Hur kommer det att sverige lyckades att bli en stormakt

I detta stora läka ägde land ett små befolkning jämfört tillsammans flera andra från Europas länder.

dock beneath talet kunde land ändå uppträda likt ett europeisk stormakt.

Hur fanns detta möjligt? Karl X Gustav () efter slaget nära Iversnaes, konstverk från Johann Philip Lemke.

Dessutom kände sig Karl IX:s arvtagare hotade från sina släktingar inom Polen samt från den allt mäktigare habsburgske kejsaren, såsom spred den katolska världens effekt norrut. längst bort inom öster gällde detta dessutom för att producera säkra gränser mot ryssarna, likt beneath talet börjat expandera mot Östersjön.

För för att möta dessa utmaningar försökte dem svenska kungarna flytta fram rikets positioner, samt dem erövringar dem gjorde måste sedan inom sin tur säkras genom övervakning ovan nya landområden.

Herravälde ovan Östersjön - dominium maris Baltici - framstod mot slut likt den enda garanten på grund av rikets säkerhet.
 

2. Handelspolitiska motiv

Ekonomihistorikern Artur Attman introducerade vid talet ett handelspolitisk tolkning från Sveriges Östersjövälde.

Redan beneath vikingatiden ägde svenskar haft ett förmedlande roll inom handeln mellan Ryssland samt västra europa, dock senare trängts undan från Hansan samt Tyska orden. då dessa makter gick tillbaka inom mitten från talet stod Vasakungarna beredda för att beläggning tomrummet efter dem. Politiken kom för att fullföljas från Gustav II Adolf samt hans arvtagare beneath talet.

Att landet systematiskt skaffade sig övervakning ovan hamnar inom Baltikum samt Nordtyskland, för att man även försökte erövra dem polska hamnarna samt den ryska ishavskusten - logiken inom dessa strävanden blir bara begriplig inom en handelspolitiskt kontext, menade Attman.

Säkerhetsargumenten är kapabel äga spelat enstaka roll dock plats även dem enda argument liksom kunde formuleras öppet då detta gällde för att förmå adel samt allmoge inom land mot uppoffringar.

3.

Men även om expansionspolitiken under talet skedde i självförsvar, dikterades av handelsintressen eller tjänade vissa gruppers intressen är det uppenbart att de stora krigen på ett genomgripande sätt förändrade det svenska samhället

Sociala ståndsmässiga motiv

En tredjeplats forskningsriktning slutligen, vars främste sentida företrädare existerar Uppsalahistorikern Jan Lindegren, existerar inspirerad från enstaka historiesyn var kampen mellan klasser samt sociala grupper ses likt enstaka från utvecklingens viktigaste drivkrafter. Tonvikten läggs vid adelns ståndsintressen.

Genom erövringskrigen kunde adelsmännen erhålla militära officer samt höga ämbeten samt skaffa frakt samt rikt krigsbyte.

Hemmavid begränsades dessa möjligheter från magra mark samt från enstaka jämförelsevis kraftfull bondeklass. dem egensinniga bönderna kunde dock kuvas vilket knektar inom kungens armé, kunde fås för att släppa mot mer från sina skördar angående dessa inkrävdes liksom skatter mot kungens konflikt.

Mot den på denna plats tolkningen brukar dock invändas, för att talets svenska adel ej fanns någon sammansvetsad assemblage tillsammans med enhetliga intressen samt för att den långt ifrån utövade detta kritisk politiska inflytandet beneath bota perioden. likt team drabbades adeln dessutom hårt från krigspolitiken. Trots sin skattefrihet måste även adeln bidra mot krigsutgifterna, samt även bönderna vid deras frakt släpades ut inom krigstjänst.

Dessutom fanns krigsförlusterna bland unga adelsmän förfärande (med tanke vid hur små gruppen var).

beneath perioden omkom exempelvis 49 andel från varenda adelsmän inom åldersklassen tid inom konflikt.

detta finns även talrika uttalanden från inflytelserik adelsmän såsom uttrycker missnöje ovan dem flera krigen samt varnar till utrikespolitiska äventyr.

För dem likt överlevde innebar emellertid förvaltningen från dem erövrade områdena länge goda utkomstmöjligheter. Den stora gruppen nyadlade - däribland flera utlänningar - ägde även inom huvudsak krigen samt statsapparatens utbyggnad för att tacka på grund av sin upphöjelse.

Stormaktstidens konflikt något som har fått en viss form eller struktur landet mot ett militärstat

Men även ifall expansionspolitiken beneath talet skedde inom självförsvar, dikterades från handelsintressen alternativt tjänade vissa gruppers intressen existerar detta tydlig för att dem stora krigen vid en genomgripande sätt förändrade detta svenska samhället.

Historikern Sven A. Nilsson besitter myntat begreppet "militärstat" på grund av för att förklara stormaktstidens Sverige: ett stat var kyrka samt utbildning, förvaltning samt skatteuppbörd, affär samt manufakturer helt underordnades krigsmakten samt krigföringen, var kriget mot slut likt ett omättligt monster höll vid sluka samtliga samhällsresurser.

Sverige fanns förvisso ej unikt inom detta avseende.

inom all Europa fanns statens organisation beneath , samt talen inom upphöjd grad inriktad vid för att mobilisera tillgångar till konflikt samt upprustningar. Adeln dominerade samhället, samt på grund av detta krigarstånd framstod kriget kvar liksom den naturliga samt maximalt förnäma från sysselsättningar.

inom en förindustriellt samhälle tycktes dessutom inköp från nation existera den enda riktigt säkra vägen mot välståndsökning, vare sig detta handlade ifall för att vinna fler skattebetalande bönder alternativt övervakning ovan handelsvägar samt tullstationer. Problemet fanns dock för att krigen bota tiden blev allt kostsammare för att föra.

Total mobilisering från landets resurser

Sverige plats däremot unikt framgångsrikt inom för att mobilisera sina resurser: en nation tillsammans med drygt numeriskt värde miljoner invånare lyckades ställa upp arméer vilket tidvis räknade ovan man.

Vissa viktiga förutsättningar (eller fördelar) fanns tillgängliga redan ifrån start inom form eller gestalt från ett överlägsen armé organisation samt varenda nödvändiga ingredienser till för att utrusta härar samt flottor inom rikets gränser. dock viktigast plats den verksamma samt vittförgrenade civila statsapparaten (under duglig ledning från bl.a.

Axel Oxenstierna) utan vilken dessa ansträngningar ägde varit omöjliga.

När grannmakter vilket Ryssland samt Brandenburg/Preussen började strukturera angående sin förvaltning efter svenskt mönster förändrades snabbt maktförhållandena kring Östersjön.

Sveriges stormaktsambitioner reglerades från utländska intressen

En dansk forskare äger träffande jämfört Östersjön beneath talet tillsammans med Persiska viken nära talets slut.

inom bägge fallen handlar detta ifall enstaka outvecklad sektion från världen, var utomstående rika länder medvetet balanserar olika regionala makter mot varandra inom avsikt för att trygga sin försörjning från strategiska ingredienser.

Skeppsvirke, tjära, hampa samt lin - dem varor vilket utgjorde basen inom Östersjöhandeln - fanns nämligen lika viktiga till dem västeuropeiska segelflottorna vid talet såsom oljan till den västliga världens transportsystem vid samt talen.

Ekonomiskt fanns detta svenska stormaktsväldet mot massiv sektion inom händerna vid holländska köpmän, såsom försåg landet tillsammans tillgångar samt mekanisk expertis samt liksom förmedlade svenskt järn samt koppar mot dem internationella marknaderna.

När landet beneath Karl X Gustav höll vid för att förverkliga "dominium maris Baltici" ingrep även holländska flottor samt hindrade projektets fullbordan.

detta nedsänkt ej inom Nederländernas nyfikenhet för att kontrollen ovan detta viktiga området samlades hos ett makt.

Ett imperium vid bondefötter

Även ifall bönderna förhållandevis väl lyckades försvara sina intressen beneath stormaktstiden samt inom förening tillsammans borgare samt präster tidvis vann kungamakten vid sin blad mot adeln, ger beskrivningen från detta svenska stormaktsväldet vilket en imperium vid bondefötter enstaka perception ifall vilka grupper vilket inom slutänden svarade på grund av kraftansträngningarna.

dem flesta svenskars liv beneath stormaktstiden berördes från detta storslagna imperieprojektet.

Bilden från landet liksom en imperium vid bondefötter visar även vid ihåligheten inom den svenska stormaktsdrömmen. beneath ytan från byråkratisk effektivitet samt armé drill dolde sig just en fattigt samt underutvecklat bondeland, vars erhålla städer Gustav II Adolf egen beskrev liksom "handelslösa samt ruttna".

Mäktiga inhemska köpmannaintressen från detta stöt vilket gjorde exempelvis detta holländska imperiet lönsamt saknades.

Arvet efter stormaktstiden

För eftervärlden finns dock enstaka sektion för att glädjas åt inom arvet efter stormaktstiden, främst genom den vitaliserande kulturimport likt ägde boende. Förutom införseln från rövade konstskatter ifrån kontinenten skedde ett grundlig invandring från dugliga utlänningar: valloner, holländare, skottar samt tysk-baltisk adel.

De satsningar vid utbildningssystemet likt staten genomförde innebar även för att enstaka internationell lärdomskultur fick fäste inom landet till inledande gången sedan medeltiden.

Slutligen försökte den svenska aristokratin efterlikna adeln vid kontinenten genom ett rad pampiga slottsbyggen, liksom ännu imponerar.

LÄS MER:Stormaktstidens Sverige

LÄS MER: Sverige beneath stormaktstiden

LÄS MER: Armén samt flottan beneath stormaktstiden

LÄS MER: De fyra stånden samt riksdagen beneath stormaktstiden

LÄS MER: Trettioåriga krigets slut samt westfaliska freden

PODCAST:Introduktion mot stormaktstiden

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Förklara nästa orsaker mot den svenska expansionen beneath talet:
   
        a) Säkerhetspolitiska motiv
   
        b) Handelspolitiska motiv
   
        c) Sociala ståndsmässiga motiv
    
2. På vilka sätt något som har fått en viss form eller struktur krigen land mot enstaka militärstat?
    
3. Sverige fanns unikt framgångsrikt inom för att mobilisera sina tillgångar.

   Motivera.
    

4. Hur reglerades Sveriges stormaktsambitioner från utländska intressen?
   
   
5. 



Ge några exempel.
 

6. Vad menar författaren tillsammans för att land fanns en imperium vid bondefötter?
    
7. Nämn något från arvet efter stormaktstiden.
    

Text: Stig Hadenius, forskare samt professor inom journalistik
Materialet existerar enstaka omarbetad utgåva från ett skrivelse likt tidigare ingått inom boken Sveriges saga - vad varenda svensk bör känna till (tidigare utg.

från Bonnier Alba).