Hur ska ögonvitan se ut

Det mänskliga ögat

Ögat existerar en från våra viktigaste sinnesorgan samt mer komplext än nästan samtliga andra kroppsdel. Människans synorgan är kapabel absorbera samt omedelbart behandla mer än tio miljoner informationsbitar per kort tid. dock äger ni någonsin tänkt vid hur ögat faktiskt fungerar?

Hur skapas bilderna oss ser? samt vilka delar från kroppen existerar delaktiga inom denna avancerade process?
Vi ser även färger

titta förbättrad reder ut begreppen – angående allt ifrån ögats anatomi samt struktur mot hur detta fungerar.

Ögat fungerar mot massiv sektion vid identisk sätt vilket enstaka videokamera: enkelt uttryckt samarbetar dess olika delar på grund av för att visualisera världen omkring oss. Läs vidare därför får ni känna till precist hur ögat fungerar.

Låt oss börja tillsammans med för att vandra igenom ögats struktur samt viktigaste delar.

Anatomi: detta mänskliga ögats struktur

Hornhinnan
Hornhinnan, ögats yttre skikt, existerar fuktig eftersom den täcks från tårvätska. Den existerar inbäddad inom den sålunda kallade skleran (den vita delen från ögat) samt tillsammans utgör dessa vilket experterna kallar tunica externa bulbi.

Hornhinnan fungerar likt en fönster: den existerar diskformad samt tydlig samt släpper in ljus mot ögat.

Den skyddar även ögat mot extern inflytande likt t.ex. smuts, damm alternativt ytliga skador. Den existerar mot sin natur väldigt elastisk.

Hur länge du ser suddigt beroende på vilken droppe du fått

Hornhinnans krökning ger den dessutom dess optiska attribut samt agerar ett kritisk roll på grund av för att oss bör titta tydligt.

Ögonvitan

Ögonvitan, liksom kallas sklera, existerar grövre samt kraftigare än hornhinnan samt skyddar vid således sätt ögat mot skador. Den täcker inom princip kurera ögat tillsammans med numeriskt värde undantag: längst bort fram finns den inbäddade hornhinnan samt längst bort bak synvervsfibrerna.

Pupiller

Pupillen existerar detta svarta hålet inom mitten från ögat.

Den reagerar vid infallande ljus samt anpassar sig mot hur kraftigt ljuset existerar. detta existerar ej själva pupillerna likt fullfölja detta utan snarare iris. Även vårt humör förmå påverka storleken vid pupillerna. fruktan alternativt lycka förmå mot modell utföra för att pupillerna vidgas, samt även alkohol samt droger kunna även ett fåtal dem för att ändra storlek.

Iris

Iris, ett färgglad fingerprydnad, omsluter pupillen samt fungerar vid identisk sätt såsom ett bländare: den styr kvantiteten ljus likt kommer in inom ögat.

inom ett ljus omgivning ser den mot för att pupillerna blir mindre samt därmed släpper in mindre ljus. inom mörkret sker detta omvända: pupillens ringmuskel öppnar samt pupillen vidgas. Då säkerställs för att mer ljus förmå nå ögat inom mörker, samt mindre ljus inom ljusa omgivningar. Iris avgör även vår ögonfärg samt existerar unik till fanns samt ett från oss.

Den äger fått sitt namn efter den grekiska regnbågsgudinnan. Lite intressant existerar för att egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser vid iris ej alls påverkar hur oss ser. Någon tillsammans bruna ögon ser ej världen "mörkare" än någon tillsammans mer ljus ögon, t.ex. blå.

Ögonkammare (camerae bulbi)

Det mänskliga ögat äger ett bakre samt enstaka främre kammare.

Dessa existerar hålrum inom ögats bakre parti liksom existerar fulla tillsammans med fuktig vätska.

Själva klotet kallas ögongloben

Denna vätska innehåller viktiga näringsämnen mot linsen samt hornhinnan, förser dem tillsammans syre samt hjälper dem för att bekämpa smittämnen. Vätskan inom ögats kammare besitter ytterligare enstaka övning, nämligen för att hjälpa ögat för att bibehålla sin form.

Ögats lins (lens crystallina)

Ögats lins samlar ihop ljuset liksom kommer in genom pupillen samt säkerställer enstaka vass foto vid näthinnan.

Linsen existerar elastisk samt kunna justera sin struktur tillsammans med hjälp från ciliarmuskeln till för att fokusera vid objekt vid nära håll samt långt avstånd. detta innebär för att linsen kröker sig då oss tittar vid en objekt vid nära håll, således för att oss ser klart. då oss tittar vid något såsom existerar längre försvunnen blir linsen program igen samt oss ser åter klart.

Linsen vänder vid bilden oss ser samt visualiserar den omvänt vid näthinnan. Den blir ej ”rättvänd” igen förrän då hjärnan bearbetar den.

Ciliarkroppen alternativt strålkroppen (corpus ciliare)

Ciliarkroppen agerar enstaka kritisk roll då detta gäller vår syn: den producerar blöt vätska samt innehåller ciliarmuskeln (musculus ciliaris).

I hjärnan tolkas det som ögat ser

Genom för att justera linsen säkerställer den för att oss kunna fokusera vid objekt vid både nära håll samt långt avstånd.

Glaskroppen (corpus vitreum)

Insidan från ögat mellan linsen samt näthinnan existerar fylld tillsammans med glaskroppen. Den utgör största delen från ögat samt representerar liksom namnet antyder dess lekamen.

Den existerar tydlig samt består från 98 % en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt 2 % natriumhyaluronat samt kollagenfibrer.

Näthinna

Näthinnan bearbetar ljus- samt färgimpulserna till för att överföra dem mot hjärnan via synnerven. Man är kapabel yttra för att näthinnan fungerar likt ett katalysator: den använder sina sinnesceller på grund av för att omvandla detta inkommande ljuset liksom sedan bearbetas från hjärnan.

Dessa sinnesceller består från tappar (för färgseendet) samt stavar (för för att skilja mellan ljus samt mörker). ingen annanstans inom ögat existerar dem sålunda tätt packade liksom inom mitten från näthinnan alternativt inom makulan: runt 95 andel från samtliga sinnesceller sitter inom en plats vilket bara existerar cirka 5 kvadratmillimeter.

detta existerar ungefär liksom en knapphålshuvud.

Åderhinnan (chorioidea)

Åderhinnan inom människans synorgan sitter mellan ögonvitan samt näthinnan samt ansluter mot ciliarkroppen samt iris. Den förser receptorerna vid näthinnan tillsammans näringsämnen, håller näthinnans temperatur konstant samt existerar även delaktig inom ackommodationen, alltså växlingen mellan närseende samt avståndsseende.

Den fungerar ungefär vid identisk sätt vilket ett kameralins fokuserar.

Synnerven (nervis opticus)

Synnerven besitter mot arbetsuppgift för att överföra upplysning ifrån näthinnan mot hjärnan. Den består från runt enstaka miljon nervfibrer (axoner) samt existerar ungefär ett halv centimeter tjock.

Den lokal var synnerven går ut ur ögat kallas papillen. Denna punkt kallas även ”blinda fläcken” eftersom näthinnan ej äger några sinnesceller var. Därför existerar den foto såsom skapas inom hjärnan inom praktiken ett mörk prick – inom normalfallet kompenserar våra små grå på grund av detta på grund av för att behärska producera ett enhetlig foto.

Dock uppfattar oss vanligtvis ej medvetet denna punkt eftersom hjärnan ”åtgärdar” bristen.

Fovea/centralgropen (fovea centralis)

Liten dock tillsammans massiv påverkan: centralgropen existerar mindre än numeriskt värde millimeter massiv dock ansvarar på grund av viktiga information inom vårt optiska struktur.

Den sitter mitten från näthinnan samt existerar fullproppad tillsammans med sinnesceller liksom fullfölja för att oss är kapabel titta därför klart såsom möjligt samt inom färg beneath dagen. då oss tittar vid en objekt roterar våra ögon automatiskt således för att detta oss ser kunna avbildas vid fovean.

Den yttre delen från människans öga

De delar såsom sitter ”runt” detta mänskliga ögat agerar ett massiv roll till för att oss bör behärska se: dessa existerar bland annat ögonlocken, ögonfransarna, tårkanalerna samt ögonbrynen.

Tårkanalerna (glandula lacrimalis)
Tårkanalen existerar ungefär lika massiv likt enstaka mandel, sitter vid utsidan från ögonhålan samt producerar tårar då oss behöver dem.

Tårvätskan liksom består från krydda, proteiner, fett samt enzymer används på grund av för att försörja hornhinnan tillsammans fukt, skydda den samt hjälpa mot för att ta försvunnen främmande objekt ur ögat.
Ögonlock (palpebrae)
Ögonlocken fuktar ögat varenda gång oss blinkar samt stängs från reflex på grund av för att skydda mot bris, vätskor samt främmande partiklar.

inom medelvärde blinkar man åtta mot tolv gånger inom minuten. då oss blinkar fördelas tårvätskan ovan ögats yta vid bara enstaka bråkdels kort tid. Hornhinnan fuktas samt hindras ifrån för att uttorkning ut.
Ögonfransar (cilia)
Ögonfransarna existerar ej bara vackra utan äger även ett praktisk funktion: deras arbetsuppgift existerar för att skydda mot damm, smuts samt främmande partiklar.

Allt detta sker helt automatiskt: sålunda snart dem tunna fransarna kommer inom förbindelse tillsammans något, alternativt då hjärnan förväntar sig för att detta bör ske, stängs ögonlocken från reflex.
Ögonbryn (supercilium)
Ögonbrynen skyddar ögonen mot svett vilket är kapabel rinna ner ifrån pannan.

Synen förklarad: Hur detta mänskliga ögat fungerar

Sättet oss ser saker samt domstol vid existerar enstaka komplex process: innan oss ser något sker ett rad olika steg inom ögat samt hjärnan.

När det föreligger en skelning så har det fixerande ögat en mörkare reflex än det skelande ögat

Man talar ifall den retino-kortikala vägen, liksom börjar inom ögat samt leder kurera vägen mot hjärnan. Man är kapabel yttra för att oss ser sålunda här: detta mänskliga ögat absorberar ljus ifrån omgivningen samt samlar ihop detta vid hornhinnan. detta resulterar inom en inledningsvis visuellt intryck. Därefter vidarebefordrar varenda synorgan denna foto mot hjärnan via synnerven samt bearbetar den, vilket utför för att oss ”ser”.

Ljuset existerar grunden mot allt oss ser. inom fullständigt mörker existerar oss inom princip blinda.

Det innebär inom detalj för att ifall oss ens bör äga chansen för att titta något måste detta finnas åtminstone lite ljus vid föremålet ifråga. Detta ljus reflekteras sedan tillbaka från föremålet samt bearbetas från vår synapparat. angående oss tittar vid en träd absorberar våra ögon ljuset trädet reflekterar: strålarna går ursprunglig genom bindhinnan samt hornhinnan.

Därefter går dem genom ögats bakre kammare samt pupillen. Ljuset når sedan ögats lins, var detta samlas ihop samt överförs mot den ljuskänsliga näthinnan. var samlas den visuella informationen in samt sorteras: stavarna ansvarar på grund av ljus-/mörkerseendet samt tapparna på grund av färger samt klarhet. Informationen överförs mot synnerven likt inom sin tur tar den direkt mot hjärnan.

Varje del har en specifik funktion för att du ska kunna se och tolka omgivningens synintryck

inom hjärnan utvärderas informationen vid nytt, tolkas samt sätts samman på grund av för att skapa den foto oss slutligen ser.

Även ifall detta finns omfattande insikt angående ögats anatomi samt struktur existerar flera problem att diskutera ifall hur vårt kännedom fungerar kvar mot massiv sektion obesvarade. Även ifall oss vet vilka delar från hjärnan liksom existerar maximalt aktiva då man ser något, vet inge riktigt hur oss uppfattar vår omgivning vilket en påverkan från detta.

Att titta vid nära håll samt långt avstånd

Friska ögon utför detta automatiskt utan hjälp därför för att oss är kapabel växla mellan närseende samt avståndsseende samt titta objekt klart vid båda avstånden.

Denna dynamiska förmåga för att titta objekt klart vid olika avstånd kallas ackommodation. Förmågan baseras vid linsens elasticitet. således länge den fungerar liksom den bör är kapabel den ändra struktur samt vid således sätt justera sig mot objekt vid nära håll alternativt långt avstånd, beroende vid vad oss önskar titta. Linsen inom en normalt synorgan existerar platt samt utdragen, vilket existerar optimalt till för att titta vid objekt vid bägge avstånden.

Du kan se suddigt och vara känslig för solljus efter undersökningen om du har fått pupillvidgande ögondroppar

ifall oss dock tittar vid en objekt vid nära håll blir linsen mer krökt: den växlar mot "närläge" samt fullfölja för att oss kunna titta objekt inom närheten klart. Ackommodationen utlöses ständigt då objekt syns suddigt vid fovean.

Att titta vid dagen – hur våra ögon fungerar

Att titta objekt då detta finns gott ifall ljus (fotopiskt seende alternativt dagseende) existerar ett arbetsuppgift till dem sinnesceller vilket ansvarar på grund av färgseendet: tapparna.

Även pupillen existerar delaktig inom dagseendet: ju mer ljus detta existerar desto mindre blir pupillen. Den anpassar sig mot olika starkt ljus samt reglerar kvantiteten ljus vilket kommer in inom ögat. Denna förmåga kallas adaption. Solglasögon och nyanserade kopp förmå skydda ögat mot kraftigt ljus.

Mörkerseende

I mörkret kopplar våra ögon angående ifrån dagseende (fotopiskt seende) mot mörkerseende (skotopiskt seende).

detta tar ungefär 25 minuter till en par friska ögon för att justera sig mot mörkret. Ju mindre ljus vilket existerar tillgängligt desto mer aktiva blir ögats sinnesceller: dem existerar ansvariga till vårt ljus-/mörkerseende samt kallas tappar. Samtidigt vidgas pupillerna på grund av för att ”släppa in” sålunda många ljus såsom möjligt. Friska ögon besitter inga bekymmer tillsammans med för att justera sig mot växlande ljusförhållanden.

Ärftliga sjukdomar, vissa typer från medicin, skador samt vitamin A-brist existerar faktorer vilket förmå leda mot begränsat mörkerseende. Detta drabbar flera glasögonanvändare. Pupillerna måste vidga sig mer då ljuset existerar begränsat. Resultatet blir för att skärpedjupet går tappat bort eller missat samt detta spatiala seendet begränsas, samtidigt vilket reflektioner samt dålig kontrast tröttar ut ögonen.

i.Scription^®-teknologin ifrån ZEISS tar hänsyn mot användarens utvidgade pupiller inom mörker nära tillverkningen från glasen, samt bidrar vid därför sätt mot för att man ser många förbättrad inom svagt ljus.

Visste ni för att vårt ljus-/mörkerseende även påverkar flygsäkerheten? beneath uppstart samt landning dimmas belysningen inom kabinen därför för att passagerarnas samt besättningens ögon är kapabel justera sig omedelbart mot dem nya ljusförhållandena nära ett eventuell krasch.

detta är kapabel spara dyrbara sekunder nära enstaka nödsituation.

Synproblem samt ögonsjukdomar – vad fullfölja man ifall man ser dåligt?

Närsynthet, översynthet, ålderssynthet – detta finns flera synproblem såsom är kapabel begränsa vår visuella perception. inom dem flesta fall kunna en par optimalt tillpassade glasögon tillsammans riktig kopp hjälpa oss för att titta klart igen.

titta förbättrad förklarar: Vilket kopp lämpar sig till olika synnedsättningar?

Många ögonsjukdomar kunna påverka vår ögonkontakt samt äga allvarliga konsekvenser på grund av hur oss uppfattar världen runt omkring oss. Dessa omfattar allt ifrån mindre allvarliga ögonsjukdomar liksom långvarigt torra ögon, glaskroppsgrumling samt skelning mot grå starr, glaukom samt makuladegeneration.

dock vilka existerar dem vanligaste ögonsjukdomarna samt hur är kapabel man upptäcka dem?

Börjar ni bli utmattad inom huvudet från varenda begrepp samt processer?

Testen ger också utslag för anisometropi d v s olika refraktion i ögonen

Ta detta lugnt! såsom ni ser existerar detta mänskliga ögat en ytterst komplext kroppsdel likt samarbetar nära tillsammans med hjärnan samt ofta sägs artikel hjärnans öppning. Knappt något annat sinne ger oss således många data ifall vår omgivning, vårt dagliga liv alternativt människorna runt oss – samt inom slutänden angående oss själva.