När kom första dammsugaren till sverige

Skolsalen knäskuras inom Äppelbo folkskola inom Dalarna vid 1920-talet. Golvet inom skolan skurades enstaka gång ifall året alternativt inom terminen. detta plats enstaka glädjerik solens tid på grund av skolbarnen till då kunde man räkna tillsammans "skurlov".

Stuggolvet sopades från tillsammans med enstaka björkriskvast vid lördagen, detta plats nog ofta den enda städning liksom gjordes mellan storstädningarna mot jul samt midsommar.

Omkring 1870 kom enstaka betydligt effektivare teknik - för att knäskura tillsammans med rengöringsredskap samt såpa.

detta hörde samman tillsammans den förbättrade bostadsstandarden.

Trasmattor blev tagna inom bruk samt detta blev plötsligt mödan värt för att skura golven rena.

Städbekymmer inom 1700-talets herrgård

I herrgårdsmiljö var detta fanns gott ifall tjänstefolk skötte pigorna städningen, ibland tillsammans med hjälp från tillkallade ytterligare städgummor. inom Årstafruns dagbok finns flera notiser ifall städning, ofta slarvigt utförd från "lata samt lortaktiga pigor".

Trots för att denna ägde många tjänstefolk skötte Årstafrun finstädning samt fördömelse egen, prydnadssakerna fick ej pigorna röra.

Städningen beneath 1700-talet samt inledande hälften från 1800-talet underlättades från för att möbleringen plats lätt, golvytorna fria samt rummen ägde många erhålla stoppade möbler samt textilier.

Man kunde nöja sig tillsammans för att flytta vid dammet tillsammans enstaka dammvippa samt städa golvet tillsammans med fuktig sand.

Till fest pryddes salsgolvet tillsammans hackat enris. Samuel Ödmann berättar inom Hågkomster ifrån hembygden samt skolan ifrån morfaderns bostad inom prästgården inom Vislanda inom Småland inom slutet från 1700-talet för att prästdöttrarna dekorerade golvet tillsammans hackat enris inom mönster, "som liknade buxbomsgångarna inom franska smakens trädgårdar, samt gjorde vid en snövitt underlag den skönaste verkan".

Storrengöring inom stadsvåningen

Bra många besvärligare blev städningen beneath senare delen från 1800-talet, då dem stoppade, plyschklädda samt fransprydda sofforna samt fåtöljerna kom vid modet, då herrskapet excellerade inom rikt draperade gardiner samt då porslinsfigurer samt andra prydnadsting trängdes vid hyllor samt bord.

Vid storrengöringen vår samt höst bars dem stoppade möblerna ut vid gården på grund av för att piskas samt borstas.

inom Iduns Hjeipreda ifrån 1899 beskrivs den fasansfulla storstädningen såsom en kaos liksom vänder kurera hushållet upp samt ned samt innebär "otrefnad till flera dagar, rymning undan skurbaljor samt dammborstar".

Först bör golven sopas samt skuras - sovrummen samt matrummet tidigt, helst klockan fyra vid morgonen "om man kunna erhålla sin hjelpgumma därtill!" en boende inom sänder samt titta särskilt mot för att Herrns boende ursprunglig blir inom ordning, därför för att herrn därför litet såsom möjligt behöver besväras från rengöringen.

Frun egen bör särskilt noga övervaka damningen från herrns boende därför för att ingenting förkommer samt allt kommer vid sin rätta plats.

Man dammade tillsammans vippa.

detta fanns vanligt för att färdigdammade möbler täcktes ovan till för att skyddas mot uppvirvlande damm beneath den fortsatta städningen. inom ett sektion borgerliga bostad skyddades möbler samt speglar tillsammans med skynken varenda kväll på grund av för att detta ej skulle damma.

Mattor hörde inom slutet från 1800-talet mot en borgerligt bostad samt fordrade piskning.

en knep plats för att strö ut fuktiga teblad alternativt ren vit nederbörd vid mattan samt kvickt städa upp detta, på grund av då följde smutsen tillsammans samt mattans färger blev klarare.

Parkettgolven skulle bonas. inom fina bostad inom detta ryska Sankt Petersburg hyrdes person som arbetar in likt tillsammans med bonborstar vid fötterna "åkte skridsko" vid parkettgolven tills dem blänkte.

möjligen förekom detta även inom vårt land.

Förbjudet för att spotta vid golvet

När detta beneath 1800-talets senare sektion blev vanligt för att äga golvbeklädnad vid golven gjorde även spottlådorna sitt tillgång inom svenska bostad. Man kunde ej längre vilket förut spotta varsomhelst vid golven. Spottlådor från mässing blev vanliga samt tillverkades inom massiv skal bland annat vid Skultuna bruk.

Spottlådorna fanns fulla tillsammans småsten samt enris alternativt granris.

inom Grimstahamns nybygge ifrån 1839 besjunger C J L Almqvist spottlådan riktigt lyriskt:

Ingenting existerar behagligare samt angenämare än blankskurade mässingsspottlådor tillsammans friskt färskt granris uti, likt sprider ett därför personlig vällukt kring kamrar samt gemak, samt likt mitt inne inom själva staden påminner ifall den hälsosamma skogens ångor.

Att spotta ansågs naturligt samt hälsosamt, detta rensade kroppen.

för att spottkopparna fanns bacillspridare förstod man ej förrän långt senare. Ända fram mot andra världskriget förekom emaljerade spottkoppar fulla tillsammans lysolblandat dricksvatten vid flera postanstalter runt ifall inom landet.

Loppvantar samt lusbräden

I allt damm samt all smuts likt bara nödtorftigt städades försvunnen, trivdes ohyra, råttor, kackerlackor, loppor, löss samt rnal.

Att äga ohyra ansågs helt naturligt.

Lopporna trivdes inom sänghalmen, liksom sällan byttes, samt inom fårfällarna inom sängen. Fällarna blev tagna ut vid våren samt plockades rena. Man kunde stryka den med mycket hår sidan hårt tillsammans en kreaturshorn. "Då kunna enstaka tro för att detta kunde smälla samt knattra." Man kunde även lägga fällarna inom ett myrstack samt låta myrorna sköta arbetet.

Innan man gick mot sängs loppade man sig gärna tillsammans med ett ullvante.

Vägglössen trivdes inom smutsen samt dammet. dem kröp fram ifall natten samt störde nattsömnen tillsammans sina bett.

Man lade ibland ett planka full tillsammans hål inom sängen. var skulle lössen mätta samt belåtna krypa ned sedan dem sugit blod. vid morgonen tömde man lusbrädans innehåll ovan elden. ifrån en statarhem inom start vid 1900-talet berättas:

När jag ägde mässlingen fick jag ligga ner vid en sofflock vilket hängdes vid krokar inom taket på grund av för att vägglössen höll vid för att alldeles förtära upp mig.

Vägglössen plats den ohyra liksom längst bort stod emot den ökade städivern inom dem svenska hushållen.

dem plats framförallt enstaka storstadsplåga samt i enlighet med statistiken ägde 52 andel från fastigheterna inom malm vägglöss kalenderår 1932. beneath 1930-talet plats ungefär fanns tredjeplats bostad inom storstäderna smittsam tillsammans vägglöss.

Metoden för att bekämpa vägglöss tillsammans cyanväterökning kom 1918 ifrån USA.

dock den fanns ej bara farlig på grund av ohyran utan även på grund av människor, samt flera dödsolyckor inträffade.

Vad hände sedan?

Vid 1800-talets slut började ingenjörerna, främst inom England, för att intressera sig på grund av maskiner likt kunde underlätta hushållsarbetet. dem inledande modellerna kom vid 1880-talet samt plats mer invecklade än praktiska.

inom tidningen Idun annonserades 1909 ifall den "lättskötta, verksamma samt prydliga dammsugningsapparaten Micro", en vidunder inom manshöjd, liksom drevs tillsammans med vev på grund av grabb alternativt tillsammans elektricitet.

Med dammsugaren besitter städningen förändrats inom grunden.

Den inledande dammsugaren ifrån Elektromekaniska AB lanserades 1913.

Dammsugarna ifrån Elektrolux (som företaget hette ifrån 1919 mot 1957 då k blev c inom namnet) spreds effektivt tillsammans med hemförsäljning samt avbetalningsköp vid 1940- samt 50-talen. Några decennier senare, tid 1964, kom Luxomatic tillsammans sladdvinda, dammpåse från ark samt dammindikator. inom samt tillsammans detta fanns den ambitiösa husmodems lycka fullkomlig.

Det utan fläckar hemmet blev verklighet tillsammans med dem nya rengöringsmedel såsom presenterades inom veckopressen samt populära husmorsfilmer.

oss fick syntetiska tvätt-och medel för att diska efter kriget. Gamla Radion ifrån 1936 fick sällskap tillsammans med Surf 1953 samt Via 1957. kalenderår 1962 blev Yes inflytelserik nära diskbänken samt 1963 lanserades "den vita tornadon" Ajax. tillsammans med den gröna Scotch-Brite-svampen, 1964, gnuggades detta sista från gamla Lort-Sverige bort.

LÄS MER: Så bodde vi  (artikelserie)

LÄS MER:Svenska matvanor förr  (artikelserie)

LÄS MER:Lort-Sverige

LÄS MER:Personlig hygien förr - ett smutsig historia

LÄS MER:Historia ifall mode, utseende samt hygien

LÄS MER:Livet vid landet samt inom staden 1776-1914

LÄS MER:Livets växter - angående olika växters användningsområden förr

LÄS MER: Jämställdhet förr samt vägen mot en mer jämställt samhälle

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vilka plats dem vanligaste typerna från orenheter vid golven inom gamla tiders torp- alternativt bondstugor?
    
2. Hur beskrivs städningen inom bondstugorna inom Högsby beneath 1820-talet, särskilt kring jul samt midsommar?
    
3. Vilka typer från ohyra nämns inom texten samt hur hanterades dem innan moderna metoder introducerades?
    
4. Hur förändrade dammsugarens intåg städningen inom svenska bostad beneath 1900-talet?
    

Litteratur:
Gustaf Näsström, Forna dagars land, 1700-talet, Bonniers, 1962
Byskomakaren Jonas Stolts minnen, Kalmar läns forminnesförening, 1972
Birgit Gejvall, 1800-talets Stockholmsbostad - ett undersökning ovan den borgerliga bostadens planlösning inom hyreshusen, Stockholmia förlag, 1987
Julius Ejdestam, Så äger oss bott, Rabén & Sjögren, 1979
Hans Hammarskiöld samt Kerstin Fried, En gång inom Sverige, Byggförlaget, 2003
Märta Helena Reenstierna, Årstadagboken 1-3, journaler ifrån år 1793-1839, Forum, 1993
Britt samt Ingemar Tunander, Möbler samt inredning ifrån Karl Johan mot Per Albin, Ica bokförlag, 1992
vana Wallensten-Jaeger, Kök samt stök då seklet fanns ungt, LTs förlag, 1975


Text: Jane Fredlund, reporter, kulturhistoriker samt författare
Artikeln existerar enstaka omarbetad utgåva från ämne ifrån boken Så levde oss : Fest samt dagligt liv inom forna dagars Sverige, från Jane Fredlund