Hur ser det ut franska

Franska (franska: français) existerar en från dem romanska språken samt räknas vilket en världsspråk. detta talas från omkring 80 miljoner människor () ^[4] liksom modersmål samt tillsammans tillsammans andraspråkstalare från omkring ^[5]&#;miljoner.

Franska (franska: français) är ett av de romanska språken och räknas som ett världsspråk

detta existerar efter engelska detta maximalt studerade språket inom världen samt sammanlagt besitter upp emot miljoner avgörande förståelse inom franska. detta existerar officiellt alternativt administrativt tungomål inom en flertal internationella organisationer, kommittéer samt föreningar såsom Europeiska unionen (där detta existerar en från tre arbetsspråk), Internationella olympiska kommittén, Förenta nationerna, Afrikanska unionen, Världspostföreningen, Världshandelsorganisationen, FINA, FIA, World Anti-Doping Agency, Internationella domstolen inom Haag, Internationella byrån till mått samt vikt, Europeiska radio- samt TV-unionen, Interpol, tillsammans med flera.

Franska existerar officiellt tungomål inom 29 länder. Organisation internationale dem la Francophonie, (OIF), existerar ett internationell organisation bestående från fransktalande länder samt regeringar tillsammans med 53 medlemsländer.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Den romerska invasionen från Gallien

[redigera | redigera wikitext]

Franska härstammar, liksom varenda romanska tungomål, ifrån latin.

Frankrike (franska:), enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike [5] [6], fast det officiella franska namnet République française (franska: [ʁepyblik fʁɑ̃sɛːz]) på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa

Före den romerska invasionen f&#;Kr bodde framför allt en keltiskt folkslag inom detta liksom idag existerar land i västeuropa, en folkslag vilket romarna kallade galler. andra folkslag inom området fanns iberer inom söder mot dagens Spanien, ligurer nära medelhavskusten samt mindre grekiska samt feniciska grupper.

Det finns knappt mening från keltiskt ursprung inom modern franska. dem flesta existerar ortnamn, namn vid växter samt mening liksom äger tillsammans med lantliv för att utföra. Latin blev snabbt lingua franca inom den galliska region till affär, diplomati samt utbildning. detta latinska talspråk, förr kallat vulgärlatin, vilket utvecklades mot modern franska äger ej särskilt många gemensamt tillsammans detta bildade prosalatin liksom mot modell Ciceros verk existerar skrivna vid.

Frankerna

[redigera | redigera wikitext]

Från samt tillsammans talet blev västra europa inom flera rundor invaderat från germanska stammar ifrån öst, varav några bosatte sig inom Gallien.

Det talas av omkring 80 miljoner människor () [4] som modersmål och tillsammans med andraspråkstalare av omkring [5] miljoner

på grund av utvecklingen från franskan plats dem viktigaste stammarna frankerna inom norra land i västeuropa, alemannerna vid gränsen mot dagens Tyskland, burgunderna inom Rhône-dalen samt visigoterna inom Akvitanien samt Spanien. Dessa folkgruppers germanska tungomål påverkade detta latin likt talades inom regionerna inom fråga ifall uttal, syntax samt ordförråd; 15% från orden inom modern franska tros bestå från germanska lånord, bland annat mening på grund av militärtaktiska samt sociala term.

Langue d'oïl

[redigera | redigera wikitext]

Språkforskare delar upp den medeltida franskan inom tre geografiska undergrupper; langue d'oïl samt langue d'oc (occitanska) existerar dem största, samt frankoprovensalska betraktas vilket en mellanting. Frankoprovensalskan uppvisar ej några egentliga särdrag vilket dem numeriskt värde andra varianterna.

Oïl-språk (av en äldre uttal från franskans oui "ja") existerar dem dialekter inom norra land i västeuropa liksom blev maximalt påverkade från frankiska invasioner. mot dessa hör bland andra pikardiska, vallonska, francien (som talades inom Paris-området) samt normandiska.

I svenska - franska ordboken hittar du fraser med översättningar, exempel, uttal och bilder

Sedan den frankiske kungen Klodvig inom ägde döpts cirka stärkte frankerna sin auktoritet ovan detta mesta från norra Gallien samt detta franska språket utvecklades liksom ett fusion från dessa dialekter. Den variant liksom talades inom England mot resultat från Vilhelm erövrarens invasion kallas anglo-normandiska: flera franska lånord inom engelskan innehåller dialektala egenheter.

Den norra franskan tillsammans med sin främsta företrädare francien existerar detta romanska tungomål vilket fjärmat sig maximalt ifrån moderspråket latinet vad gäller ljud- samt formlära.

Langue d'oc (numera oftast occitanska, från detta alternativa uttalet oc från franskans "ja") existerar enstaka dialekt (se ibero-romanska språk) inom södra land i västeuropa samt norra Spanien såsom höll sig trognare mot detta latinska ursprunget samt inkluderar dialekter vilket gascognska samt provensalska.

Sedan bedrivs utbildning inom occitanska inom ungdomsskolan, dock språket talas ej inom någon större utsträckning. inom vissa städer inom södra land i västeuropa kunna man dock titta occitanska gatunamn bredvid dem franska.

Andra språkinfluenser

[redigera | redigera wikitext]

Från mot talet flyttade stora mängder keltisktalande människor vid bas från dem anglosaxiska invasionerna från England ovan Engelska kanalen mot områden inom dagens Bretagne.

Även angående detta ej rörde sig ifall en tungomål likt direkt härstammar ifrån förromersk galliska sålunda tillhör detta den keltiska språkgruppen (se bretonska).

Nordiska vikingar invaderade land i västeuropa vid talet samt etablerade enstaka maktsfär inom vilket vilket kom för att kallas region i frankrike. Språkligt assimilerades dessa skandinaver helt samt hållet från den langue d'oïl-dialekt likt fanns inom området tillsammans undantag till enstaka mening till bland annat sjöfart.

Den normandiska invasionen från England beneath Vilhelm Erövraren ledde mot för att ett speciell anglo-normandisk dialekt utvecklades likt försvann nära mitten från talet, då engelskan tog ovan likt tungomål även inom den merkantila överklassen samt aristokratin.

Med Googles kostnadsfria tjänst kan du översätta ord, fraser och bsidor från engelska till fler än andra språk direkt

Även angående den normandiska invasionen ej ägde enstaka särskilt massiv inverkan vid detta franska språket således ägde den desto större konsekvens vid engelskan. Upp mot numeriskt värde tredjedelar från detta sammanlagda engelska ordförrådet uppskattas äga kommit via franskan.

Arabiska bidrog tillsammans mening till lyxvaror, kryddor samt andra handelsvaror samt begrepp inom naturvetenskap samt matematik.

Från l'ancien français mot modern franska

[redigera | redigera wikitext]

Språket såsom användes beneath perioden ifrån då Strassburgerederna, detta äldsta belägget till franska inom text, nedtecknades mot cirka brukar benämnas fornfranska (ancien français). beneath denna period skrevs flera kända chanson dem geste, trubadurdikter vilket berättar ifall Karl den stores stordåd samt deltagarna inom korstågen.

beneath denna period plats Paris enstaka centralort vid bas från geografiska samt ekonomiska faktorer, vilket ledde mot för att franskan inom Paris-området, francien, således småningom blev detta vilket kallas till franska.

Den nästa perioden förlorade franskan sitt kasussystem samt brukar benämnas medelfranska (moyen français).

detta existerar ett mellanperiod då gamla former står blad nära blad tillsammans nya. Litteraturen beneath denna period består mestadels från översättningar från antika verk.

Översättningen är snabb och sparar tid

utfärdade Frans&#;I en påbud (Ordonnance dem Villers-Cotterêts) ifall för att franskan skulle ersätta latinet liksom officiellt administrativt tungomål samt för att den skulle användas nära kungens hov. dem flesta böjningar förenklas avsevärt. ett reducering från slutkonsonanter framför mening vilket började vid konsonant skedde samt stavningen blev mer ordhistorisk samt mindre uttalsenlig.

ett grundlig utvidgning från ordförrådet genom nybildning samt lån skedde.

En reaktion mot detta kom vid talet samt ledde mot detta vilket brukar kallas klassisk franska (français classique) då man gjorde stora ansträngningar för att rensa ordförrådet ifrån obegripliga begrepp samt formulera enhetliga regler till grammatiken.

Denna epok präglas från enstaka massiv normativitet; franskan blir enstaka statsangelägenhet samt sociala samt dialektala varianter stigmatiseras. flera språkforskare brukar benämna allt ifrån talet samt vidare modern franska (français moderne). Texter ifrån detta sekel (till modell pjäser från Corneille samt Racine) existerar relativt lättlästa, eftersom synonymer samt varianter lyser tillsammans sin frånvaro.^{[källa&#;behövs]}

grundades myndigheten Franska Akademien (Académie française) från Richelieu tillsammans uppdraget för att skydda samt rena franskan ifrån yttre effekt.

Akademien finns kvar samt består från 40 medlemmar likt väljs vid heltid samt ägnar sig åt för att övervaka språket samt justera eventuella lånord på grund av för att förbättrad passa den franska språkbilden.

Från mot talet dominerade franskan liksom en lingua franca inom Europa inom kultur, litteratur samt diplomati.

Under de senaste årtiondena har invandringen till landet blivit en allt mer omdebatterad fråga, till följd av ekonomiska problem, arbetslöshet och flera terrordåd

Fredrik II från Preussen samt Katarina den stora från Ryssland existerar modell vid regenter likt ej bara behärskade franska inom text samt anförande, utan vilket inom Fredrik II:s fall även ansåg den existera tydligt överlägset sitt hemlands tyska. tillsammans dem franska kolonialväldena spreds franskan mot varenda världsdelar samt fick fäste inom framför allt Afrika, Québec samt Västindien.

Tack vare ansträngningar ifrån akademien, utbildningssystemet, kraftfull statlig övervakning samt medias inflytande besitter en officiellt franskt tungomål vuxit fram. ännu finns dock stora variationer inom fråga angående dialekter tillsammans med avvikande uttal samt ordförråd. liksom inom flera andra tungomål äger den dialekt såsom talas inom huvudstaden (i detta på denna plats fallet Paris), blivit detta vilket inom internationella kontext betraktas likt "äkta" franska.^[