Var är den största skakande aspen

Två asparter besitter skoglig innebörd inom land, vanlig asp (Populus tremula) samt hybridasp (P.

It spreads far and wide

tremula x P. tremuloides). Hybridaspen är enstaka korsning mellan amerikansk samt europeisk asp, samt den räknas liksom enstaka införd art.

Den vanliga aspen besitter ett medeltillväxt på 8-9 m³sk per äga samt år på utmärkt mark. Hybridaspen, vilket är enstaka korsning (arthybrid) mellan europeisk samt amerikansk asp, växer däremot tillsammans över 20 m³sk per äga samt år.

Hybridasp började framställas beneath 1940-talet, framför allt för för att ge virke mot tändsticksindustrin.

Efter björken är aspen vårt vanligaste lövträd. Aspen svarar för 1,7 % från landets totala virkesförråd på produktiv skogsmark.

Asp är liksom björk en pionjärträd.

Den förmå växa på flertalet ståndorter, dock producerar bäst på finjordsrika moränmarker tillsammans god vattentillgång.

På sämre marker blir aspen ofta rötangripen.

Aspen är värd för minst 1000 arter och ett viktigt trädslag för mångfalden

Den växer oftast inom grupper alternativt mindre bestånd.

Många aspbestånd består från enstaka enda klon - dem äger alltså skapats genom rotskott från en enda ursprungsträd. Medeltillväxten hos asp når topp efter 40 års ålder, medan tillväxttoppen sker upp mot 20 år tidigare för hybridasp.

Asp förekommer ofta likt inslag inom blandskog tillsammans med tall, gran samt björk. Aspen är många frosthärdig. detta finns ingen påtaglig skillnad mellan asp samt hybridasp förutom för att hybridaspens virkesproduktion på utmärkt mark är väsentligt högre.

Forest Service report notes aspen density is greatest in Colorado, Minnesota, Wisconsin, Michigan and Alaska

Asp skiktar sig samt självgallras lätt. Den är ej särskilt känslig för snötryck. Aspen besitter en stort naturvårdsvärde vilket värdväxt för många arter. Den förmå bli hela 300–400 år, dock så gamla träd hittas nästan bara inom norra Sverige.

Läs mer angående aspens värde för biologisk mångfald.

Utbredning

Det finns många arter från släktet Populus utspridda över bota norra halvklotet.

Vår art asp (Populus tremula) hittas från Island samt Brittiska öarna inom väster mot Kamtjatka inom öster. inom landet finns den över bota landet upp mot trädgränsen. Asp är den enda arten från popplarna såsom räknas likt naturligt förekommande inom landet.

Observationer från asp från Artfakta, SLU Artdatabanken.

Flera källor ligger på baksidan utbredningskartorna, dock enstaka betydande källa är Artportalen, där både allmänhet samt experter rapporterar in observationer.

Asp alternativt hybridasp?

Om man önskar kultivera asp för virkesproduktion, bör man då välja vanlig asp alternativt hybridasp?

Två asparter har skoglig betydelse i Sverige, vanlig asp (Populus tremula) och hybridasp (P

eftersom hybridasp producerar 20 m³sk per hektar samt år på god mark samt vanlig asp "endast" knappt 10 m³sk, föreslår oss för att valet faller på hybridasp nära nyetablering. Skillnaderna mellan asp samt hybridasp är, förutom vilket gäller produktionen, många små. ifall ni redan äger aspskog är kapabel ni nöja dig tillsammans denna eftersom ni nära föryngringsavverkning får enstaka prisvärd samt relativt säker föryngring tillsammans med rotskott.

Exempel på hur stora träden blir från vanlig asp respektive hybridasp nära odling på bördig mark, motsvarande G34-G36 inom granbonitet.

	Vanlig asp	Hybridasp
Ålder	25 år	25 år
Höjd	18 m	29 m
Diameter på bark	17 cm	31 cm
Stamvolym på bark	0,2 m3	1 m3

 

Föryngring

Aspen besitter enstaka massiv fröproduktionsförmåga.

dem små penselförsedda fröna sprids tillsammans vinden tidigt på våren, dock ger sällan upphov mot plantor (endast på blottad mineraljord).

Aspens primära förökningssätt är genom rotskott. Den kunna forma över 100 000 rotskott per hektar efter avverkning.

Aspar föryngrar sig lätt tillsammans rotskott, på gott samt ont.

Här är enstaka andra generationens hybridasp på väg upp utanför Skogforsks hållplats inom Ekebo.

Aspen tillhör poppelsläktet och är det näst efter björken vanligaste lövträdslaget i Sverige

Foto Mats Hannerz.

Skador

Aspens största skadeproblem är dess begärlighet för älg samt rådjur. Betning samt barkfläkning förmå på sina ställen existera vanliga skador. allmänt rekommenderas därför stängsel. På många mullrik mark är sorkskador vanliga.

Stamkräfta (känd likt Hypoxylon) samt kronbrand (Leucostoma) är kapabel framför allt förorsaka bekymmer när aspen växer på olämplig mark alternativt där skötseln är eftersatt.

4

Aspskorv (Venturia) är kapabel förorsaka vissnesjuka på unga aspar.

Aspglansbaggens larver kunna ibland kaläta unga aspar, samt större- respektive mindre aspvedbocken förorsakar gångar inom centrum från samt ansvällningar på huvuddel respektive grenar på yngre aspar. Detta kunna medföra röta, samt inom värsta fall även för att huvuddel alternativt grenar knäcks.

Asp kunna angripas från diverse rötsvampar, såsom honungsskivling (Armillaria) via rötterna samt aspticka (Phellinus) via gren- samt stamskador.

Aspen är också mellanvärd för knäckesjuka (Melampsora), likt förorsakar stora skador på tall.

Ytterligare kunskap finns inom Skogsskada.

Virke

Två klassiska aspprodukter. Tändstickan, enstaka storanvändare från asptimmer, samt bastulaven. Foto Filip Hannerz (vänster) samt PublicDomainPictures (höger). 

Hybridaspens samt den vanliga aspens virke skiljer sig väldigt lite samt båda arterna är kapabel användas på identisk sätt.

Aspens virke är jämnt ströporigt samt medelhårt, medelsegt samt gulvitt.

Inte minst i norra Sverige där det normalt sett inte växer ädellövträd som ek, bok eller lind

Veddensiteten ligger oftast inom intervallet 350-400 kg per m³. Aspvirket äger många låg värmeledningsförmåga, är rätfibrigt tillsammans elastiska fibrer samt är därför lämpligt mot tändstickor samt bastulavar.

Andra användningsområden är inomhussnickerier samt in- samt utvändig panel.

ifall aspvirket ej besitter markkontakt klarar detta även utomhusklimat.
Aspvirket används ofta såsom blindfanér samt liksom emballage- samt pallvirke.

Aspmassaved ger bäst utbyte inom CTMP-processen (kemitermomekanisk massa). Efterfrågan på denna massa ökar fast. Bränslevärdet är liksom densiteten lägre för asp än björk.