberg (som på denna plats nedsänkt påfallande nära förarbetena) vanliga metoder på grund av lagtolkning existera tillåtna Bengtsson besitter till sin sektion förordat för att den vanliga lagen inom lagprövningsfall skall tolkas i enlighet med sin ordalydelse.

Lagens motiv är kapabel knappast tillmätas någon större innebörd inom incident från ett eventuell grundlagsstridighet, åtminstone ej inom incident från konflikt tillsammans med 2 kap. RF. ifall ett bok-

53 titta närmare belöning nära offentliga ingrepp 1 s. 53 f. 54 identisk krav ställs i enlighet med RF även vid från regeringen avgjorde förordningar, vilket tillsammans med dimma kunna kritiseras (se t.

ex. Nergelius, a. a. s. f.). Denna speciella fråga skall dock ej behandlas närmare denna plats. 55 titta härom senast Nergelius, a. a., bl. a. s. f., ff. o. ff. 56 KU / s. 57 Uttalandet bygger vid KU:s perception för att eftersom endast riksdagen, den främste lagstiftaren, kunna stifta grundlag sålunda existerar även riksdagen bäst ägnad för att att fatta beslut eller bestämma något ett regels grundlagsenlighet.

på denna plats förväxlas rättslig behörighet för att stifta grundlagar samt andra lagar tillsammans med faktisk juridisk kompetens för att värdera lagarnas grundlagsenlighet; jfr Nergelius s. f. 58 titta Regeringsformen 2 kap. 18 § angående egendomsskydd, FT s.

stavstolkning från lagen ger nära handen för att enstaka tillämpning från denna skulle utföra detta rättighetsskydd grundlagsregleringen syftar mot meningslöst därför bör detta artikel tillräckligt till för att bestämmelsen skall anses strida mot RF Strömberg äger, tillsammans hänvisningen mot nödvändigheten från respekt på grund av grundlagen, förordat ett strikt grundlagstolkning inom dessa fall, även ifall detta skulle medföra jobbiga praktiska konsekvenser vid begränsad sikt Uttalandena visar för att meningarna inom doktrinen varit delade samt för att den minimala handlingsfrihet likt KU ville tillerkänna domstolarna ej utan vidare accepterats.

Vidare besitter den synpunkten framförts för att tolkningen från grundlagen skall påverkas från hur resehandling politiskt kontroversiellt en visst grundlagsstadgande existerar Holmberg äger t. ex., tillsammans hänvisning särskilt mot tre regler inom RF –13 (huruvida enstaka rättighetsbegränsning existerar godtagbar inom en demokratiskt samhälle, om den hotar den fria åsiktsbildningen samt om lagstiftaren beaktat vikten från vidaste tänkbara yttrande- samt informationsfrihet), hävdat för att domstolar ej bör ”bedriva politik beneath sken från lagprövning.”62 för att vissa grundlagsstadganden förmå existera mer svårtolkade än andra existerar inom samt på grund av sig självklart.

Vidare existerar detta ej orimligt för att graden från politisk känslighet förmå äga innebörd till lagprövningens inriktning, därför för att denna blir livligare beträffande rättigheter vilket existerar oomtvistade än vad gäller t. ex. egendomsskyddet inom RF Däremot existerar detta knappast möjligt för att vid detta sätt likt Holmberg önskar undandra vissa speciella grundlagsregler ifrån domstolarnas prövning; inom sista grabb måste detta, än ett gång, artikel domstolarnas sak för att att fatta beslut eller bestämma något angående ett team existerar grundlagsstridig alternativt ej Vilken existerar då synen inom landet vid grundlagsvänlig lagtolkning?

Praxis existerar, åtminstone avseende rättighetsreglerna inom 2 kap. RF, således gott likt obefintlig,65 vilket existerar anmärkningsvärt eftersom detta existerar enkel för att hitta uttalanden inom doktrin samt förarbeten angående för att denna typ från lagtolkning existerar önskvärd ifall svårförenlighet mellan team samt grundlag föreligger.

Lagprövning bör i enlighet med denna perception egentligen endast komma inom fråga subsidiärt, angående den grundlagsvänliga

59 titta Bengtsson, kompensation s. 60 f. samt bl. a. inom ifall expropriation samt grundlagstolkning s. 60 Normgivningsmakten s. efternamn definition från strikt grundlagstolkning existerar dock ej ren bokstavstolkning, utan för att grundlagsstadgandets innebörd skall fastställas tillsammans med ledning från dess ordalydelse inom belysning från lagmotiven (se s.

). 61 titta t. ex. Bengtsson, ifall domstolarnas lagprövning, SvJT s. f. 62 inom vid spaning efter rättigheterna, SvJT s. ff. 63 Jfr Nergelius, a. a. s. ff. tillsammans med förespråkande från den s. k. preferred rights-läran. 64 Jfr ibid s. f. o. tillsammans bedömning mot den ståndpunkt såsom bl. a. Holmberg förfäktat. titta även s. f, tillsammans bedömning mot ett liknande tankegång rörande lagrådets laggranskning framförd från Karl-Göran Algotsson inom Lagrådet, rättsstaten samt demokratin, huvudstaden 65 Metoden besitter dock förekommit inom vissa fall liksom gällt rena normgivningsfrågor från mekanisk karaktär; titta t.

ex. RÅ ref.

lagtolkningen misslyckats Bristen vid praxis fullfölja detta givetvis svårt för att diskutera vilken rättslig innebörd en tolkningsavgörande besitter inom svensk riktig, alternativt om detta existerar en ”bra” alternativ till för att undvika annars möjligen allt vanligare konflikter mellan bedömning samt lagstiftande auktoritet.

detta existerar möjligt, rentav troligt för att Europakonventionens samt EG-rättens samtidiga införlivande inom svensk riktig kommer för att utföra denna typ från avgöranden betydligt vanligare inom ett snar kommande, inom takt tillsammans för att antalet normprövningsfall ökar, dock hittills (dvs. beneath samt ) besitter denna trend lyst tillsammans sin frånvaro.

Svensk konstitutionell rättspraxis lider tillsammans med andra mening från en ”tolkningsunderskott”, vilket dock ej hindrar för att en antal intressanta avgöranden var olika tolkningsfrågor aktualiserats trots allt förekommit.

3. Tolkningsfrågor inom praxis
Det bör genast understrykas för att avsikten ej existerar för att inom detta segment utföra någon fullständig översyn från samtliga svenska lagprövningsfall,67 utan endast för att behandla dem fall var tolkningsfrågor (i allmänhet ämnen ifall tolkning från grundlagen) haft innebörd till utgången.

Härigenom blir antalet fall något mindre, dock sett inom relation mot antalet lagprövningsfall vilket förekommit sedan RF infördes existerar detta ändå ganska stort.
    Dessa avgöranden förmå på denna plats på grund av enkelhetens skull delas in inom olika grupper Störst från dessa grupper existerar, möjligen ej helt oväntat, dem avgöranden såsom utmärks från för att domstolarna varit alltför restriktiva inom sin grundlagstolkning.

Bland dessa avgöranden är kapabel inledningsvis nämnas NJA s. , likt gällde regler ifall återbetalning inom enstaka förordning ifall statliga bidrag för bostad. ett individ ägde från tingsrätten ålagts för att återbetala felaktigt uppburna bidrag för bostad mot kommunen, dock Svea HovR ogillade kommunens mål tillsammans motiveringen för att denna gällde en åliggande till enskild inom hans förhållande mot detta allmänna samt därför i enlighet med 8 kap.

RF ej kunde bifallas endast tillsammans stöd från enstaka förordning.

66 titta t. ex. Bengtsson, angående expropriation s. 56 f., SOU s. samt Svea HovR inom prop. / fordons. 2. 67 sådana översikter finns inom Strömberg, Normprövning inom nyare rättspraxis, FT s. – (såvitt gäller tiden fram mot ) samt inom Nergelius, a. a., kap. (till samt tillsammans ).

68 tillsammans denna gruppindelning faller vissa många speciella avgöranden utanför framställningen. detta viktigaste från dessa existerar väl sannolikt NJA s. 1, detta berömda skattefjällsmålet, var utgången mot massiv sektion fanns avhängig om vissa bestämmelser inom rennäringslagen angående upplåtelse från jakt- samt fiskerätt skulle tolkas tillsammans med utgångspunkt inom samtida förhållanden, varvid samerna närmast plats objekt på grund av enstaka positiv särbehandling, alternativt, såsom Bengtsson menade, utifrån en historiskt betraktelsesätt, varvid samerna kunde anses existera diskriminerade.

Några direkta slutsatser existerar dock, bortsett ifrån vilket gäller omfattningen från uppenbarhetskravet (se härom Nergelius, a. a. s. ), svåra för att dra från avgörandet.

HD fann dock för att återbetalningsreglerna fanns sammankopplade tillsammans med gynnande föreskrifter liksom regeringen jämlikt RF st. 1 p. 2 ägde besluta angående tillsammans med stöd från sin restkompetens, varför dem ej rubbade regleringens gynnande karaktär samt följaktligen ej fordrade lagform.

HD:s motivering på grund av för att anlända fram mot denna ej särskilt självklara slutsats (återbetalningsregler torde normalt, åtminstone från den enskilde, upplevas likt tyngande samt dem inom målet prövade bestämmelserna besitter på grund av övrigt senare givits lagform) visar hur restriktiv grundlagstolkningen inom målet plats. Visserligen menade HD för att angående man såg ”isolerat” vid föreskrifterna ifall återbetalningsskyldighet, sålunda föll dessa jämlikt RF inom lagområdet.

Denna perception ägde även stöd inom doktrinen. Kopplingen mot den inom författningen justerade förmånen kunde dock föranleda enstaka ytterligare granskning. Vidare kunde en krav vid lagform till dessa bestämmelser utföra detta svårare för att överhuvudtaget begagna förordningsformen till ett bidragsreglering, då således annars vore önskvärt, vartill kom för att bidragsförordningar från detta stöt liksom målet gällde ej fanns någon enstaka företeelse utan ägde blivit ganska vanliga.

i enlighet med HD (NJA s. f.) saknades därför anledning på grund av domstolarna för att underkänna den praxis liksom sålunda ägde utbildat sig inom regeringens normgivning. Trots för att detta mesta pekade vid för att bestämmelserna fordrade lagform menade alltså HD enhälligt för att domstolarna ej borde underkänna enstaka inom regeringens normgivning utvecklad grundlagsstridig praxis, vilket måste sägas existera anmärkningsvärt

Ett annat kritisk mot vilken bedömning till överdriven restriktivitet tillsammans med dimma kunna riktas — samt besitter riktats70 — existerar NJA s.

Fallet gällde stämpelskatt nära inköp från s. k. äldre tomträtt. i enlighet med p. 4 inom övergångsbestämmelserna mot års stämpelskattelag fanns sådant inköp ej skattepliktigt. års team, såsom trädde inom kraft den 1 juli ,

69 Avgörandet ger även anledning för att något kommentera begreppet konstitutionell praxis, likt stundtals inom doktrinen ansetts existera en viktigt tolkningsdatum (se t.

ex. Sterzel, a. a. s. f.). HD tycks ju på denna plats mena för att detta förhållandet för att ett viss sedvana utvecklats vid en visst zon innebär för att denna efter ett period skall godtas inom egenskap från konstitutionell praxis. identisk synpunkt kom mot formulering inom diskussionen angående den kommunala skatteutjämningen.

Sedan lagrådet den 12 femte månaden i året avstyrkt en förslag mot kommunal skatteutjämning liksom grundlagsstridigt äger både KU samt lagrådet (med ett ytterligare sammansättning än inom detta inledande yttrandet), bl. a. tillsammans med hänvisning mot konstitutionell praxis, funnit för att en inom stort sett likartat förslag ej strider mot RF titta KU /y s.

9 ff. samt lagrådet inom yttrande den 13 oktober , återgivet inom prop. / s. 76 ff. Vari denna praxis egentligen består, utöver inom detta faktum för att en visst, kanske grundlagsstridigt förfarande länge pågått, förklaras dock ej. inom fallet tillsammans med skatteutjämningens förhållande mot den kommunala självstyrelsen existerar detta särskilt anmärkningsvärt, eftersom lagrådets utvär inom femte månaden i året plats inledande gången någonsin likt något förslag ifall kommunal skatteutjämning granskades från behöriga juridiska bedömare.

detta förslaget skilde sig dessutom ifrån tidigare modell vid kommunal skatteutjämning. för att då genast försöka motivera dess existens inom rättsordningen tillsammans med förekomsten från enstaka något dunkel konstitutionell praxis tyder vid ett vilja, från identisk stöt vilket besjälat HD inom NJA s. , för att skyla ovan — samt undvika ta definitiv ställning mot — den tänkbara grundlagsstridigheten.

Jfr även Strömberg, Normgivningsmakten s. tillsammans bedömning mot för att ett normgivningspraxis ”som möjligen besitter byggt mera vid äldre slentrian än vid medvetna överväganden från konstitutionella aspekter” tillerkänns innebörd nära lagtolkning. 70 titta Strömberg, Normprövning inom nyare rättspraxis s. Bengtsson besitter bedömt detta fall vilket detta allvarligaste från dem såsom Strömberg riktat bedömning mot; titta ifall lagprövning ifrån domstolssynpunkt, SvJT s.

f.

innehöll inget motsvarande undantag samt inga övergångsbestämmelser. Avsikten tillsammans med lagen plats i enlighet med motiven för att även förvärven från dem äldre tomträtterna skulle existera skattepliktiga. Skattskyldighet inträdde då begäran ifall inskrivning beviljades. inom detta fall vilket HD prövade — var utgången, även inom hovrätten, blev helt olik än inom detta avgjorda hovrättsfallet RH — ägde inskrivning beviljats den 11 januari , dock förvärvet skett genom köpebrev från den 4 juni från innebörd plats för att avgift inom års fall, var inskrivning beviljades den 15 femte månaden i året , felaktigt utgått; inskrivning ägde ju var skett innan den nya lagen trätt inom kraft.

Svea hovrätt, likt prövade besvären däröver den 2 oktober , skulle i enlighet med den nya lagen varit hindrad för att befria klagandena ifrån skatteplikt, dock fann för att enstaka sådan rättstillämpning tydlig skulle strida mot förbudet mot retroaktiv skattelag inom RF st. 2 samt valde därför för att, genom tillämpning från års team, ej låta någon avgift utgå. HD konstaterade inom års fall för att särskilda övergångsproblem förelåg då förvärvet skett före dock inskrivningen beviljats efter lagens ikraftträdande, dock tolkade den nya lagens avsaknad från övergångsbestämmelser således för att avgift måste utgå.

Särskilt diskutabel fanns HD:s evaluering från lagens förenlighet tillsammans RF st. 2: ”Enligt 2 kap 10 § 2 st regeringsformen får, såvitt idag existerar inom fråga, avgift ej tas ut inom vidare mån än vilket följer från föreskrift såsom gällde då den omständighet inträffade likt utlöste skattskyldigheten. Huvudskälet mot retroaktiv lagstiftning existerar för att ett sådan lagstiftning bryter mot grundsatsen för att man inom förväg skall behärska värdera dem rättsliga konsekvenserna från en handlande.

kritisk existerar därför ifall den omständigheten liksom utlöser skattskyldigheten inträffar före alternativt efter den nya lagens ikraftträdande. Goda skäl är kapabel alltså anföras på grund av för att förvärvet skall anses artikel den omständighet såsom, inom den fras 2 kap 10 § 2 st regeringsformen innefattar, utlöser skattskyldigheten. Förutsättningar på grund av för att, liksom klagandena yrkat, tillsammans med stöd från 11 kap 14 § regeringsformen underlåta för att inom förevarande fall tillämpa års team föreligger emellertid inte."

Denna beskrivning tyder närmast vid för att HD ej ansåg detta tydlig för att förvärvet plats den skatteutlösande omständigheten, vilket måste ses såsom en modell vid ett många restriktiv grundlagstolkning.

Särskilt tillsammans tanke vid för att retroaktivitetsförbudet inom förarbetena motiverats tillsammans för att den skattskyldige måste behärska förutse konsekvenserna från sitt handlande, borde tidpunkten på grund av förvärvet artikel kritisk på grund av då skattskyldigheten skall inträda. Dessutom existerar detta ju, vilket framgått ovan, ett många vanlig perception inom doktrinen för att just rättighetsreglerna inom 2 kap.

RF bör tolkas generöst mot den enskilde, dock sålunda skedde ej på denna plats. såsom en alternativ ägde även ett grundlagsvänlig lagtolkning kunnat existera vid sin ställe (och kanske lindrat HD:s obehag inför för att behöva åsidosätta lagen); HD:s ledamöter kunde lämpligen äga ställt sig frågan ifall den nya lagen verkligen fanns avsedd för att ett fåtal konsekvenser liksom urholkade den enskildes rättighetsskydd.

Ett inom sak, tillsammans med tanke vid den enskildes åtminstone möglich rättsförlust, minimalt lika upprörande fall från restriktiv grundlagstolkning existerar RÅ ref.

I målet ägde enstaka individ blivit åtalad. tillsammans motiveringen för att detta fanns nödvändigt på grund av för att han skulle behärska ta mot artikel sin riktig inom brottmålet begärde denne inom ett skildring mot regeringen för att ett fåtal ta sektion från vissa handlingar hos säkerhetspolis.

Regeringen avslog hans begäran tillsammans med hänvisning mot sekretesskäl. Sökanden ansökte då ifall rättsprövning inom RegR, liksom därvid ägde för att ta ställning mot om detta fanns fråga ifall en sådant förvaltningsärende hos regeringen alternativt förvaltningsmyndighet likt avses inom 8 kap. 2 alternativt 3 § RF. Endast beneath denna förutsättning kunde begäran angående rättsprövning prövas inom sak.

för att frågan ej rörde något sådant förhållande vilket avses inom RF plats tydlig, dock frågan plats hur skulle tolkas inom sammanhanget. Denna paragraf rör föreskrifter ifall förhållandet mellan enskilda samt detta allmänna såsom gäller åligganden på grund av enskilda alternativt inom övrigt avser ingrepp inom enskildas personliga alternativt ekonomiska förhållanden, däribland föreskrifter angående förbrytelse samt rättsverkan från förbrytelse.

liksom RegR anförde torde även föreskrifter liksom begränsar rättigheterna inom RF 2 kap. omfattas från bestämmelsen. kritisk till domstolens granskning blev dock för att rätten för att ta sektion från allmänna handlingar ej regleras inom 2 kap. RF utan inom 2 kap. Tryckfrihetsförordningen samt därför, inom likhet tillsammans med dem bestämmelser främst inom Sekretesslagen liksom begränsade denna riktig, föll utanför tillämpningsområdet till RF.

Rättsprövning kunde därför ej komma inom fråga. begäran härom avvisades.

En ej helt orimlig tolkning från RF, särskilt mot bakgrund från den sökandes belägenhet, existerar för att denne faktiskt behövde handlingarna på grund av för att förbättra sitt försvar inom målet samt för att hans begäran därför gällde ingrepp inom hans personliga förhållanden, närmast inom form eller gestalt från rättsverkan från förbrytelse.

Detta behövde inom samt på grund av sig ej äga lett mot för att hans begäran bifallits — detta existerar många möjligt för att regeingen tillämpat dem inom målet aktuella sekretessbestämmelserna vid en rätt sätt — dock däremot borde begäran äga prövats inom sak inom stället på grund av för att förkastas vid den från RegR anförda grunden.

Avgörandet understöder i enlighet med min fras den inom doktrinen, särskilt vid senare tid, ej sällan presenterade uppfattningen för att tillämpningsområdet till rättsprövningslagen bör ändras ifrån för att omfatta dem problem att diskutera vilket avses inom –3 RF mot för att gälla, förslagsvis, ”den enskildes civila rättigheter samt skyldigheter”, inom anslutning mot art.

6 inom Europakonventionen Även fallet RÅ   bör nämnas inom detta kontext.

71 titta bl. a. Strömberg, Delade meningar angående allmän förvaltningsdomstols kompetens, FT s. f. samt Wiweka Warnling-Nerep, Skall rättsprövningslagen ”skrotas”? — Några reflektioner kring regeringsrådet Wahlgrens ”provokativa funderingar”, FT s.

1–

Målet gällde skolpliktens förhållande mot rörelsefriheten, vilken i enlighet med RF st. 1 endast är kapabel begränsas genom team. Skolplikten reglerades nära denna tidpunkt inom enstaka förordning, vilket majoriteten inom RegR fann godtagbart. Detta motiverades tillsammans för att skolplikten ej inskränkte rörelsefriheten samt ej hörde ”till dem ämnen angående primär fri- samt rättigheter likt existerar förbehållna detta obligatoriska lagområdet”.

RegR rörde sig denna plats vid ganska tunn fryst vatten samt är kapabel definitivt ej sägas äga utfört någon mer intensiv grundlagstolkning. Numera regleras till övrigt skolplikten inom team.

I några avgöranden ifrån HD existerar detta mer befogat för att prata ifall ett obefintlig än enstaka restriktiv grundlagstolkning.

Detta gäller mot för att börja tillsammans med NJA s.

, vilket gällde s. k. trädkramares agerande nära enstaka demonstration mot en motorvägsbygge inom Bohuslän. Några demonstrationsdeltagare dömdes till ohörsamhet mot ordningsmakten. Brottet bestod inom för att dem genom för att samlas nära vägbygget gjort detta omöjligt till Vägverket för att utföra jobb var samt för att dem vägrat lyda polisens uppmaning för att lämna arbetsplatsen.

HD fann utrett för att demonstranterna stört den allmänna ordningen, vilket jämlikt brottsbalken 16 kap. 3 § behövs på grund av straffbarhet. Samtidigt fanns detta ostridigt för att demonstranternas avsikt plats för att protestera mot motorvägsbygget. detta existerar då många tveksamt angående demonstranterna borde fällts mot ansvar till för att dem stört allmänordning, eftersom RF rimligen måste tolkas sålunda för att mötes- samt demonstrationsfriheten endast får begränsas från hänsyn mot ordning samt säkerhet nära själva sammankomsten.

enstaka lagbestämmelse likt begränsar enstaka rättighet från hänsyn mot allmän ordning borde då egentligen ej äga tillämpats, eftersom dessa trädkramare åtnjöt identisk demonstrationsfrihet liksom andra demonstranter Än allvarligare existerar möjligen NJA s. , såsom gällde en åtal på grund av rattfylleri var bevismaterialet främst utgjordes från en blodprov vilket inom strid tillsammans RB tagits från ett laboratorieassistent inom stället till såsom föreskrivet från enstaka doktor alternativt vårdpersonal.

Den tilltalade gjorde gällande för att denna bevisning mot resultat härav fanns ogiltig. inom HovR samt HD hävdade han även för att blodprovstagningen innebar en åsidosättande från RF , eftersom detta påtvingade kroppsliga ingrepp han utsatts på grund av saknade stöd inom team (jfr st. 1). Tingsrätten tog ej alls ställning mot grundlagsenligheten inom detta skedda, utan nöjde sig tillsammans för att konstatera för att laboratorieassistenten inom fråga plats duktig samt kunnig.

Hovrätten fann för att RF fanns avsedd för att skydda den enskilde individens kroppsliga integritet dock ej justerade frågan vilken bevisning vilket får åberopas inom brottmål.

Som innebar att en lag skulle stå i uppenbar strid med exempelvis en grundlag så att en domstol inte skulle tillämpa lagen

Analysbeviset kunde, eftersom detta ej förelåg någon omständighet likt förringade tilltron mot detta, läggas mot bas på grund av bedömningen. HD:s majoritet stödde sin dom just vid den fria bevisprövningens princip. Beträffande RF anfördes helt begränsad för att RB tillkommit författningsenligt samt för att beslutet för att acceptera den tilltalade blodprovstagning fanns lagligen grundat, varvid detta förhållandet för att provet tagits från ett laboratorieassistent ej inom sig gjorde åtgärden grundlagsstridig.

enstaka dissident ville ogilla åtalet, dock ej vid bas från grundlagsstridighet utan tillsammans hänvisning mot allmänna rättssäkerhetskrav. Endast HD:s majoritet

72 Jfr Bertil Wennergren, Demonstrationsfrihet samt civil olydnad, inom den från Rättsfonden utgivna ifall våra rättigheter IV, huvudstaden s.

tog sålunda ställning mot grundlagsenligheten, dock ej heller från majoritetens resonemang framgår då en åsidosättande från ett viss lagbestämmelse inom enstaka situation vilket den ifrågavarande skulle bli därför seriös för att åsidosatts.

HD konstaterar bara, ytterst knapphändigt samt inom sak knappast invändningsfritt, för att ej kränkts inom just detta fallet. Domstolen undvek härigenom för att ta ställning mot den många intressanta lagprövningsfråga liksom målet rymde.

Antingen måste denna dom tolkas liksom för att inom princip inga felaktigheter nära bevisanskaffandet fullfölja bevismaterialet ogiltigt jämlikt RF (vilket knappast vore rimligt), alternativt även förmå inga slutsatser alls dras inför framtiden.

Slutsatsen för att RF ej säger något ifall vilken bevisning såsom får åberopas kunna visserligen stödjas vid regeln angående fri bevisprövning inom RB , dock ifall hovrättens samt HD:s resonemang godtas förmå ju frågan ställas vilken självständig innebörd RF egentligen äger inom situationer såsom den inom detta syfte aktuella. Domstolarna föredrog, dock utan för att ge sig in vid någon egentlig tolkning från RF , för att frånkänna stadgandet praktisk innebörd inom ett konkret situation framför för att försöka åtgärda konflikten mellan den enskildes rättigheter samt den fria bevisprövningens princip.

    I trädkramarmålet existerar detta vilket synes enstaka sektion liksom tyder vid för att utgången faktiskt blev felaktig mot resultat från bristen vid grundlagstolkning. detta verkligt betänkliga inom målet existerar dock för att innebörden samt betydelsen från RF ej berördes inom någon instans. Detta tyder vid för att omedvetenheten alternativt okunskapen angående bestämmelserna inom RF 2 kap.

(eller motviljan mot för att ta dem vid allvar) åtminstone därför sent liksom fanns massiv inom svenska domstolar.
    De tre sistnämnda avgörandena illustrerar även ett ytterligare lite oroväckande trend inom svenska domstolars praxis, nämligen enstaka viss obenägenhet för att inom konkreta fall tillerkänna grundlagarna autentisk genomslagskraft samt konkreta rättsliga effekter.

Härpå finns flera modell.

Ett fall likt står inom blickpunkten existerar NJA s. , var åtal väckts mot Karl Beijbom samt Lars Hjörne, kultur- respektive chefredaktör på grund av Göteborgs-Posten, till förbrytelse mot upphovsrättslagen. Brottet bestod inom för att tidningen publicerat en från filmskaparen Peter Oscarsson författat s. k. manifest angående stadsteaterns konstnärliga mål utan för att äga inhämtat Oscarssons medgivande.

eftersom manifestet (som ej ägde offentliggjorts före publiceringen) ej fanns allmän papper gjorde åklagaren gällande för att dem tilltalade gjort intrång inom Oscarssons upphovsrätt. Beijbom samt Hjörne gjorde tvärtom gällande för att informations- samt tryckfriheten ”tog över” upphovsrätten samt ägde prioritet framför denna. dem frikändes inom tingsrätten dock fälldes mot ansvar inom hovrätten.

HD fick inom sitt kritisk ta ställning mot angående dem inom samt till sig fullt grundlagsenliga bestämmelserna inom upphovsrättslagen skulle erhålla vika på grund av yttrandefriheten. Den svar likt därvid föresvävade HD fanns för att publiceringen från manifestet

skulle artikel straffri dock för att upphovsmannen mot texten ändå skulle ett fåtal belöning på grund av återgivandet från hans ord.

Denna inom samt till sig svåra konfliktsituation måste i enlighet med HD ”sättas in inom en större sammanhang”. HD betecknade upphovsrätten liksom ett grundlagsskyddad rättighet, vilket tillsammans med hänsyn mot utformningen från RF existerar tveksamt; RF ger ej upphovsrätten något starkare skydd än detta likt följer från vanlig team, även angående omnämnadet från upphovsrätten inom RF 2 kap.

inom samt på grund av sig är kapabel existera en tolkningsdatum för att ta hänsyn mot. Vidare ansåg sig HD vid goda grundläggande principer eller fundament behärska anta för att dessa problem att diskutera ej existerar okontroversiella. Dessa argument ledde i enlighet med HD, vid ett till den utomstående betraktaren något dunkel väg, mot slutsatsen för att uppgiften för att inom denna typ från undantagsfall begränsa straffansvaret till upphovsrättsintrång borde förbehållas lagstiftaren.

inom sak tillade HD för att syftet för att informera allmänheten ägde kunnat uppfyllas genom allmän upplysning angående manifestets innehåll samt för att Oscarsson haft enstaka legitim önskan för att undvika spridning från ett text vilket befann sig vid utkaststadiet.

De sistnämnda påpekandena förefaller likt liknande befogade samt detta går knappast för att hävda för att utgången inom målet inom sak plats orimlig.

Däremot bygger resonemanget ifall förhållandet mellan upphovsrätt samt yttrandefrihet vid ett påfallande återhållsam ögonkontakt vid grundlagen. för att den fråga målet gällde ej fanns okontroversiell samt helst borde placeras in inom en större kontext ”ledde” alltså i enlighet med HD (som denna plats befann sig långt ifrån Abwägung- alternativt balancing-resonemang från detta stöt liksom existerar legio inom tysk alternativt amerikansk rätt) mot för att endast lagstiftaren kunde åtgärda frågan angående eventuell straffrihet ett något mer självständig undersökning från grundlagsstadgandets konsekvenser inom detta konkreta fallet ägde möjligen varit vid sin lokal.

Även fallet NJA s.

kontrollfrågan inte ska behandlas eftersom de inte ingår i gruppens mandat

20 bör nämnas inom detta kontext, även angående detta existerar något särpräglat. inom målet ägde enstaka fastighetsbildningsmyndighet genom fastighetsreglering överfört numeriskt värde egendomar mot enstaka tredjeplats, varvid enstaka individ gått förlustig enstaka tillsammans enstaka från dem ursprungliga fastigheterna mot tid avtalad jaktprivilegium från ej obetydligt ekonomiskt värde.

Denne tredjeplats part fanns då, på grund av för att återfå jakträtten, hänvisad mot för att yrka för att den genomförda fastighetsregleringen skulle ogillas, alternativt för att ärende skulle återförvisas mot fastighetsbildningsmyndigheten. Besvär ovan regleringen anfördes nära fastighetsdomstolen samt senare inom hovrätten (som biföll andrahandsyrkandet angående återförvisning).

Något separat ersättningsyrkande gjordes inte någonsin. HD konstaterade för att fastighetsbildningsmyndighetens beslut, tillsammans dem konsekvenser detta fick, ägde en inslag från sådant expropriativt förfogande liksom avses inom , vilken existerar samt plats enstaka från dem ett fåtal bestämmelser inom RF 2 kap. liksom är kapabel åberopas även mot enskilda (s.

k. Drittwirkung-effekt). i enlighet med skulle därför kompensation mot den

73 vid en annat område inom domen (s. ) heter detta f. ö. angående RF för att ”Bestämmelsen riktar sig visserligen endast mot normgivaren dock existerar ändå belysande inom detta sammanhang”. för att RF endast skulle rikta sig mot normgivaren samt ej alls behärska användas från rättstillämparen, existerar faktiskt en ganska häpnadsväckande påstående vilket nog tyvärr inom massiv utsträckning existerar belysande på grund av svenska domstolars inställning mot lagprövning nära denna tidsperiod.

förfördelade jägaren utgå.

Inom juridiken är det i princip aldrig något uppenbart

inom målet ägde emellertid ej frågan angående belöning väckts, varför HD endast kunde testa ifall den gjorda fastighetsbildningen fanns inom överensstämmelse tillsammans med fastighetsbildningslagen (vilket fanns fallet). Bengtsson plats dock skiljaktig samt menade för att detta nära valet mellan olika sätt för att genomföra fastighetsbildningen ej borde ett fåtal anlända inom fråga för att välja ett svar likt både plats svårförenlig tillsammans med RF samt framstod vilket oskälig mot jägaren.

Oavsett hur en eventuellt ersättningsyrkande skulle äga bedömts borde därför ärende i enlighet med Bengtsson — liksom denna plats alltså fanns den ende inom HD såsom ville ge RF samt allmänna rättvisegrunder någon reell genomslagskraft — återförvisas mot fastighetsbildningsmyndigheten. Detta uppgift besitter klara beröringspunkter tillsammans med en rättsfall ifrån , NJA s.

, liksom snarast aktualiserade frågan ifall Tryckfrihetsförordningens hur långt något sträcker sig eller når samt genomslagskraft. Målet gällde vitesförbud mot salg från enstaka dagblad. ett köpcenter eller butik i täby Galopp AB yrkade för att utgivaren från tidningen Galoppören, vilket innehöll schema mot galoppbanans tävlingar, ”vid kraftigt verkande vite” skulle förbjudas för att försälja tidningen vid från bolaget arrenderat plats kring galoppbanan.

Häradsrätten fann för att bolaget, såsom meddelat utgivaren för att detta ej tolererade försäljningen samt sedan sökt vägra honom inträde mot området, ej kunde hindra tidskriftens salg vid området utanför entrén mot galoppbanan, vilket plats allmän lokal, varför yrkandet ogillades. Svea hovrätt biföll detta däremot utan ytterligare motivering än för att bolaget liksom arrendator från marken ägde dispositionsrätt ovan kurera tomten.

inom HD hävdade utgivaren, tillsammans hänvisning mot detta inom TF st. 2 angivna förbudet på grund av myndigheter för att vid bas från enstaka skrifts innehåll hindra dess spridning, för att ett domstol ej ägde lägga hinder inom vägen till försäljningen från tidskriften. HD konstaterade kreditkort för att ”(I)nvändningen saknar fog; dess godtagande skulle innebära, för att ett markinnehavarare inom den mån denne ägde förbjuda salg från tryckt text vid sin mark icke skulle åtnjuta rättsordningens skydd på grund av förbudets upprätthållande.” för att detta plats var försäljningen skedde fanns allmän lokal inskränkte i enlighet med HD ej den korrekt bolaget, ”i likhet tillsammans innehavare från mark inom allmänhet”, ägde för att förbjuda ytterligare för att utnyttja marken till aktivitet likt innebär beaktansvärt intrång.

inom målet plats inom samt på grund av sig ej helt klarlagt ifall detta från bolaget begärda förbudet berodde vid skriftens innehåll. många tydde vid för att således plats fallet (förbudet ägde föregåtts från vissa mot bolaget kritiska föremål eller textstycken inom tidningen samt bolaget plats inom en senare skede beredd för att låta utgivaren distribuera denna angående denne åtog sig för att ej publicera information angående hästarnas startnummer samt färgerna vid jockeyernas dräkter) dock ingen instans tycks äga försökt klargöra detta.

ifall således verkligen plats fallet måste dock konstateras för att HD denna plats medverkade mot ett inskränkning från den inom TF garanterade tryckfriheten.

Det intryck läsaren får från dessa syfte existerar faktiskt för att HD ej städse vinnlagt sig angående för att säkerställa grundlagarnas faktiska effekter

74 identisk trend plats klar inom lagrådets yttrande den 4 juni ifall detta kontroversiella förslaget mot förändring inom stiftelselagen tillsammans med sikte vid dem s.

k. löntagarfondsstiftelserna (som återgivits inom FT s. ff.). Lagrådet avstyrkte visserligen förslaget, dock undvek egentligen för att självständigt analysera samt ta ställning mot dem viktiga grundlagsfrågor likt förslaget aktualiserade (se angående dessa Nergelius inom SvJT s. – 43). Än försiktigare, på grund av för att ej yttra fegare, fanns på grund av övrigt lagrådet inom sitt andra yttrande

Detta existerar kanske enklare på grund av domstolarna för att utföra inom syfte såsom rör något mindre kontroversiella problem att diskutera, t.

ex. angående normgivning. på denna plats finns modell vid ett något striktare grundlagstolkning ifrån Regeringsrättens blad — ej minimalt jämfört tillsammans med detta ovan refererade avgörandet RÅ ref. 87 — inom några uppgift vilket gällt om bestämmelser utfärdats inom enlighet tillsammans med bestämmelserna inom RF 8 kap Frågan existerar ju dock, ifall idag därför är kapabel sägas artikel fallet, varför både RegR samt HD reserverar den striktare grundlagstolkningen på grund av dem mer bagatellartade fallen.

Detta existerar inom därför fall en formulering till bristande påverkan inom synen vid grundlagens ställning samt praktiska juridiska roll. Agerandet existerar ej heller ägnat för att främja ett enhetlig rättstillämpning Finns detta då inga avgöranden var den grundlagstolkning likt lagts mot bas på grund av domen varit rätt samt mot synes rimlig inom sak?

Jo, några ljuspunkter finns väl trots allt även inom svensk rättspraxis. Bland dessa noteras förvisso detta inledningsvis nämnda uniformsförbudsmålet, ifrån vilket avslutningen från hovrättens domsmotivering är kapabel återges:

”Domstol skall underlåta för att tillämpa enstaka från riksdagen stiftad team endast angående dess grundlagsstridighet existerar uppenbar.

från detta uppenbarhetsrekvisit får anses följa för att tillämpning skall underlåtas endast angående detta ej går för att tolka samt tillämpa lagen vid en grundlagsenligt sätt. Den idag gällande uniformsförbudslagen äger, likt nyss sagts, tillkommit tillsammans med syftet för att motarbeta hot mot allmän ordning samt säkerhet, en ändamål på grund av vilket detta existerar tillåtet för att lagstifta angående inskränkningar inom yttrandefriheten.

likt lagen existerar utformad innehåller den emellertid en obegränsad samt ovillkorligt förbud mot bärande från uniform m. m. likt tjänar för att utmärka bärarens politiska meningsriktning. för att inom direkt strid tillsammans lagens ordalydelse tillämpa den endast inom liknande situationer var bärandet från kännetecknet kunna producera en hot mot allmän ordning samt säkerhet låter sig ej utföra.

Hovrätten kommer därför, inom likhet tillsammans tingsrätten, mot slutsatsen för att lagen ifall förbud mot politiska uniformer innehåller ett sådan inskränkning från yttrandefriheten för att den tydlig strider mot regeringsformens regler mot skydd till denna frihet.”

Här utför hovrätten likt synes enstaka ganska strikt tolkning både från grundlagstexten samt den vanliga lagens ord, utan den påtagliga vilja för att försöka undvika enstaka normkonflikt likt präglat således flera tidigare avgöranden.

Dessutom prövade domstolen innebörden från st. 2 samt RF. angående detta existerar inledningen vid enstaka färsk trend inom

om stiftelserna från den 28 september inom kalenderår, likt gällde regeringens modifierade förslag (i prop. /).

Förenklat kan man säga att om en lag anses strida mot grundlag ska den underkännas och inte längre tillämpas

75 titta t. ex. RÅ ref. 21 samt RÅ ref , liksom även existerar en modell vid grundlagsvänlig lagtolkning. Även dem numeriskt värde uppgift ifrån , RÅ ref. 10 o. 79, var RegR åsidosatte regeringsförordningar är kapabel nämnas inom sammanhanget. 76 Jfr Gustaf Petrén, Lagrådsintryck, SvJT s. tillsammans med liknande synpunkter rörande lagrådets granskningsverksamhet.

rättspraxis således existerar jag på grund av min sektion beredd för att välbefinnande denna tillsammans glädje

Ett annat syfte såsom på denna plats kommer inom åtanke existerar RÅ 83 , likt gällde Skånepartiets närradiosändningar, vilka innehöll reklaminslag. RegR fann för att reklamförbudet inom den dåvarande närradiolagen ej stred mot –13 RF, eftersom detta intagits inom team samt, trots för att detta berövade Skånepartiet chansen för att finansiera sin aktivitet genom annonsbetalda sändningar inom närradio, ej kunde anses innefatta en hot mot den fria åsiktsbildningen.

detta framhölls särskilt för att frihet för att yttra sig inom ekonomisk verksamhet i enlighet med st. 1 fick begränsas. från nyfikenhet existerar även för att RegR tog ställning mot proportionalitetsprincipen inom RF st. 2 p. 2: Närradions avsikt plats för att möjliggöra på grund av lokala sammanslutningar för att ”inom staden sända aviseringar ifall sin aktivitet samt inom övrigt ge spridning åt sitt budskap” samt reklamförbudet kunde ”inte anses vandra utöver detta vilket behövs till för att skydda angiven karaktär åt närradioprogrammen”.

Detta existerar inom princip alltjämt, tillsammans med undantag på grund av regeringsrättens dom den 18 juni angående strandskyddsbestämmelserna inom naturvårdslagen (RÅ ref. 44), detta enda fall var ett svensk domstol bedömt ett lagprövningsfråga tillsammans utgångspunkt ifrån någon slags proportionalitetsbedömning från rättighetsbegränsningens innebörd samt konsekvenser.

Vidare noteras detta inledande från dem s.k. kurdmålen, NJA s. Båda dessa syfte (det andra plats NJA s. ) gällde den många omdiskuterade ”kommunarrest” såsom enstaka lag kurdiska flyktingar beneath drygt sex kalenderår fanns underkastade.

Bakgrunden plats för att dessa flyktingar, såsom fanns turkiska medborgare, i enlighet med regeringsbeslut från den 10 månad skulle utvisas mot Turkiet.

eftersom dem riskerade politisk förföljelse inom Turkiet verkställdes ej utvisningarna. tillsammans stöd från bestämmelser inom dåvarande migrationslag utsåg regeringen för att kurderna ej fick vistas utanför sina respektive hemkommuner samt för att dem fanns skyldiga för att anmäla sig hos polismyndigheten vid staden tre gånger inom veckan. dem lagrum liksom regeringen åberopade mot stöd på grund av detta beslut angående restriktioner på grund av kurdernas vistelse inom landet talade ifall hänsyn mot rikets säkerhet; inom praktiken avsågs för att kurderna misstänktes till för att existera terrorister.

Regeringens beslut plats ej tidsbegränsat samt kunde ej överklagas inom domstol, varför kurderna saknade chans för att bemöta terroristanklagelserna. Kurderna struntade konsekvent inom dem restriktioner dem ålagts, vilket ledde mot för att dem nära upprepade tillfällen blev dömda på grund av förbrytelse mot migrationslag (varvid straffet sålunda gott liksom undantagslöst blev enstaka månads fängelse).

Denna behandling från kurderna kom successivt från allt fler jurister samt debattörer för att uppfattas såsom något från enstaka rättssäkerhetsskandal. HD prövade alltså inom numeriskt värde fall samt inom överklagade syfte angående förbrytelse mot migrationslag om regeringens tillämpning från dem s.k. terroristbestämmelserna inom

77 på denna plats förmå, liksom modell vid vilket såsom kanske existerar ett färsk trend, även hänvisas mot Regeringsrättens dom den 18 juni (RÅ ref.

44) angående strandskydd i enlighet med Naturvårdslagen, var RegR tillsammans hänvisning mot den proportionalitetsprincip såsom varit vanlig inom Europadomstolens praxis återförvisade en dispensärende mot regeringen till fräsch prövning.

utlänningslagen stred mot regeln inom RF ifall för att frihetsberövanden ständigt skall prövas från domstol.

i enlighet med detta lagrum skall den likt blivit berövad frihet antingen vid bas från förbrytelse alternativt anklagelse angående förbrytelse alternativt den liksom från ytterligare anledning blivit omhändertagen tvångsvis utan orimligt dröjsmål behärska erhålla saken prövad från domstol. Utlänningar äger ingen grundlagsskyddad allmän rörelsefrihet, dock däremot, ifall ej annat följer från team, identisk skydd mot arrestering liksom svenska medborgare (RF , dåvarande st.

2 p. 4) samt ständigt identisk korrekt likt svenskar för att ett fåtal en arrestering prövat från domstol. inom års fall gjorde den åtalade gällande dels för att dem nämnda terroristbestämmelserna ej fanns tillämpliga vid honom, dels för att regeringsbeslutet angående vistelseort samt anmälningsplikt fanns en grundlagsstridigt arrestering, emedan detta ej prövats från domstol.

vilket gällde den inledande frågan konstaterade HD för att domstolen plats hänvisad mot för att godta regeringens utvisningsbeslut. Den andra invändningen analyserades betydligt noggrannare. HD fann för att föreskrifterna inom migrationslag inneburit ett inskränkning inom kurdens — icke grundlagsskyddade — rörelsefrihet samt för att denne jämlikt RF st.

1 fanns berättigad mot domstolsprövning från denna frihetsinskränkning, beneath förutsättning för att den utgjorde en frihetsberövande. Att bakgrunden mot frihetsinskränkningen ej fanns förbrytelse alternativt anklagelse angående förbrytelse kunde i enlighet med HD ej innebära för att han skulle ett fåtal en sämre skydd inom fråga angående domstolskontroll än ett brottsmisstänkt person; en sådant resonemang skulle i enlighet med HD stå inom direkt strid tillsammans med enstaka huvudtanke på baksidan dem återgivna grundlagsreglerna.

Vidare konstaterade HD för att en temporärt förbud för att lämna enstaka samhälle ej utgjorde en arrestering, dock för att detta kunde ifrågasättas, tillsammans tanke vid betydelsen från RF:s skydd till den personliga frihet, ”om ej ett utlännings situation nära en många långvarigt förbud för att lämna enstaka samhälle inom förening tillsammans ett anmälningsplikt är kapabel inom sådan grad likna en arrestering, för att regeringsformens regler härom förmå bli tillämpliga åtminstone analogt”.

Inskränkningen inom den inom målet åtalade kurdens rörelsefrihet ansågs emellertid nära den tidsperiod åtalet avsåg (december – 26 oktober ) ej äga varat således länge samt haft liknande verkningar för att detta kunde jämställas tillsammans en arrestering, varför den tilltalade dömdes mot enstaka månads fängelse.

Dessa domskäl ansågs allmänt visa för att enstaka viss tidsfrist gällde till kommunarresten.

Förr alternativt senare skulle denna anlända för att innebära en grundlagsstridigt arrestering. HD undvek dock helt för att vid något sätt antyda hur utdragen period detta kunde existera fråga ifall, vilket tillhör dem inslag inom domen såsom detta förmå finnas anledning för att existera väsentlig mot Å andra sidan framhävde HD betydelsen från grundlagens skydd till den personliga frihet samt försökte rent allmänt tolka RF:s rättighetsskydd sålunda för att kurderna ej skulle ställas helt utanför detta.

Dock ägde ej enstaka ytterligare utgång, var HD (likt hovrätten inom

78 Jfr bedömning häremot från Lennart Groll inom den från Rättsfonden utgivna Domstolarna samt rättsutvecklingen, huvudstaden s. ”HDberövade — likt jag ser detta — den enskilde detta skydd såsom regeringsformen egentligen önskar ge vederbörande.” titta beträffande års kurdmål ovan inom not 2 samt Nergelius, Konstitutionellt rättighetsskydd s.

f.

års fall) funnit grundlagsstridighet föreligga heller vid något sätt framstått vilket direkt orimlig.
    I åtminstone en fall inom svensk rättspraxis tycks faktiskt ett alltför extensiv grundlagstolkning äga skett.

Detta gäller RÅ ref. 21, var kommunstyrelsen inom Hässleholms samhälle beslutat för att gatukontoret ej skulle lämna tillåtelse mot valaffischering vid allmän område.

Beslutet motiverades tillsammans trafiksäkerhets- samt ordningsskäl. Inför valet avslog kommunstyrelsen ett motion angående för att denna ordning skulle ändras. Detta avslagsbeslut överklagades mot kammarrätten, vilket avslog besvären, samt sedan mot RegR, liksom, tillsammans hänvisning mot RF st. 3, konstaterade för att detta fanns fråga ifall enstaka yttrandefrihetsbegränsning vilken endast kunde godtas ifall den fanns betingad från sättet på grund av spridning från budskapet samt ej från affischernas innehåll.

RegR ansåg sig utan vidare begränsningar behärska slå fast för att ett valaffisch existerar ett text inom TF:s fras, vilket nog måste sägas artikel modell vid ett djärv grundlagstolkning; TF uppställer ganska strikta krav beträffande vad vilket skall anses artikel ett tryckt text. Vidare fann RegR för att beslutet ifall affischeringsförbud såtillvida bortsåg ifrån affischernas innehåll för att skillnad ej gjordes mellan olika åsiktsriktningar.

eftersom detta riktade sig mot affischer inom en bestämt fält (opinionsbildning inför allmänna val) fanns emellertid avgränsningen i enlighet med RegR ändå betingad från affischernas innehåll, varför den stred mot TF.

Avgörandet förmå kritiseras ifrån numeriskt värde utgångspunkter. på grund av detta inledande verkar detta orimligt för att allmänt karakterisera valaffischer såsom tryckta skrifter inom TF:s mening; denna kategorisering måste, noggrann liksom beträffande andra skrifter, bero vid angående vissa formella krav existerar fullbordade.

på grund av detta andra är kapabel domstolens slutsats för att förbudet redan vid bas från avgränsningen mot valaffischer stred mot TF ifrågasättas. Visserligen stämmer detta helt överens tillsammans med både detta lagrum samt RF för att yttrandefrihetsbegränsningar inte någonsin får göras enbart utifrån en yttrandes innehåll, dock äger sålunda verkligen skett då samtliga valaffischer förbjudits?

Ja, möjligen, dock detta existerar faktiskt ett ganska svår bedömningsfråga. Beslutet motiverades tillsammans ordnings- samt trafiksäkerhetsskäl. Vintertid, ej minimalt veckorna före jul, brukar liksom vän affischer tillsammans med lättklädda fotomodeller tilldra sig massiv uppmärksamhet (och ej sällan betecknas såsom direkt trafikfarliga).

Skulle enstaka samhälle likt tillsammans med hänsyn mot den trafikfara affischerna utgör helt sonika förbjöd dem behärska sägas äga förbjudit vissa yttranden enbart vid bas från dessas innehåll? (Vi kunna denna plats bortse ifrån dem komplikationer såsom följer från för att affischerna främst äger en kommersiellt budskap; tillsammans med hänsyn mot den argumentation dem brukar orsaka kunna dem väl till övrigt snart ses vilket viktiga inlägg inom jämställdhetsdebatten.) Ja, sålunda blir detta angående Regeringsrättens reso-

nemang utan vidare godtas, dock frågan existerar ifall detta verkligen existerar rimligt enstaka ytterligare sak existerar, vilket RegR även konstaterade, för att en affischeringsförbud liksom omfattar samtliga allmänna platser inom ett samhälle beneath varenda omständigheter existerar alltför långtående till för att artikel godtagbart Denna helt riktiga evaluering ägde dock ingen innebörd till målets utgång.

    En många betydelsefull fråga, såsom definitivt måste behandlas inom detta kontext, existerar ifall den konventionsvänliga lagtolkningen, dvs. domstolarnas (främst HD:s) ganska målmedvetna försök för att tolka lagar därför för att dem blir förenliga tillsammans Europakonventionen, präglats från större enhetlighet — samt därför möjligen fått större innebörd — än grundlagstolkningen samt den grundlagsvänliga lagtolkningen.

således äger, ej minimalt efter års kritisk, rättsläget bedömts inom land inom land besitter Danelius uttalat sig inom identisk riktning Denna praxis ifrån HD:s blad äger för tillfället några kalenderår vid nacken samt började utvecklas långt innan detta blev aktuellt för att införliva Europakonventionen inom svensk riktig.

I dem numeriskt värde ovan nämnda avgörandena angående den s.

Fram till fanns det även ett krav på uppenbarhet inbyggt i domstolarnas normprövning

k. kommunarrestens grundlagsenlighet, NJA s. samt s. , diskuterade HD respektive hovrätten kommunarrestens förenlighet ej bara tillsammans med RF utan även tillsammans Europakonventionen samt Europadomstolens praxis. Därutöver noteras en antal fall var HD låtit dessa rättskällor influera tolkningen från olika processuella stadganden. inom NJA s. godtog ej HD ett dom vilket meddelats inom den tilltalades utevaro såsom bas till utlämning.

Utgången motiverades bland annat tillsammans hänvisning mot art. 6 st. 3 inom Europakonventionen. inom NJA s. undanröjde HD enstaka hovrättsdom samt återförvisade målet mot hovrätten vid bas från för att muntlig förhandling inom brottmålsrättegången ej hållits var. Den tilltalade, likt bestred ansvar, ägde ej heller hörts inom tingsrätten.

Bevisningen inom målet utgjordes huvudsakligen från hans egna fakta. Beslutet motiverades emellertid främst tillsammans för att Europadomstolen begränsad tidigare ansett detta strida mot art. 6 för att en brottmål avgjordes utan huvudförhandling Likartad blev bedömningen inom NJA s. , var frågan gällde om muntligt förhör skulle behållas inom hovrätten nära besvär ovan fastighetsförsäljning nära offentlig auktion.

Även denna plats hänvisade HD mot en syfte var landet nyligen fällts inom Europadomstolen inom NJA s. (I) ändrade

79 Jfr hovrättsfallet RH 18/84, var en förbud inom relaterat till göteborg lokala ordningsstadga mot affischering vid allmän område utan polisens tillåtelse ej ansågs strida mot TF , eftersom bestämmelsen ej gjorde någon skillnad mellan affischer beroende vid deras innehåll.

80 Jfr Strömberg inom Grundlag samt medborgarrätt, skogsdunge s. 81 Jfr Zahle, a. a. titta på grund av enstaka översyn från dansk rättspraxis fram mot Eva Smith, Anvændelse af Den europæiske Menneskerettighedskonvention ved danske domstole, UfR s. 99– 82 titta Europakonventionens inkorporering tillsammans svensk riktig, inom Afmælisrit, Festskrift mot Gaukur Jörundsson (Sextugur), Reykavik s.

83 inom Ekbatani v. Sweden, dom 26 femte månaden i året , Series A No. 84 Håkansson & Sturesson v. Sweden, dom 21 månad , Series A No. Jfr även NJA s. samt s. , var liknande bedömningar gjordes.

HD hovrättens fällande dom inom en narkotikamål vid bas från för att bevisningen inom huvudsak plats en vittnesmål ifrån enstaka individ likt ej hördes inför rätten, vilket inom ljuset från Europadomstolens praxis ansågs strida mot art.

6. inom en parallellfall återförvisades målet mot hovrätten från liknande skäl, vilket även inträffade inom NJA s.

Vissa från dessa avgöranden framstår likt mer centrala än andra. från speciell vikt fanns möjligen för att HD inom NJA s. fann för att hänsynen mot konventionen gjorde för att bestämmelser inom rättegångsbalken (RB st. 1 respektive ), tillsammans stränga krav till grepp från förhör inom besvärsmål måste tolkas extensivt, inom konventionsvänlig anda.

inom NJA s. uttalade justitierådet träd för att avgöranden ifrån HD inom incident från konflikt inom princip fick vika till nya avgöranden ifrån Europadomstolen.
    Danelius besitter definitivt riktig inom sitt konstaterande för att den medvetet konventionsvänliga lagtolkningen likt främst HD länge ägnat sig åt varit mer enhetlig samt därför även betydligt viktigare än dem andra tolkningsformer vilket diskuteras inom denna produkt Däremot existerar detta möjligen överdrivet för att liksom Danelius hävda för att konventionen på det sättet, redan före inkorporeringen, haft ”betydligt större innebörd på grund av den svenska rättstillämpningen än våra egna grundlagsbestämmelser ifall primär fri- samt rättigheter”.

Trots allt existerar ju antalet avgöranden likt rör regler inom 2 kap. RF, alternativt inom TF, ännu därför länge betydligt större än antalet uppgift var Europakonventionen haft enstaka kritisk innebörd på grund av utgången. Hur utvecklingen blir framöver återstår för att titta. Danelius existerar övertygad angående för att konventionens innebörd kommer för att öka ytterligare, medan grundlagen ”kommer för att gå vidare för att spela enstaka anspråkslös roll”, dock utvecklingen hittills beneath samt , då konventionen varit gällande nationell korrekt, tyder snarast vid en allmänt vidgat utrymme på grund av lagprövning, gentemot såväl RF liksom Europakonventionen samt EG-rätten.

Någon explosionsartad tillväxt existerar detta förvisso ej fråga ifall, dock vissa indikator existerar ändock synliga nära horisonten.
    Ett beneath senare tid många omdiskuterat mål,86 tillsammans anknytning mot frågan ifall hur konventionen bör tolkas samt vilket genomslag den skall äga inom nationell riktig, existerar detta s.

k. Stallknecht-målet.

Målet gällde riktig mot ekonomiskt stöd i enlighet med vissa jordbruksförordningar. Sökanden, Brigitte Stallknecht, yrkade inom tingsrätten förpliktande till staten genom jordbruksverket för att mot hon utge drygt   kronor,

85 A. a. 86 titta bl. a. Danelius, Svenskt konventionsbrott?, SvJT s.

63–66, John Hane, Europarättsintegrationen samt fallet Stallknecht, JT /96 s. –46, Rune Lavin, Domstols kompetens i enlighet med produkt 6 inom Europakonventionen, JT /95 s. –37, Johan träd, Rättsfallsanalyser — recension alternativt analys?, JT /96 vid s. ff., Strömberg inom FT s. ff. samt Warnling-Nerep, a. a.

vilket motsvarade inkomststöd samt djurbidrag i enlighet med dem nämnda förordningarna.

Jordbruksverket ägde tidigare betalat ut beloppet, dock mot ett ytterligare adressat (ett bolag likt plats inom konkurs). i enlighet med Jordbruksverkets egna föreskrifter fick verkets beslut inom bidragsfrågor ej överklagas, varför tingsrätten avvisade mål. Hovrätten kom däremot, tillsammans med hänvisning mot Europadomstolens praxis rörande chansen för att ett fåtal förvaltningsrättsliga beslut prövade från allmän domstol, fram mot för att Stallknecht, trots för att denna ej preciserat grunderna på grund av sin mål, borde äga talerätt nära allmän domstol.

Målet återförvisades därför mot tingsrätten, dock Jordbruksverket överklagade detta beslut mot HD. HD inledde tillsammans med för att slå fast för att avsikten tillsammans för att ej tillåta överklagande från Jordbruksverkets beslut varit för att utesluta enstaka överprövning från dessa nära domstol. Vidare plats rättsprövningslagen, vid bas från den ovan berörda hänvisningen mot –3 RF, ej tillämplig inom målet.

Frågan plats då angående enstaka riktig mot domstolsprövning kunde grundas vid art. 6 inom Europakonventionen. inom sitt beslut, liksom meddelades den 22 november , således bara någon tidsperiod innan konventionen blev gällande svensk riktig, fann HD för att Europadomstolens rättspraxis starkt talade på grund av för att rätten mot ekonomiska bidrag i enlighet med dem inom målet aktuella jordbruksförordningarna borde anses röra civila rättigheter inom Europakonventionens fras samt för att riktig mot domstolsprövning därför fanns.

nära sin evaluering från svensk riktig fann emellertid HD för att prövningen borde ankomma vid förvaltningsdomstol snarare än allmän domstol, varför Stallknechts mål trots allt avvisades.

Det existerar framför allt detta slut vilket upprört domens kritiker,87 eftersom detta förmå sägas strida mot ett allmän princip inom svensk förvaltningsrätt i enlighet med vilken förvaltningsdomstols kompetens för att testa olika ämnen måste grundas vid uttryckligt lagstadgande.

Denna aspekt skall ej beröras närmare denna plats, dock däremot existerar detta enstaka intressant fråga angående HD, då avvisningsbeslutet fattades, plats medveten angående risken på grund av för att även förvaltningsdomstolarna skulle neka sökandens mål samt för att land därmed sannolikt skulle komma för att kränka Europakonventionen. Danelius (som egen deltog inom HD:s avgörande) äger inom ett anmärkning mot detta antytt ett viss tvivel inför chansen för att förvaltningsdomstolarna ”skulle artikel dristiga nog för att grunda sin behörighet direkt vid skrivelse 6 inom Europakonventionen” Denna försiktigt indikativa farhåga visade sig även, åtminstone såvitt avsåg detta uppgift, artikel befogad.

Samtliga förvaltningsdomstolar (läns- samt kammarrätt inom Jönköping samt RegR) dit Stallknecht efter HD:s avvisningsbeslut vände sig avvisade nämligen även mål vid den grunden för att erforderligt författningsstöd till för att testa mål saknades. från nyfikenhet existerar dem motiveringar härför liksom

87 Lavin, a. a. s. f., talar t.

ex. ifall ”HD:s minimalt sagt ytliga tillämpning från inhemsk rätt” samt ifall ”den vaga samt inadekvata motiveringen”.

Lagprövningsrätten regleras i 11 kap

88 A. a. s. träd menade däremot (a. a. s. ) för att detta existerar ”förvaltningsdomstol obetaget för att tillmäta europakonventionen den särskilda innebörd liksom HD en antal gånger tillmätt den inom sin praxis samt alltsåanse sig behörig för att testa mål ifråga”.

anfördes inom RegR (RÅ ref. 58). Majoriteten (Wahlgren, Björne, Tottie) menade för att rättsläget rörande tolkningen från art.

6 inom konventionen plats oklart, varför bas till slutsatsen för att art. 6 skulle nödvändiggöra domstolsprövning ej förelåg. Minoriteten (Sjöberg samt Holstad) instämde inom detta, dock menade för att osäkerheten ifall räckvidden från art. 6 ej plats kritisk till angående Stallknechts mål kunde prövas från enstaka förvaltningsdomstol.

Oavsett ifall hennes krav föll inom artikelns användningsområde plats nämligen innebörden från lagen ifall allmänna förvaltningsdomstolar för att enstaka förvaltningsdomstols kompetens inom varenda särskilt uppgift måste framgå från författning. eftersom ett författning vilket anvisade ett kompetent förvaltningsdomstol saknades skulle mål förkastas.

Avgörandena föranleder en antal reflektioner.

vilket inledningsvis gäller HD:s avvisningsbeslut är kapabel detta inom samt på grund av sig sägas ligga ner inom linje tillsammans med dem tidigare avgöranden vilket inneburit ett konventionsvänlig lagtolkning, eftersom HD ansåg för att art. 6 sannolikt medförde ett riktig mot domstolsprövning även inom detta fall. Däremot är kapabel ej HD genom detta beslut sägas äga givit test vid någon direkt vilja för att säkerställa konventionens genomslagskraft inom svensk riktig.

Medvetenheten ifall för att detta på denna plats fanns ett reell fara till för att ingen förvaltningsdomstol skulle testa mål (HD sade t. ex. för att trots för att tvistefrågans art fanns sådan för att starka sakliga skäl talade på grund av för att prövningen snarare borde anförtros förvaltningsdomstol, sålunda kunde detta tillsammans den teknik likt används inom gällande team på grund av för att avgöra förvaltningsdomstols behörighet uppstå svårigheter för att hitta ett behörig domstol) samt för att en förbrytelse mot konventionen därför skulle behärska uppstå ger faktiskt en enkel uppgivet intryck, ej minimalt inom förening tillsammans Danelius yttrande angående för att den konflikt tillsammans konventionen liksom därmed uppstår endast förmå biläggas från lagstiftaren angående Europakonventionen verkligen besitter den särställning inom svensk riktig vilket Danelius menar för att den även jämfört tillsammans grundlagarna äger, därför borde möjligen en något resolutare agerande ifrån HD:s blad, var hänsyn blev tagna mot den sökandes situation samt önskvärdheten från för att undvika en konventionsbrott, varit vid sin område.

Detta gäller desto mer såsom den analys HD gjorde från för att prövningen rätteligen ankom vid förvaltningsdomstol minimalt från allt existerar oomstridd inom RegR kom alltså majoriteten fram mot för att detta inom ljuset från Europadomstolens praxis plats oklart ifall talandens krav täcktes från art. 6, varför mål skulle förkastas.

Denna evaluering från detta oklara rättslägets konsekvenser är kapabel lämpligen jämföras tillsammans den danska Højesterets beslut inom U

89 A. a. 90 Kammarrätten inom Jönköping besitter dock inom en beslut den 15 augusti inom en syfte (avd. 2, ) vilket starkt påminner ifall Stallknecht gått emot Regeringsrättens granskning inom Stallknechtmålet samt tillsammans med hänvisning mot art.

6 återförvisat målet mot länsrätten. Målet lär sannolikt således småningom hamna inom Regeringsrätten.

I målet ägde ett individ fällts till dobbleribrott från byretten inom Frederiksberg. Inför Østre Landsret samt Højesteret hävdade den dömde för att detta plats en rättegångsfel för att mötesledare inom målet ej plats ordinarie domare utan arbetare från justitiedepartementet (s.

k. konstituered dommere alternativt dommerfuldmægtige, vilka kunna avskedas vid byråkratisk väg). Frågan fanns ifall detta inom dansk riktig ganska vanliga bruk från icke ordinarie domare stred mot den danska grundlagen och/eller mot Europakonventionen. Såvitt gällde grundlagsenligheten använde Højesteret ett många restriktiv grundlagstolkning, var grundlagen anpassades mot lagen inom stället på grund av tvärtom: Domstolen menade för att bestämmelserna inom grundlagen (§§ 3 samt 64) mot bakgrund från för att förfarandet ägde stöd inom team samt byggde vid långvarig praxis måste tolkas därför för att dem ej uteslöt ”at dømmende funktioner inom et vist omfang kunna udøves från dommere, der ikke nyder enstaka grundlovssikret beskyttelse mot afskedigelse og forflyttelse”.

Tillräcklig bas på grund av för att anse förhållandet grundlagsstridigt saknades därför.

I denna sektion präglas vilket synes avgörandet från enstaka restriktivitet likt starkt påminner angående dem svenska domstolarnas hållning inom flera lagprövningsfall. Bedömningen från förenligheten tillsammans Europakonventionen blev emellertid enstaka helt ytterligare.

på denna plats menade Højesteret, inom likhet tillsammans med RegR inom ref. 58, för att praxis ifrån Europadomstolen ej gav tillräcklig bas till för att fastslå för att bruket från ”konstituerade domare” stred mot art. 6 inom konventionen. Just den tveksamhet angående rättsläget likt fanns innebar emellertid i enlighet med Højesteret för att målet ej borde äga avgjorts från enstaka sådan, icke ordinarie domare, varför domen upphävdes samt målet återförvisades mot byretten på grund av färsk behandling (under ledning från ett ordinarie domare, får man förmoda).

Den danska domstolens hållning framstår onekligen likt frimodigare än Regeringsrättens. Även minoriteten inom RÅ ref. 58 förmå kritiseras, ej bara på grund av för att den anslöt sig mot majoritetens restriktiva ögonkontakt vid konsekvensen från oklarheten ifall Europakonventionens täckning, utan även på grund av för att den även angående art. 6 skulle medföra enstaka talerätt på grund av Stallknecht tycks äga varit beredd för att, inom den situation vilket rådde, neka sökandens mål vid den grunden för att talerätt saknades i enlighet med svensk riktig.

Innebörden härav existerar alltså för att enstaka svensk team skulle äga givits prioritet framför Europakonventionen. RegR prövade mot skillnad ifrån HD frågan sedan Europakonventionen blivit gällande svensk team. Minoritetens hållning måste därför tolkas därför för att lagen ifall allmänna förvaltningsdomstolar inom egenskap från lex specialis skall äga prioritet framför Europakonventionen,91 dock detta existerar bara ett från flera tolk-

91 Såvida den ej skall tolkas likt för att HD rätteligen skulle äga prövat målet; ifall regeringsråden ortnamn eller efternamn samt Holstad menat detta kunde dem dock äga uttryckt sig tydligare.

Jfr mot detta sagda Hane, a. a. s.

ningsmetoder vilket inom dem nära införlivandet från Europakonventionen gjorda motivuttalandena anvisas på grund av svar från konflikter mellan konventionen samt vanlig svensk team en annat alternativ vore för att konventionen gavs prioritet inom egenskap från lex posterior, alternativt för att konventionens speciella karaktär, inom enlighet tillsammans med en remissyttrande ifrån HD,93 tillerkänns ett speciell vikt.

beneath varenda omständigheter äger ej minoriteten tillräckligt uppenbart tagit ställning mot den konflikt mellan Europakonventionen samt svensk team vilket förmå uppkomma inom ett normprövningssituation. Dess perception förmå faktiskt tolkas såsom för att svensk team allmänt skall äga prioritet, utan för att detta närmare behöver motiveras inom detta enskilda fallet, dock detta existerar definitivt ej någon självklar tillämpning från gällande rätt

4.

Några slutsatser
Den foto likt efter genomgången från rättspraxis framträder från dem svenska domstolarnas grundlagstolkning existerar tyvärr ej helt ljus. mot för att börja tillsammans med existerar detta helt klart för att enhetliga riktlinjer till tolkningen saknas; inom ganska flera fall besitter tolkningen varit påfallande restriktiv, inom några närmast obefintlig samt blott inom enstaka fall någorlunda intensiv samt uttömmande.

Förarbetenas perception för att grundlag skall tolkas efter identisk principer vilket team inom allmänhet tycks närmast äga lett mot ett total principlöshet, på grund av för att ej yttra slumpmässighet såvitt gäller tolkningens karaktär inom detta enskilda fallet. Tolkningens inriktning besitter diskuterats till lite inom doktrinen, förarbetena existerar vaga, dock även domstolarna (till vilka ansvaret i enlighet med förarbetena egentligen överlämnas) besitter vilket framgått en ansvar till rättslägets oklarhet.

    Härtill kommer en annat slående fenomen, nämligen detta ointresse på grund av själva grundlagsfrågan vilket framskymtar inom flera avgöranden. inom NJA s. menade HD för att enstaka viss normgivningspraxis borde upprätthållas trots för att den sannolikt stod inom strid tillsammans med grundlagens bestämmelser, enbart till för att den plats vanligt förekommande.

inom NJA s. , trädkramarmålet, berördes överhuvudtaget ej grundlagsfrågan. inom NJA s. uttalade HD för att RF endast riktade sig mot normgivaren, en uttalande såsom existerar inom sak orimligt samt faktiskt saknar stöd inom grundlagsmotiven; även angående regeln i enlighet med motvien (t. ex. prop. / s. 92) formellt ”riktar sig” mot denne måste den givetvis till för att fyllning någon funktion behärska tillämpas även från domstol.

Domstolarna, samt särskilt HD, tycks helt enkelt äga haft svårt för att ta grundlagen vid tillräckligt allvar.

92 titta prop. / s. 37–38 samt KU / s. 19– 93 inom Ds s. 94 Jfr Nergelius, a. a. s. ff. angående dem oklarheter vilket efter införlivandet gäller ifall konventionens ställning inom svensk korrekt. titta även Bernitz, Europakonventionens införlivande tillsammans svensk riktig — ett halvmesyr, JT /95 s.

–

Att denna likgiltighet inför konstitutionens värden även lett mot ett olycklig utgång inom flera fall, samt stundtals även vållat enskilda rättsförluster, existerar ej svårt för att visa; förutom trädkramarmålet, var utgången kunde — samt möjligen borde — blivit ett helt ytterligare angående RF beaktats, är kapabel hänvisas mot NJA s.

ifall stämpelskatt samt s. 20 angående jaktprivilegium. inom NJA s. (blodprovsfallet) samt RÅ ref. 87, ifall förutsättningen på grund av rättsprövning, plats möjligen ej den konkreta rättsförlusten lika massiv, dock däremot existerar avgörandena olyckliga inom en längre perspektiv, då dem inom princip innebär för att RF inte någonsin kunna åberopas gentemot myndigheter vilket samlar in bevis vid en sätt likt ej respekterar grundlagens krav respektive för att rättsprövningslagen inte någonsin står den till förbrytelse misstänkte alternativt åtalade såsom önskar förbättra sitt försvar mot buds.

Problemet existerar således för att grundlagen dels ej ständigt tas vid tillbörligt allvar, dels ej tolkas vid en enhetligt sätt. från vad likt anförts ovan följer för att jag personligen skulle vilja rekommendera ett något mer strikt grundlagstolkning; detaljerad hur denna bör titta ut får dock utvecklas inom en senare kontext.

    Därjämte önskar jag även rekommendera en ökat bruk från den grundlagsvänliga lagtolkningen, gärna efter mönster ifrån HD:s konventionsvänliga lagtolkning. detta existerar ganska märkligt för att domstolarna ej demonstrerat större nyfikenhet till denna tolkningsmetod då den anbefalls sålunda klart inom doktrin samt förarbeten samt dessutom inom vissa fall förmå existera en sätt för att lindra obehaget inför åsidosättandet från enstaka team.

    Den grundlagsvänliga lagtolkningen måste dock utnyttjas tillsammans viss försiktighet. Något alternativ mot åsidosättande från ett team inom dem fall då grundlagsstridigheten framstår såsom tydlig samt odiskutabel existerar den ej. (Här noteras ett skillnad mot den konventionsvänliga lagtolkning liksom HD före utvecklade; eftersom Europakonventionen formellt ej plats gällande svensk riktig nära denna tidsperiod fanns ej en åsidosättande från enstaka team likt stred mot konventionen något realistiskt alternativ.) nära grundlagsvänlig lagtolkning markerar trots allt ordalydelsen inom lagen enstaka yttersta gräns till hur långt tolkningen kunna utsträckas Strider lagen, nära enstaka normal tolkning, mot grundlagstexten vid en sätt vilket ej går för att överbrygga genom rimliga tolkningsoperationer (vilka ej avviker ifrån vilket likt existerar brukligt) sålunda skall lagen åsidosättas.

Motsvarande gäller då lagen strider mot Europakonventionen,96

95 Jfr Martin Scheinin, Medborgarnas elementär rättigheter inom stöpsleven. Hur bör dem tillämpas?, Tidskrift publicerad från Juridiska föreningen inom land i norden s. Resonemanget ansluter sig denna plats mot Bengtssons perception (se ovan nära not 59), liksom jag delar, för att den vanliga lagen nära lagprövning bör tolkas efter sin ordalydelse.

96 Danelius menar (i Europakonventionens inkorporerings. ) för att verkliga konflikter mellan konventionen samt svensk team kommer för att bli sällsynta inom praktiken samt, då dem

även ifall särskilda bekymmer rörande vilken regel vilket då skall äga prioritet förmå tänkas uppstå. Detta bekymmer beror vid motivens oklarhet, vilken inom sin tur beror vid politisk oenighet mellan dem partier såsom enades angående för att införliva konventionen inom svensk korrekt Normalt måste detta dock artikel möjligt på grund av den enskilde rättstillämparen för att ge konventionen företräde; härför finns anbefallna tolkningsmetoder samt vilken vore, angående ej domstolarna existerar beredda för att nyttja sig från dessa på grund av för att nå detta uppgift, egentligen vinsten tillsammans införlivandet från konventionen?

Den grundlagsvänliga lagtolkningen äger emellertid ytterligare enstaka svaghet, vilket bör behållas inom åtanke då den lyfts fram likt en slags mjukt alternativ mot åsidosättandet från enstaka team. Tanken på baksidan detta argument existerar inom allmänhet för att detta vid något oftast icke närmare definierat sätt existerar odemokratiskt, alternativt åtminstone betänkligt ifrån vissa demokratiska synpunkter, för att ett domstol åsidosätter enstaka från folkets demokratiskt valda företrädare stiftad team angående domstolarna inom stället kunna tolka försvunnen konflikten mellan grundlag samt vanlig team således föreställer sig tolkningsmetodens förespråkare för att denna förmenta konflikt mellan lagprövning samt demokrati minskas, alternativt möjligen rentav elimineras.

Problemen tillsammans med den grundlagsvänliga lagtolkningen existerar dock flera inom detta kontext, varför den ej riktigt utgör den universallösning såsom dess mer aktiva förespråkare stundtals tycks mena.
    Problemet existerar ej bara för att detta, vilket detta norska Kløfta-målet visar, ibland kunna artikel svårt för att dra gränsen mellan grundlagsvänlig lagtolkning samt åsidosättande från ett team.

Därtill kommer för att detta inom fall domstolen gömt alternativt ”löst” konflikten mellan lagen samt grundlagen genom ett tolkningsoperation är kapabel artikel svårare på grund av eftervärlden för att att fatta beslut eller bestämma något vad den rättsliga konflikten egentligen bestod inom samt hur den blev löst. Detta framgår möjligen ej ständigt från den rättsliga argumentation liksom domstolen anfört nära en åsidosättande existerar däremot denna konflikt svår för att dölja.

    Den grundlagsvänliga lagtolkningen kunna därför angående detta önskar sig illa bli en sätt på grund av domaren för att dölja för att lagen inom själva verket åsidosätts, samtidigt vilket den existerar obrukbar inom dem fall då en tydligt åsidosättande framstår likt detta enda rimliga alternativet. liksom Smith uttryckt detta existerar metoden därför, ”far from being exact”, ”rather likely to give considerable freedom of appreciation to judges wanting to justify intervention in the legislative field bygd explaining why

förekommer, normalt kommer för att behärska tolkas försvunnen.

Jag tror personligen för att denna granskning existerar alltför optimistisk, dock detta får väl framtiden avvisa. 97 titta närmare Nergelius, a. a., kap. 98 titta allmänt angående denna samtal Nergelius, a. a., särskilt kap. 3, samt 99 Jfr Smith, Høyesterett og folkestyret s. 76 f.

no real conflict on the constitutional point before them really exists” existerar detta egentligen mer tilltalande ifrån demokratisk synpunkt än för att domstolarna klart redovisar den konflikt mellan lagen samt enstaka norm från högre rang liksom föreligger samt sedan, då detta framstår liksom detta bästa alternativet, åsidosätter den regel liksom äger lägst rang, dvs.

lagen? därför existerar åtminstone ej i enlighet med min fras fallet.

The Legitimacy of Judicial Review s.