armyati.pages.dev









Korsad tvärs över året runt årsta slott

Årsta slott

Årsta slott existerar enstaka slottsliknande herrgård[1] samt en tidigare säteri samt frakt inom Österhaninge socken samt Haninge samhälle, Stockholms län. Årsta tillsammans rötter inom medeltiden äger varit huvudgård till Tyska Ordens svenska jordinnehav. Nuvarande byggnad uppfördes – till Claes Hansson Bielkenstierna samt hans fru Barbro Åkesdotter (Natt samt Dag).

Årsta ärvdes sedan via giften från släkterna Kurck, Soop samt Fleming tills detta inköptes från den finlandssvenske brukspatronen Karl Fredrik Bremer, far mot författaren Fredrika Bremer. Slottet fanns Fredrika Bremers barndomshem.

Sedan ägs slottet tillsammans sina numeriskt värde fristående flyglar från Haninge samhälle.

vid marken norr ifall slottet äger Haninge golfklubb sina banor. Huvudbyggnaden framträda till allmänheten sommartid samt beneath vinterhalvåret till reserverade grupper.

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

Årsta existerar beläget innanför Blista fjärd, ett östersjöfjärd mellan Gålö samt fastlandet.

Platsen besitter en skyddat läge på baksidan ett skogklädd ås likt hindrar blicken ovan fjärden. Ursprungligen gick vattnet betydligt längre in mot fastlandet. Genom landhöjningen äger fjärdens strandlinje dragit sig åter. vid enstaka från Erik DahlberghsSueciabilder ifrån kunde man ännu titta ett små blänk från havet (markerat tillsammans B: Portus Maris Baltici).[2] ovan Årstagodset existerar inga historiska kartor vid Lantmäteriet utom Häradsekonomiska kartan vilket visar trakten vid sekelskiftet

Byggherren

[redigera | redigera wikitext]

Dagens huvudbyggnad uppfördes – på grund av Claes Hansson Bielkenstierna samt hans fru Barbro Åkesdotter (Natt samt Dag).

Man känner ej mot namnen vid byggmästare alternativt arkitekt, dock i enlighet med sägnen skall slottet äga uppförts vid initiativ från Barbro Åkesdotter (Natt samt Dag), utan makens vetskap. Den uppgiften är kapabel dock avfärdas tillsammans tanke vid den långa byggtiden.[3] Vidare berättar sägnen, för att ”Barbro Åkesdotter valde område samt uppförde slottet beneath ett från mannens sjöfärder samt för att denne blev således rasande, då han kom bostad samt fann för att han icke kunde titta havet ifrån detta nya slottet, för att denne gav sin fru ett örfil.

Barbro Åkesdotter skulle äga hämnats genom för att låta ett tjänare lönnmörda mannen nära en femstenarör nära Brink.”[4] inom Ilitteraturen figurerar emellanåt uppgiften för att Erik Dahlbergh, likt även ritat en antal slott samt gravkor, skulle behärska existera arkitekten. på grund av detta antagande skulle detta ovanligt imponerande samt något överdimensionerade trapphuset behärska prata, vilket avbildas inom genomskärning inom Dahlberghs Sueciaverk.

Barbro Åkesdotter (Natt samt Dag), lät även bygga ättens gravkor nära Österhaninge kyrka, Bielkenstiernska gravkoret, insatt inom kyrkan tid inom fonden inom Österhaninge kyrka utgör detta Bielkenstiernska gravmonumentet en ledande inslag. detta existerar ett pampig skulpturgrupp, vilket utfördes från den holländske mästaren, skulptören Nicolaes Millich.

Huvudbyggnaden samt omgivningen

[redigera | redigera wikitext]

Anläggningen klarade sig undan rysshärjningarna tackar vare sitt skyddade läge. Årsta existerar därför enstaka intakt slottsexteriör ifrån talets mitt.[5] Huvudbyggnaden mäter cirka 36x16 meter samt existerar byggd från berg inom numeriskt värde våningar tillsammans enstaka massiv, delvis oinredd bris inom numeriskt värde etage beneath en brant, valmat överdel.

Fasaderna existerar släta samt vitputsade. Trapphusets utskjutande porttorn existerar försedd tillsammans med enstaka cirka kalenderår äldre urtavla samt tornets klockformade överdel existerar krönt från enstaka lanternin.

På vinden huserar för tillfället ett mängd fladdermöss samt nära norra gavelns insida existerar den hissanordning liksom användes nära byggnadens uppförande ännu bevarad.

Sandstensportalen ifrån talet äger alliansvapen på grund av ätterna Bielkenstierna samt kväll samt dygn. Innanför slottets bastanta ekport står en antal granitpelare såsom lyfter upp trapphusets entré, från vilket ställe man tar sig vidare mot dem övre våningarna. ifrån bottenvåningens entré leder även ett brant steg ner mot källarens utrymmen tillsammans murade valv samt gångar (se mer beneath del ”Trapphus samt inredning”).

Slottets främre gård flankeras från numeriskt värde flyglar tillsammans med planmått 27 x 8,5 meter. dem existerar uppförda från berg inom ett etage samt följer huvudbyggnadens arkitektur. dem byggdes – beneath Gustaf Theodor Cedergren tidsperiod liksom ägare samt ersatte numeriskt värde äldre timrade flyglar.[2]

Anläggningen existerar delvis omgiven från ett park vilket ligger inom anslutning mot vidsträckta golfbanor tillhörande Haninge en klubb eller plats där golf spelas.

inom parkens sydvästra sektion ligger ett minneslund på grund av familjen Saxenberg samt strax nedanför denna står enstaka pittoresk lekstuga vilket tillhört familjen Meeths unge.

inom parkens engelska sektion existerar en antal ålderstigna träd liksom enstaka gång planterades vid Fredrika Bremers initiativ. Norr ifall slottet står ladugårdsbyggnad tillsammans med förvaltarbostaden samt ekonomibyggnader till jordbruket. Mot norr leder den trädkantade allén mot gamla Årsta. nära södra infarten står Blistastenen, likt vid talet flyttades hit ifrån byn Blista.

Öster angående Årstas ekonomibyggnader står den därför kallade Mönstringsladan. i enlighet med traditionen plats detta inom denna timmerlada vilket monark Gustav II Adolf satt samt skrev in traktens soldater inför avresan mot kriget inom Livland [6]

Bilder, omgivningen

[redigera | redigera wikitext]

  • Engelska parken

  • Parken öster angående slottet

  • Allén mot norr

  • Haninge Golfklubb

  • Mönstringsladan

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Forntid

[redigera | redigera wikitext]

Gravfält ifrån järnåldern vittnar angående för att människor fanns bosatta på denna plats sedan forntiden.

Ortnamnsformen Årsta tillsammans efterledet ”–sta” existerar typiskt på grund av järnåldern samt betyder ”bostaden nära ån”, vilket stämmer bäst in vid en gravfält tillsammans en anförande gravar såsom ligger ungefär meter söder ifall slottet intill mynningen från Husbyån (RAÄ-nummer Österhaninge ).[7] troligen besitter boplatsen flyttats någon gång beneath medeltid mot platsen på grund av gamla Årsta, möjligtvis inom samband tillsammans med för att den blev förvaltningsgård till Tyska Orden, vilket bör äga skett någon gång kring sekelskiftet Resterna efter detta gamla Årsta består från ett större stengrund samt flera mindre husgrunder cirka meter norr ifall detta nuvarande slottet.

Tyska Orden beneath medeltiden

[redigera | redigera wikitext]

Årstas anor sträcker sig igen mot slutet från talet. vid talet nedsänkt på denna plats ett huvudgård på grund av Tyska ordens svenska jordinnehav liksom orden fått inom arv efter riddaren Karl Ulfsson.[8] Årsta nämns på grund av inledande gången inom dem skriftliga källorna beneath all medeltiden ägdes Årsta från stormän.

tid sålde Tyska Orden samtliga sina svenska egendomar mot riksföreståndaren Erik Axelsson från den mäktiga samt berömda dansk-svenska släkten Tott.

Foto: Suecia Antiqua et Hodierna

Erik Axelsson (Tott) överlät egendomen mot sin broder, riddaren Laurens Axelsson (Tott). Grunderna efter Årstas medeltida byggnader syns kvar inom enstaka lummig glänta cirka meter ifrån slottet samt nära norra alléns slut.[9]

Åtminstone sedan tid bör Årsta äga haft ett ståndsmässig bebyggelse till då ägde Arestadum blivit säte på grund av Tyska Ordens komptur (kommendör) inom land, den tyske borggreven Henrik von Strömberg.

Verksamheten på grund av denna riddarorden plats riktad mot Livland var dem inom kampen på grund av för att sprida kristendomen bekämpade okristen preussare. Junker Karl Ulfsson, ett svensk jarlason samt ordensriddare, stupade inom detta blodig eller täckt med blod slaget nära Durben inom Kurland tid denne donerade avgörande tillgångar mot Orden inom landet.

Årsta med rötter i medeltiden har varit huvudgård för Tyska Ordens svenska jordinnehav

inom omkring tid behöll Tyska Orden sina egendomar inom landet. Mer än hälften från dem egendomar likt Orden ägde nedsänkt inom Österhaninge, vilket framgår från köpebrevet. Tyska Ordens egendomar omfattade bland annat Årsta samt delar från Vendelsö, Sandemar samt Gålö.

Årsta slott inom Suecia Antiqua et Hodierna

[redigera | redigera wikitext]

Man vet ej hur Årstas bebyggelse såg ut vid Tyska ordens period, dock hur anläggningen såg ut vid talets slut är kapabel man ett fåtal ett viss perception ifall från numeriskt värde kopparstick utförda från Erik Dahlbergh mot bildverket Suecia antiqua et hodierna.

Bilderna avser främst för att visa detta då nybyggda slottet samt enstaka katalog mindre byggnader inom norr bortom slottet. vid Dahlbergh något idealiserande bild syns även ett sektion genom trapphuset samt Bielkenstiernas epitafium.

I närheten från Gammelgården samt öster angående allén kunna man kvar bland åldriga askar samt ekar hitta resterna efter Årstas medeltida bebyggelse.

Dessa lämningar består från ett stenklädd brunn samt minimalt fyra husgrunder, varav den största existerar rektangulär tillsammans med måttet 8 x 17 meter. kanske kunna fler husgrunder artikel gömda inom terrängen.[4]

talet

[redigera | redigera wikitext]

Från fanns Axel Laurensson (Tott), (troligen död ) samt därefter hans dotter Karin Axelsdotter (Tott) (död ) Årstas ägare.

Karin Axelsdotter fanns gift tillsammans med riksrådet samt ståthållaren Hans Claesson (död ). vid talet blev Årsta stamgods på grund av ätten Bielkenstierna. Egendomen övergick mot Claes Hansson den äldre (död ).

Följ med på en tur genom Årstas historier - vi tar det från början! Årsta slott byggdes på talet

Denne Claes Hansson lämnade gården inom arv mot sonen Hans Claesson den yngre (–). han fanns riksråd samt amiral samt gift tillsammans Elisabet Gyllenstierna (–) dotter mot Nils Gyllenstierna (–) från friherrliga ätten Gyllenstierna af Lundholm. dem plats från den ätt likt inom påföljande generation fick namnet Bielkenstierna.[10]

talet

[redigera | redigera wikitext]

Åren – plats riksrådet samt amiralen Claes Hansson Bielkenstierna (–), friherre (introducerad ), ägare mot Årsta.

han fanns gift tillsammans Barbro Åkesdotter (Natt samt Dag) (–), liksom fanns ägare mot Årsta år – Efter maken Claes Hansson Bielkenstiernas död gifte denna ifall sig inom januari tillsammans riksrådet Knut Jönsson Kurck (–). Efter Barbro Åkesdotters (Natt samt Dag)s död blev Knut Kurck vårdnadshavare till hennes son inom inledande giftet, Axel Bielkenstierna (–).

Axel Bielkenstierna fanns arvtagare mot både Årsta samt Vendelsö. tillsammans Axel Bielkenstierna utslocknade ätten vid svärdssidan, då denne dog inom slaget nära Ölands södra udde Axel Bielkenstierna efterlämnade enstaka dotter, Charlotta Bielkenstierna (född inom Stettin, död vid Årsta), samt denna ärvde Årsta samt Vendelsö.


  • korsad tvärs  ovan året runt årsta slott

  • Genom Charlottas giftermål tillsammans kammarrådet samt friherren Johan Casimir Fleming af Liebelitz (–), hamnade Årsta inom släkten Flemings ägo. Charlotta Bielkenstierna dog samt hennes man vid juldagen Båda dog vid Årsta samt ligger sedan dess nerlagda inom Bielkenstiernska gravkoret inom Österhaninge kyrka. Paret ägde fem små människor samt från dessa fick dottern Sigrid Johansdotter Fleming af Leibelitz (–) Årsta inom arv.

    beneath större delen från talet härskade Sigrid Fleming vid Årsta.[10]

    talet

    [redigera | redigera wikitext]

    Ägare mot Årsta fanns beneath år – Sigrid Fleming. denna fanns inledningsvis gift tillsammans med Erik Mauritz Soop (död ) samt senare tillsammans med sin syssling Göran Hermansson Fleming från Liebelitz (död ).

    Egendomen gick inom arv mot sonen Fredrik Fleming (död ). Överste Fredrik Fleming fanns ägare mot Årsta år – denne plats gift tillsammans Anna Beata Cronstedt, friherrinna såsom övertog egendomen tillsammans tillsammans sina små människor samt sålde den samt underlydande egendomar mot brukspatron Karl Fredric Bremer.[10]

    talet

    [redigera | redigera wikitext]

    Karl Fredric Bremer samt hans fru Birgitta Charlotta Hollström (–) tillsammans med ungar, bland dem dottern Fredrika Bremer, plats sedan ägare mot Årsta år – Därefter blev grosshandlaren samt tidningsmannen Lars Johan Hierta, brukspatronen Johan träd samt tobaksfabrikören Wilhelm Hellgren ägare mot Årsta år – inom köpekontraktet ingick för att Fredrika Bremer skulle ett fåtal disponera sin etage inom herrgården.

    Ungefär samtidigt delades egendomen Stegsholms gård vid Gålö ifrån Årsta samt förvärvades på grund av &#; Rdr från Prins Carls uppfostringsinrättning på grund av fattiga barn.

    Under drygt 40 kalenderår därefter, år –, plats godsägaren Abraham Saxenberg ifrån Hakunge inom Össeby-Garns socken samt hans efterlevande Årstas ägare.

    Egendomen uppges likt tre mantalfrälse-säteri inom Öster-Hanninge socken. denna plats ägde dottern Theresia Saxenberg sin uppväxt, sedermera operasångerska vid Kungliga Operan. vid ett lövträdsbevuxen nedsänkt höjd inom slottsparkens södra sektion ligger grav- alternativt minnesplatsen på grund av släkten Saxenberg. vid backe existerar fyra stenar placerade inom rad.[11] Dessa existerar försedda tillsammans med namnen: Simlärarinnan Emma Wilh.

    Lovisa Saxenberg, Fru Christina Sofia Saxenberg, född Bennet, Godsegaren Abraham Saxenberg samt Arkitekten samt Civilingenjören Karl Abr. Saxenberg.

    Det var riksrådet och amiralen Claes Hansson Bielkenstierna och hans hustru Barbro Åkesdotter Natt och Dag, som lät bygga denna pampiga herrgård i barockstil

    Troligen rör detta sig angående enstaka minneslund, snarare än ett gravplats. Minnesstenarna existerar enhetligt skapade samt äger tillkommit nära en samt identisk situation omkring talets start. Den anlades från barnen mot Abraham samt Christina Saxenberg såsom vid detta viset ville hedra sina föräldrar samt numeriskt värde från sina bror/syster, Emma samt Karl.[12]

    talet

    [redigera | redigera wikitext]

    Årstas ägare beneath år – fanns aktiebolaget Årsta AB tillsammans skeppsredaren Axel Johnson, affärsmannen Emil Egnell samt grosshandlaren Carl Johan Schnell såsom delägare.

    Johnson samt Schnell plats goda vänner medan Egnell fanns ett från initiativtagarna till tillkomsten från Djursholms villastad var Schnell lät bygga ett från villastadens inledande villor, hus Schnell.

    Åren – fanns ingenjören Gustaf Theodor Cedergren ägare mot slottet. Cedergren stod till enstaka grundlig modernisering samt omdaning från interiören.

    Bland annat nyinreddes rummen inom olika stilar vilket ”Fredrika Bremersalongen” inom empire tillsammans med möbler ifrån Fredrika Bremers period samt enstaka matsal inom renässans tillsammans väggfält målade från Anna Boberg samt ursprungligen avsedda på grund av logi Rydberg (se vidare beneath del ”Trapphus samt inredning”).

    Under drygt 45 kalenderår därefter, år –[10], plats direktör Carl Ernst Herman Meeths (se även varuhuskedjan Meeths) samt hans släkt ägare mot Årsta.

    Meeths fanns bland annat intresserad från skogsskötsel samt röjde, planterade samt gallrade egen vid sina ägor. Hans fru, Margareta Johanna, vårdade minnet från Fredrika Bremer.[13]

    Konsortiet Svenska industribyggen AB, John Mattsson Bygg AB samt Skånska Cementgjuteriet fanns ägare mot Årsta år – tid förvärvade Österhaninge samhälle (efter Haninge kommun) slottet samt flyglarna samt Skanska enstaka sektion från skogsmarken.

    Dock gick odlad mark samt resten från skogen mot privata köpare. mot egendomen hörde då 12 hektar mark. Idag ägs lantbruket Årsta säteri från Lars Fröstad samt dem olika underliggande gårdarnas egendomar från permanentboende samt sommargäster. Tornberget Fastighetsförvaltnings AB förvaltar idag Årsta slott.

    Slottets stundvis dramatiska historia visas sig på väggar och statyetter

    Årstasällskapet till Fredrika Bremer-studier äger deponerat enstaka grupp Fredrika-minnen inom museivåningen vid övre strategi inom huvudbyggnaden samt visar den till allmänheten tillsammans tillsammans Haninge kommun.[10]

    Årsta ladugård / Årsta säteri

    [redigera | redigera wikitext]

    Årsta ladugård, idag kallad Årsta säteri, ligger nära Blista, cirka meter väderstreck ifall Årsta slotts huvudbyggnad.

    Anläggningen byggdes vid talet då Gustaf Theodor Cedergren fanns ägare mot slottet. nära den tiden fanns detta vanligt för att större gårdar lät bygga många stora ladugårdar samt den nära Årsta slott blev ett från dem största inom landet. Man ville samla flera funktioner beneath en samt identisk överdel. vid talet rymde Årsta ladugård omkring 90 kor samt 70 ungdjur.

    Mjölken såldes mot Mjölkcentralen inom huvudstaden. Anläggningen rymde ej bara stall utan även hö samt halm samt gårdens jordbruksmaskiner.

    I Årsta Slott påminns man ständigt om historiens vingslag

    Idag bedrivs hästverksamhet beneath namnet Årsta Säteri.[14] Namnet besitter dock inget samband tillsammans gården Årsta vilket tidigare fanns en säteri.

    Slottsparken

    [redigera | redigera wikitext]

    En illustration från Henrik Haij visande Årsta (Åårsta Stenhuus) existerar daterad samt existerar den inledande kända illustrationen från byggnaden.

    Hajis skiss utgjorde underlag mot kopparsticket inom Sueciaverket. vid den teckningen finns ingen gård, utan bara enstaka område med staket yta tillsammans med texten Eng afstängd mot trädgård. då trädgården sedan anlades existerar okänt, dock vid Erik Dahlberghs kopparstick ifrån framträda enstaka ståndsmässig trädgårdsanläggning.

    beneath årens lopp besitter slottsparken förändrats samt parken äger från slottets olika ägare kommit för att präglas från dem.

    Den strikta trädgårdsstilen vilket rådde beneath talet tyckte ej Fredrika Bremer ifall, samt därför förändrade denna parken. nära mitten från talet lät denna anlägga ett engelsk park.

    denna deltog egen energisk inom arbetet samt behöll vissa delar från den ursprungliga parken. detta finns kvarlevor kvar från ett barockträdgård ännu idag.

    Under Gustaf Theodor Cedergren byggdes både slottet samt parken angående. han försåg parken tillsammans med spegeldammar samt fontäner. enstaka från fontänerna finns kvar samt spår från terrasserade trappor.

    Dessa skulle leda upp mot skogskanten samt vy ovan Blista fjärd. detta fanns ett rad växthus intill slottet, dock dem ansågs till kostsam för att underhålla samt dessa revs vid talet.

    Bilder, exteriör

    [redigera | redigera wikitext]

    • Slottet ifrån sydväst

    • Slottets kalenderår gamla klocka

    • Norra flygelns portal

    • Portiken mot ladugården

    • Södra flygelns burspråk

    Trapphus samt inredning

    [redigera | redigera wikitext]

    I Sueciaverket ovan Årsta slott finns även trapphuset avbildat, detta existerar enstaka från dem ytterst ett fåtal interiörer liksom avbildas inom verket.

    denna plats finns enstaka ståtlig dubbeltrappa tillsammans med kolonner inom klassisk arkitektur, den inledande inom sitt stöt, trappan existerar sannolikt ritad från Erik Dahlbergh. Den pampiga trapphallen äger dubbla trappor upp mot vindsvåningen. Idag existerar detta imponerande trapphuset unikt bland svenska stora gårdar samt detta enda såsom återstår från den äldre interiören.

    Trapphallens ursprungliga utformning finns kvar, även ifall den existerar hårt restaurerad. färsk kalksten besitter lagts in inom underlag samt trappor samt man besitter gjort angående balustradräckena inom trapphallen.

    Men många existerar kvar ifrån byggnadstiden såsom mot modell den märkliga dubbeltrappan, luftig tillsammans med välformade kolonner liksom små frukter från växter upp kryssvalv inom enstaka tunn samt djärv konstruktion, samt dem vackra valven.

    dem doriskakolonnerna vid bottenvåningen existerar från granit, tillsammans kapitäl samt baser från skarlakansröd kalksten. vid mellanvåningen finns joniska kolonner från sandsten samt kanske ägde man tänkt sig korintiska kolonner vid enstaka tredjeplats våning.[15]

    På talet restaurerades kakelrummet vid nedre planet samt var existerar idag väggarna klädda tillsammans med brunt kakel samt bildfriser inom blått samt vitt, allt specialbeställt ifrån Delft inom Holland.

    Bilderna vid friserna föreställer bland annat verk vid Rijksmuseum inom Amsterdam. enstaka från avbilderna föreställer enstaka avbild från Stadsvaktens festmåltid mot minne från freden inom Westfalen efter trettiåriga kriget. andra konsthantverk föreställer motiv tillsammans med landskapsscener tillsammans betande vilt samt vattenspeglar tillsammans små segelfartyg.

    Vid tidigt anförande, då slottet ägdes från Gustaf Theodor Cedergren, tillkom slottets inre praktfulla inredningar inom stilblandningens indikator. Matsalen inom övervåningen besitter grönt marmorgolv, höga polerade paneler inom skarlakansröd mahogny samt målade bonader från konstnären Anna Boberg. denna plats gift tillsammans med arkitekten Ferdinand Boberg samt dotter mot arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander.

    Anna Bobergs gobelängimitation ifrån logi Rydbergs matsalar hänger idag inom stora matsalen vid andra våningen vid Årsta slott. detta plats Gustaf Theodor Cedergren liksom köpte inredning ifrån logi Rydberg då detta revs , samt placerade vid Årsta slott. beneath hans period vid Årsta uppfördes även nya flyglar, Årsta säteris ekonomibyggnader samt förvaltarbostad.

    Flyglarna uppfördes inom direkt anslutning mot detta gamla slottets arkitektur.[10]

    Bilder, interiör

    [redigera | redigera wikitext]

    • Trapphall, bottenvåning

    • Kakelrummet

    • Trapphall, mellanvåning

    • Södra flygel, trapphall

    Fredrika Bremers barndomshem

    [redigera | redigera wikitext]

    Fredrika Bremers far, brukspatronen Carl Fredric Bremer, ägde godset ifrån mot Årsta plats Fredrika Bremers barndomshem.

    denna fanns fäst nära Årsta samt återvände dit även sedan gården såldes efter faderns död. då gården såldes fanns en villkor för att Fredrika fick disponera ett etage inom huvudbyggnaden sommartid. denna knöt därför vänskaplig förbindelse tillsammans med familjen Saxenberg såsom ägde stället år – Bland familjens rika barnaskara fanns även den musikaliska Theresia Saxenberg.

    Fredrika upptäckte snart Theresias talang samt hennes sångröst skulle ”räddas ifrån mjölkbunkarna” (Bremers egna ord). detta plats vid hennes initiativ för att Theresia Saxenberg sedermera blev ett lyckad operasångerska.[16]

    Fredrika Bremer dog vid Årsta inom månad vid övre våningen finns en lokal inom borgerlig Karl Johansstil bevarat ifrån Bremers period.

    vid senare tid besitter ett museivåning tillsammans minnen ifrån Fredrika Bremer skapats. Den således kallade Fredrika Bremer-våningen ligger ett steg upp inom slottet tillsammans höga glugg samt fin utsikt ovan gård samt fält. en från slottets vackraste utrymme existerar detta liksom idag kallas Fredrika Bremer-salongen tillsammans inredning ifrån Bremers tid.[10]

    Citat

    [redigera | redigera wikitext]

    I enstaka stämningsbild angående ett skördedag vid Årsta skrev Fredrika Bremer mot Malla Silfverstolpe

    Det existerar ett vacker ljus, lungt varmt soligt.

    ifrån stora ängen köres detta torkade höet in beneath glada rop; inom s.k. Engelskan [engelska parken] sitter en stort Caffeparti inom gröngräset firande därmed gamla Lenas namnsdag; detta existerar husets hjon jämte gårdens notabiliteter; inom Trädgården spatsera tillsammans med parasoletter min Mor samt min systra Charlotte samt Agathe jämte Charlottes hederliga goda man.

    samtliga äro dem glada.

    Övrigt

    [redigera | redigera wikitext]

    En kopia från byggnaden ingick inom Baltiska utställningen inom malm Denna användes till Fredrika Bremer-förbundets utställning ifall den svenska kvinnorörelsen, den därför kallade Årstautställningen, såsom revs efter utställningens slut.

    Slottet besitter använts till evenemang, föreställningar samt filminspelningar. Exempelvis spelades tv-serien Pappas pojkar (), julkalendern Tjuvarnas jul () samt tv-serien Pappas pengar () in var.

    Årsta slott tillsammans med flyglar samt ett sektion från slottsparken, vy ifrån sydost, mars

    Ägarelängden

    [redigera | redigera wikitext]

    • Riddaren, Karl Ulfsson, såsom efter sin död testamenterade flera gårdar inom land mot Tyska orden.

      ett från gårdarna fanns precursor mot dagens Årsta slott tillsammans med underlydande Gålö.

    • mot Tyska Orden
    • mot Erik Axelsson Tott
    • mot Lars Axelsson Tott samt hans fru Karin
    • mot Kristiern Bengtsson (Oxenstierna)
    • mot Axel Laurensson samt hans dotter Karin
    • mot Claes Hansson samt hans son Hans
    • mot Friherre Claes Hansson Bielkenstierna
    • mot Barbro Åkesdotter mörker samt Dag
    • mot Charlotte Bielkenstierna samt hennes dotter Sigrid Fleming
    • mot Överste Fredrik Fleming samt hans efterlevande
    • mot Brukspatron Karl Fredrik Bremer samt hans efterlevande
    • mot Lars Johan Hierta, brukspatron Johan träd, direktör Wilhelm Hellgren
    • mot Abraham Saxenberg samt hans efterlevande
    • mot Årsta AB (skeppsredare Axel Johnson, ingenjör Emil Egnell samt grosshandlare Carl Johan Schnell)
    • mot Ingenjör Gustaf Theodor Cedergren
    • mot Direktör Herman Meeths
    • mot Konsortiet SIAB, John Mattsson Bygg samt Skånska Cementgjuteriet
    • Österhaninge samhälle (slottet samt flyglarna), Skanska (en sektion från skogen), privat (åkermarken samt resten från skogen)

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Årsta, egendom inom Österhaninge socken, skandinavisk familjebok ().
    2. ^ [ab] Selling (), sid.

    3. ^Söderberg (), sid.
    4. ^ [ab] Harry Runqvist (). ”Årsta tillsammans omnejd”.

      Här har människor levt och verkat genom århundradena, och historien är stundtals dramatisk

      Österhaninge socken. &#;

    5. ^Söderberg (), sid.
    6. ^Informationstavla nära Mönstringsladan
    7. ^RAÄ-nummer Österhaninge
    8. ^Kort ifall ägandet från egendomen Gålö, uti Östehaninge socken, Sotholms härad.
    9. ^Årsta inom Österhaninge, Gunnar Redelius,, ISBN
    10. ^ [abcdefg] Gunnel Stenqvist samt Gunnel Furuland, Årsta slott - ett kulturskatt inom Haninge, Årstasällskapet på grund av Fredrika Bremer-studier, Skriftserie nr 6, , andra tryckningen , sidorna 18–30 samt sidan ISBN
    11. ^RAÄ-nummer Österhaninge
    12. ^Informationstavla nära minneslunden
    13. ^Riksarkivet: C E Herman Meeths.
    14. ^Informationstavla nära Årsta ladugård
    15. ^Fredric Bedoire, Svenska slott samt stora gårdar, enstaka historisk reseguide, Albert Bonniers Förlag, , sidorna ISBN
    16. ^IDUN, fredagen den 20 femte månaden i året

    Tryckta källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • Gunnar Redelius, Årsta inom Österhaninge, Bildstens bokaffär, Haninge, , ISBN
    • Årsta 2 inom Nordisk familjebok (andra upplagan, )
    • Gunnel Stenqvist samt Gunnel Furuland, Årsta slott - enstaka kulturskatt inom Haninge, Årstasällskapet på grund av Fredrika Bremer-studier, Skriftserie nr 6, , andra tryckningen , sidorna 18–30 samt sidan ISBN
    • Bengt G.

      Söderberg (). Slott samt herresäten inom landet – Södermanland 2. Allhems Förlag malm. sid.&#;&#;

    • Gösta Selling (). Säterier samt gamla gårdar inom Stockholmstrakten. Bonniers förlag. sid.&#; ISBN &#;

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]