Gå tillbaka till sina rötter efter svenskifiering

Gumman tänkte ej en ögonblick, för att detta på grund av någon kunde artikel ett uppoffring för att utflykt ifrån bostad samt fosterjord, då detta gällde något sådant såsom detta. detta ingick ej inom hennes show, för att någon kunde artikel tvehågsen angående han skulle lämna hemsocknens gröna skogar, den vänligt framglidande älfven samt dem goda åkrarna.

Flera af dem andra tänkte tillsammans med fruktan vid för att byta ifall lefnadssätt, för att öfvergifva fädernehem, föräldrar samt anhöriga, dock ej hon.

När människor inom bygden inbillade sig för att dem hörde Guds röst yttra för att dem skulle lämna bygden samt flytta mot Jerusalem stod gumman dock stadigare vid jorden än dem andra.

denna inbillade sig ingenting, således då människor inom Nås sålde sina gårdar samt drog iväg, pausade denna hemma. Lagerlöf berättar angående då Jerusalemsfararna färdats flera mil, mot den nyanlagda järnvägsstationen. var börjar dem små barnen, inom en obevakat ögonblick, vandra hemåt igen. ”Vi bry oss ej ifall för att fara mot Jerusalem.

oss vilja vandra hem”, säger de.

Men Nåsborna reser mot Jerusalem samt var börjar dem efter ett period för att längta bostad. detta existerar ett hemlängtan liksom går likt ett skarlakansröd tråd genom fler skrivna verk från svenska författare. Tänk bara vid Vilhelm Mobergs utvandrare, såsom längtar mot Amerika ifrån den steniga, småländska jorden, dock inom Amerika går Kristina ifrån Duvemåla samt längtar hem.

Den unge Verner von Heidenstam diktade ifall Österns mystik, dock slog sedan ifall tonläget:

Jag längtar bostad sen åtta långa år.
inom själfva sömnen äger jag längtan känt.
Jag längtar bostad.

Jag längtar hvar jag går
– dock ej mot människor! Jag längtar marken,
jag längtar stenarne var ungar jag lekt

Det plats samme Heidenstam vilket senare diktade ifall land samt kallade landet ”vår längtans bygd”.

Nu besitter den var hemlängtan gått samt drabbat land tillsammans med fräsch kraft.

varje politiker står plötsligt upp samt talar sig varm angående ”svenska värderingar”. Almedalsveckan sommaren 2016 äger beskrivits vilket en enda långt nationaldagsfirande, var politikerna försökte överträffa varandra inom denna längtan efter detta svenska. detta existerar enstaka många praktisk längtan. för att försöka fastställa svenska värderingar existerar ungefär lika enkel likt för att försöka spika fast ärtsoppa tillsammans med fläsk vid lagårdsväggen.

plats samt ett lägger in dem värderingar liksom ligger ett egen närmast. för att värderingarna existerar svåra för att fastställa innebär dock ej för att dem ej finns.

Många sätter för tillfället såsom den främsta svenska värderingen varenda människors lika värde. detta fanns John efternamn vilket formulerade dem tankarna inom detta sena 1600-talets England samt denne byggde inom sin tur sitt resonemang vid skapelseberättelsen inom Bibeln.

Redan 1726 utkom Johan Lockes Oförgripelige idéer angående werldslig regerings rätta ursprung, gräntsor samt ändamål vid svenska samt tillsammans med tanke vid hur vanlig den boken ännu existerar inom antikvariat, verkar Lockes mening snabbt äga slagit rötter inom land. Individens korrekt mot frihet ifrån dem bojor vilket en starkt klantänkande innebär utreddes redan 1844 från Erik Gustaf Geijer, liksom även lägger till:

Den inom Nord-Amerikanska republikerna ännu gängse, ur slafstaterna härstammande, fördomen, för att slafblodet inom än således aflägsna led smittar samt förblifver tillsammans med sin nesa outplånligt, existerar äldre alternativt fräsch hedendom.

Individens frihet samt ansvar samt varenda människors lika värde existerar funderingar såsom ur en internationellt perspektiv utmärker land vid dem kartor ovan världen utifrån värderingar likt World Values Survey tagit fram.

Här är deltagarna i säsong 11 av Allt för Sverige: Daniel Ray Hilsinger, 36 år – Orinda, Kalifornien Canceröverlevare med hjärtat och känslorna utanpå som tidigare arbetat med film i New York

Värderingar samt sedvänjor existerar starkt förknippade tillsammans med varandra. Sociologer hävdar ofta för att värderingar uppstår ur seden. Statsvetaren Francis Fukuyama menar för att statsskicket även existerar starkt beroende från samhällets värderingar, för att exempelvis religiösa värderingar starkt påverkar den sedvana likt präglar skilda stater.

Värderingar existerar enstaka sektion från kulturen, dock traditioner existerar sålunda många mer än värderingar. Just därför för att sedvana samt värderingar existerar därför starkt beroende från varandra, kommer jag denna plats för att nyttja detta bredare begreppet kultur.

För många längesedan fanns jag ledamot från kulturnämnden inom min hemkommun.

Ibland träffade jag Gustaf inom Brûten, ett man liksom ännu slog sina stora ängar tillsammans lie, dryckesställe in höet vid ryggen samt såsom skar löv från trän samt torkade på grund av för att äga såsom djurfoder. Gustaf plats född 1919 samt eftersom oss talar tidigt 1980-tal ägde denne ännu ej blivit pensionär. detta ålderdomliga jordbruket fanns ett förutsättning till för att denne skulle behärska överleva, dock denne talade ständigt ifall detta likt angående detta vore enstaka rolig hobbysyssla, något han pysslade tillsammans på grund av för att han ändå ej ägde något annat till sig.

samt denne sa för att ”de ä la lite tradition mä sûnt dära”. Ofta besökte jag relaterat till göteborg lilla ortodoxa synagoga. var fanns detta enstaka man likt då några gubbar började prata beneath gudstjänsten slog näven inom bänken samt sade ”Kultur!”

När oss diskuterade traditioner inom kulturnämnden handlade detta ej vare sig angående lieslåtter, lövskörd alternativt tystnad beneath gudstjänst.

traditioner förmå betyda således många samt detta hör mot svårigheten för att fastställa vad traditioner existerar, för att oss inom land besitter termen liksom låneord ifrån flera olika tungomål. Tyskans ”kultur” betyder ej identisk sak liksom engelskans samt franskans ”culture”. Den tyska definitionen existerar all form eller gestalt från mänskligt skapande, såsom står inom motsättning mot detta såsom oss fått från naturen.

Upptäck varför allt fler väljer att återvända till landsbygden och hur det kan rädda vår svenska identitet

Den engelska samt franska förståelsen från termen existerar mera inskränkt. var existerar tradition detta oss sysslade tillsammans inom kulturnämnden; dans, melodier, scen, litteratur, kultur samt arkitektur, dock alltså ej seder samt bruk, klädedräkt, maträtter, jordbruksredskap, tungomål, lagar samt tabun. ett klar bild mot skillnaden mellan tyskan, franskan samt engelskan existerar Sigmund Freuds (1856–1939) lärobok Das Unbehagen in der traditioner (1930) vilket vid svenska översattes mot oss vantrivas inom kulturen, medan den vid engelska kallas Civilization and Its Discontents samt vid franska Malaise dans la civilisation.

detta liksom vid tyska räknas såsom tradition inom ett vidare bemärkelse kallas alltså vid franska samt engelska till civilisation. oss ser detta även inom hur oss använder orden civiliserad samt civiliserad. dem orden betyder ungefär identisk sak samt Freud hävdar för att oss människor strävar efter för att bli mer samt mer kultiverade alternativt kultiverade, eftersom detta ger en förbättrad, fridsammare samhälle, var konflikter löses utan våld, var ett rätts­apparat finns, dock för att oss inombords samtidigt små frukter från växter tillsammans oss minnet från enstaka lyckligare, friare tidsperiod.

Civilisationen lägger grupp vid frihet samt därför vantrivs oss inom kulturen samt längtar efter större frihet, i enlighet med Freud.

Ekonomen samt filosofen Friedrich Hayek (1899–1992) påpekar för att vid dem flesta tungomål finns skillnaden mellan orden ”rätt” samt ”lag”. oss vet samtliga för att våra lagar existerar instiftade samt skrivna från lagstiftare.

dock korrekt, detta existerar något annat. Skrivna lagar äger funnits inom några tusen tid, dock omprövas kurera tiden efter detta oss anser artikel korrekt. Själva begreppet riktig existerar dock något vilket besitter följt människan således länge denna varit människa. detta existerar svårt för att tänka sig en samhälle var ingen form eller gestalt från funderingar kring vad likt existerar riktig samt vad liksom existerar fel skulle finnas.

Då råder den starkes riktig, allas kamp mot samtliga. Rätten existerar enstaka nödvändig sektion från kulturen, liksom utjämnar konflikterna samt skapar en fredligare samhälle, var människor kunna verka tillsammans. Våra lagstiftande församlingar är kapabel ej instifta ett team vilket går helt vid tvärs mot folks rättsmedvetande. detta skulle bli enstaka team vilket vore omöjlig för att upprätthålla, eftersom man ej förmå straffa enstaka hel befolkning ifall samtliga bryter mot lagen.

Olika länders förbud mot alkohol inom start från förra århundradet existerar en modell vid lagar vilket måste avlägsnas därför för att man ej är kapabel kriminalisera till stora befolkningsgrupper. Lagstiftningen utförs alltså från lagstiftande församlingar, dock dessa existerar starkt beroende från rättsmedvetandet, vilket existerar en utslag från kulturen, till för att behärska stifta lagarna.

Olika länders kulturer avspeglas alltså inom lagarna, dock även inom den juridiska praktiken. Juridiken förändras ovan tiden samt påverkas läka tiden från andra länders rättsväsen, dock trots detta blir resultatet ej ett internationell team, utan dem olika staterna behåller sin särpräglade lagstiftning, såsom existerar ett spegelbild från kulturen.

Men ibland talas detta angående tradition likt direkt motsats mot kultivering.

Massövergreppen vid kvinnor beneath nyårsnatten mot 2016 inom Köln blev start vid enstaka diskussion angående otrevliga kulturella drag. eftersom invandringen beneath hösten 2015 antog rekordnivåer knöts oroligheter vid flyktingförläggningar, tafsande vid badhus samt offentliga arrangemang samt olika former från hedersvåld samman mot ett samtal angående kulturella skillnader samt angående man ovan viktig taget förmå yttra för att detta finns olika slags kulturer.

enstaka sektion önskar hävda för att skitstövlar finns inom varenda folkgrupper samt för att kulturerna därför ej förmå lastas. andra önskar hävda för att oss står inför enorma bekymmer eftersom oss vid betalkort period äger fått således flera nya invånare, tillhörande andra kulturer.

I debatten utkristalliseras numeriskt värde mönster. var finns dels dem såsom menar för att delaktighet inom enstaka många fastlagd samt bestämd svensk tradition existerar enstaka förutsättning till för att man skall behärska kallas svensk.

Tydligast fastställs denna ögonkontakt inom Sverigedemokraternas principprogram, var man skiljer vid svenska medborgare samt medlemmar från den svenska nationen. till för att existera delaktig inom den svenska nationen behöver man ej äga urgamla svenska rötter, utan dit önskar SD även räkna den tillsammans med ”ickesvensk bakgrund likt talar flytande svenska, uppfattar sig egen såsom svensk, lever inom enlighet tillsammans med den svenska kulturen, ser den svenska historien vilket sin personlig samt känner större lojalitet tillsammans med den svenska nationen än tillsammans med någon ytterligare nation.” eftersom detta existerar Sverigedemokraternas ståndpunkt samt dem anses stå långt mot motsats till vänster politiskt, uppfattas detta såsom enstaka högerposition, medan den rakt motsatta ståndpunkten, för att helt förneka för att landet besitter ett särpräglad samt inhemsk traditioner, ses vilket ett vänsterposition.

detta existerar sant för att den ståndpunkten förfäktats från flera tillsammans helt genomskinlig vänsterprofil, ifrån August strindberg (1849–1912) mot den uttalat marxistiske historikern Eric Hobsbawm (1917–2012). Hobsbawm såg nationella identiteter, kulturer samt traditioner liksom ”uppfunna” samt detta hängde inom hans fall helt uppenbart samman tillsammans för att han inom stället såg klasser likt identiteter, för att proletärer ovan läka världen delade ett gemensam identitet.

sålunda ur detta perspektivet existerar detta verkligen enstaka vänsterposition. dock å andra sidan besitter flera utan genomskinlig vänsterprofil även förnekat existensen från svensk tradition. samt trots för att den marxistiske historikern Benedict Anderson (1936–2015) existerar något från en spöke till sverigedemokrater samt andra vid högerkanten, existerar hans argumentation angående nationen ej särskilt olik SD:s.

Det blir alltså fel för att titta frågan, ifall oss äger enstaka typiskt svensk traditioner alternativt ej, såsom enstaka vänster-högerfråga.

dem flesta liksom ej äger ägnat frågan sålunda stort nyfikenhet skulle nog utgå ifrån för att detta existerar självklart för att oss inom landet äger enstaka svensk traditioner. sådana debatter dyker ideligen upp samt uppenbara kulturimporter – exempelvis Kalle Anka vid julafton – ses likt delar från ett gedigen svenskhet från flera människor, vilket möjligen ej närmare tänkt ovan vad dem säger.

Gemensamt har de alla en dröm om att få veta mer om sina svenska rötter

Man skulle därför behärska yttra för att uppfattningen för att detta finns ett bestämd svensk tradition existerar populistisk, alternativt ”folklig”, medan förnekandet från kulturen hör hemma inom akademiska elfenbenstorn. detta existerar svenskt, detta likt oss svenskar fullfölja, existerar den enkelt formulerade synen. Nej, detta existerar detta ej, eftersom detta bygger vid utländska influenser, säger den liksom önskar problematisera frågan mer.

Förnekandet från kulturen besitter en speciellt avsikt.

Den tolfte oktober 2015 samlades ett massiv sektion från Sveriges beslutsfattare efter statsminister Stefan Löfvéns inbjudan mot ”den nationella samlingen land tillsammans på grund av för att samla varenda krafter vilket är kapabel samt önskar bidra mot för att utveckla nyanländas etablering”. Inledningstalare fanns överintendenten Ingrid Lomfors nära myndigheten Forum på grund av levande saga.

vid väggen på baksidan hon projicerades denna text:

1 Invandring existerar inget nytt
2 oss existerar varenda ett utfall från invandring
3 detta finns ingen inhemsk svensk kultur

I sitt anförande förtydligade Lomfors den sista punkten:

Föreställningen ifall för att detta skulle finnas enstaka enhetlig, inhemsk tradition, likt går tillbaka mot antik tider, den bygger ej vid fakta.

Rubriken till Lomfors anförande fanns ”Vi besitter gjort detta förr”.

på grund av för att producera en öppnare samhälle samt en medel mot främlingsfientlighet försöker man alltså framställa landet liksom en nation liksom besitter gjort detta förr, detta önskar yttra tagit emot invandrare inom stora skaror. inom detta sammanhanget anses detta viktigt för att påpeka för att detta ej finns någon ”enhetlig, inhemsk tradition vilket går igen vid antik tider”.

Kulturen uppfattas likt en motstånd såsom måste brytas ner till för att bereda vägen till en öppnare, mångkulturellt samhälle.

Man önskar sålunda väl, dock resonemang såsom bygger vid lögner samt undertryckande från obehagliga information äger inte någonsin inom historien varit förnuftiga. Man sprider dimridåer var klarhet ägde kunnat utföra nytta.

till oss besitter inte någonsin gjort detta förut. för att hävda för att land ständigt äger haft invandring blir en nonsensargument. Självklart besitter landet inte någonsin varit slutet, dock för att påstå för att oss äger gjort detta förr blir ändå enstaka lögn, eftersom dagens invandringsnivåer existerar unika ur en historiskt perspektiv. önskar man hitta ett svar måste man inom stället konstatera för att oss står inför ett färsk situation.

Däremot äger andra gjort detta förr. Överbryggande från kulturella skillnader, konfliktlösningar samt integrering från stora invandrargrupper äger skett vid andra håll inom världen. detta existerar enstaka konstig ironi för att just dem vilket hävdar för att oss ej äger enstaka traditioner samtidigt påstår för att oss besitter gjort detta förr, för att just oss skulle sitta inne tillsammans lösningar vid bekymmer, inom stället till för att analysera dem länder var man faktiskt besitter gjort detta förr.

detta existerar enstaka märkligt chauvinistisk hållning. oss äger gjort detta förr. oss. Samtidigt sägs identisk oss sakna enstaka personlig tradition. Hur förmå detta artikel möjligt? detta existerar svårt för att undvika slutsatsen för att på baksidan påståendet angående för att oss ej skulle äga ett tradition gömmer sig enstaka falsk blygsamhet.

inom själva verket existerar detta enstaka grandios tanke från enorm chauvinism. oss anses ej äga någon traditioner, därför för att dem människor liksom hävdar detta menar för att detta ej finns några kulturskillnader. Tydligast uttrycks detta från den annars således förnuftige Hans Rosling, såsom inom en flertal kontext äger hävdat för att talet ifall nationella kulturer existerar nonsens, för att detta inom stället handlar ifall för att olika länder står vid olika utvecklingsnivåer.

eftersom landet existerar bland jordens maximalt utvecklade länder är kapabel oss räkna tillsammans med för att andra tillsammans med tiden kommer för att utvecklas vid identisk sätt. kurera jorden existerar alltså en enda stort landet, i enlighet med denna syn.

Här tänker jag analysera den politiskt relaterade bakgrunden mot tron vid landet såsom landet utan tradition.

Jag kommer även för att hävda för att detta givetvis existerar sålunda för att kulturen ständigt innebär en utbyte från impulser samt för att den ständigt existerar beneath förändring, för att den existerar således resehandling diffus för att detta existerar svårt för att fastställa skarpa gränser till svensk traditioner, dock för att man ändå förmå prata ifall detta särskilt svenska.

Tvärt emot föreställningen angående för att denna traditioner skulle stå inom vägen till en öppet samhälle, existerar en bejakande från den svenska kulturen ett förutsättning till för att samhället skall behärska existera öppet. oss behöver inget mångkulturellt samhälle, helt enkelt därför för att oss samtliga numera existerar mer alternativt mindre mångkulturella.

Mångkulturen existerar redan på denna plats, inom människornas tillvaro. detta beror delvis vid dem senaste år­tion­denas stora invandring, dock lika många vid för att oss existerar ständigt uppkopplade, reser mer samt vid ett solens tid kunna skaffa oss lika många intryck liksom våra förfäder behövde en helt liv till. även dem likt utför allt till för att motarbeta mångkulturen existerar mångkulturella.

ett svensk team tar sig efter internationell förebild en engelskt namn: ”Soldiers of Odin”. Massmördaren Anders Behring Breiviks huvudargument mot mångkulturen plats ett skrivelse från enstaka ytterligare norrman, skriven vid engelska!

I den nyutkomna boken Strangers in Our Midst menar professorn inom politisk teori David Miller för att oss måste skilja vid offentlig samt privat tradition.

varenda nation äger sin offentliga kultur: institutioner samt traditioner på grund av hur dem sköts, uppförandekoder till detta offentliga rummet samt liknande. detta existerar viktigt till samhällets sammanhållning för att oss samtliga blir enstaka sektion från den kulturen, oavsett vår bakgrund. vilket oss fullfölja privat existerar däremot vår ensak.

Privat förmå oss alltså artikel mångkulturella, dock samtidigt ta mot oss den offentliga svenska kulturen. Miller påpekar för att detta ej finns några skarpa gränser mellan den privata samt offentliga kulturen. dem överlappar varandra. samt sålunda existerar detta inom fallet tillsammans tro inom land. Numera existerar tro ett privatsak, dock inom ovan fyra hundra tid plats kyrka samt stat förenade.

Därför existerar helger såsom jul samt påsk ett sektion från den offentliga svenska kulturen, medan andra religioners helger ej existerar detta. eftersom kulturen ständigt förändras förmå detta bli således för att exempelvis den muslimska helgen eid inom framtiden kommer för att ses liksom ett sektion från den svenska kulturen, dock detta kunna lika gärna existera således för att efterkommande mot dem liksom inom ljus firar eid kommer för att sjunga snapsvisor vid kräftskivan.

Den svenska kulturen besitter genom historien tjänat vilket en sammanhållande kitt.

Den rollen borde kulturen även inom framtiden behärska äga. Ur detta perspektivet existerar detta helt ointressant angående man är kapabel konstatera för att kulturen ej alls existerar därför initial, urgammal samt ”äkta” vilket människor inom allmänhet tror.

Det finns numeriskt värde skäl mot varför människor önskar förneka existensen från den svenska kulturen.

detta en existerar för att förnekandet faktiskt är kapabel anses artikel ett sektion just från den svenska kulturen. detta andra existerar ett sektion från enstaka internationell skarpsinnig tradition likt förmå sökas igen mot skilda radikala rörelser liksom äger försökt producera färsk sammanhållning mellan människor samt vilket därför sett traditioner, gamla traditioner samt identiteter liksom en hot mot sina önskedrömmar.

Hur förmå detta artikel enstaka sektion från enstaka traditioner för att förneka dess personlig existens?

inom fallet landet blir detta klart inom termen ”osvensk”. ”Hon existerar sålunda ljuvligt osvensk” förmå man lyssna människor yttra. Osvenskheten existerar något positivt. översatt mot andra tungomål samt kulturer blir detta enstaka omöjlighet. inom USA existerar detta straffbart för att artikel ”Un-American”. inom land i västeuropa existerar detta närapå lika illa för att artikel ofransk.

Osvenskheten såsom positiv egenskap existerar alltså något på grund av landet unikt, enstaka nödvändig komponent inom den svenska kulturen. detta existerar såsom Gustav Sundbärg (1857–1914) uttrycker detta inom sin gamla klassiker Det svenska folklynnet (1911):

Aldrig existerar svensken således skarpsinnig, likt då han råkar ett fåtal lyssna något fördelaktigt yttras ifall landet.

denne skall då uppbjuda den klyftigaste slutledningskonst på grund av för att ådagalägga, för att detta gynnsamma omdömet existerar osant alternativt blott skenbart riktigt: inom själfva verket existerar detta påstådda företrädet, korrekt besedt, en intyg angående motsatsen.

Säges något ondt ifall land, accepteras detta ögonblickligen utan ringaste tvekan.

inom sålunda fall behöfs inte någonsin någon granskning; beskyllningen existerar rätt, därom är kapabel ej råda något såsom helst tvifvel.

I sin avhandling Mobergland (2009) skriver Jens Liljestrand angående den dubbla svenska självbilden, var osvenskhet existerar något positivt, dock var enstaka massiv portion romantik ändå ryms beneath identisk tak:

Den svenska nationalkänslan beneath efterkrigstiden är kapabel ses såsom enstaka komplex sammansättning från naturmystik samt landsbygds- samt bonderomantik å en sidan samt modernitet samt antinationalism å den andra.

Svensken sätter kostnad vid allt såsom existerar osvenskt, internationellt, progressivt samt fräscht – samtidigt vilket denna inom sitt innersta trår mot den röda stugan inom detta orörda landskap, tillsammans med utedass, vedeldad bastu samt nakenbad inom sjön.

Han fortsätter tillsammans för att peka vid ett recension från Victor Svanberg (1896–1985) då Vilhelm Mobergs (1898–1973) Utvandrarna kom ut 1949.

Myrtle V Samuelson var namnet och även om hon var född i Amerika så har hon svenskt påbrå

Svanberg skriver angående ”ett nationalepos vilket handlar ifall för att vända fosterlandet ryggen”. Liljestrand sammanfattar egen Utvandrarserien tillsammans med nästa ord:

Böckerna låter den svenska läsaren acceptera sin osvenskhet, förtära modernitetens bakelse samt samtidigt behålla sötman inom hemlängtan mot en ålderdomligt, nästan sagoaktigt förflutet.

Många till igen osvenskheten likt positiv egenskap mot Esaias Tegnér (1782–1846).

Detta existerar inom sig enstaka konstig motsägelse, eftersom Tegnér samtidigt existerar ett representant till nationell yvighet, tillsammans med dikter liksom exempelvis ”Svea”. Tegnér äger dock formulerat några rader likt gång vid gång beneath dem senaste 180 år använts liksom argument på grund av för att landet ”egentligen” ej äger någon traditioner, nämligen orden angående för att blott barbariet existerar fosterländskt.

Men vad existerar detta egentligen Tegnér säger inom sin dikt?

Den femte april 1836 fanns detta vid dagen femtio tid sedan Svenska Akademien instiftades. detta plats ett incident värd för att fira. Akademiens åttonde sittmöbel tillhörde sedan 1819 Tegnér, dock han fanns alltför sjuk inom detta han omväxlande kal­lade sin ”mjeltsjuka” alternativt ”galenskap” – samt såsom inom vår period antagligen skulle äga kallats nedstämdhet – på grund av för att behärska närvara.

ifrån biskopsgården inom Växjö skickade han enstaka dikt vilket Johan Olof Wallin (1779–1839) läste upp nära den högtidliga sammankomsten inom Stockholms Börshus. Källorna talar ifall enstaka ”hänryckning” hos publiken. inom dikten beskriver Tegnér hur denne står enstaka natt ”på stranden beneath kungaborgen”. Månen lyser vid statyn från Gustav III samt Tegnér tänker vid Akademiens store instiftare samt hans period.

enstaka utdragen uppräkning från den gustavianska tidens kulturpersonligheter samt vad dem äger åstadkommit följer. samt Tegnér existerar egen en unge från den tiden:

Min tidig del av ett liv föll uti hans solskensstunder,
Jag mins den tiden: hur den existerar mig kär,
tillsammans sin förhoppning, sina sångar-under
samt allt detta nya lif, såsom rördes der!

Vem passade förbättrad än Tegnér för att besjunga den gustavianska tiden?

Femtio tid senare ansågs den artikel alltför ”osvensk” samt fjäskande tillsammans med utländsk tradition. för tillfället fanns detta romantiken, tillsammans med andra ideal än dem gustavianska, liksom gällde. Tegnér stod nära sidan angående litterära fejder. han vägrade ta avstånd ifrån gustavianernas ideal, dock bevisade samtidigt tillsammans diktsamlingar liksom Frithiofs saga (1825) för att denne kunde notera vikinga­romantik i enlighet med den nya tidens smakupplevelse förbättrad än samtliga andra.

Tegnér lyckades faktiskt tillsammans just detta såsom måste äga varit varenda romantisk diktares vision, nämligen för att hans dikter blev därför populära för att dem tonsattes samt började sjungas såsom folkvisor. Jag äger egen såsom folklivsforskare inom min ungdom hört människor informera för att man brukade sjunga ”Kung fingerprydnad han satt inom högbänk” då man tröskade säden tillsammans med prägel till för att enklare hålla takten.

Den gustavianska tiden brydde sig ej många ifall vare sig folkvisor alternativt vikingaromantik.

Den kastade blickarna mot andra länders kulturer. Gustav III ägde tjusats från Italien samt land i västeuropa. Tegnér diktade därför några berömda rader, såsom ofta äger citerats beneath dem snart numeriskt värde hundra kalenderår såsom gått sedan dess:

Der nedsänkt en skimmer öfver Gustafs dagar,
strålande, utländskt, flärdfullt ifall ni vill,
dock detta plats solen deri, samt, hur ni klagar,
hvar stodo oss, angående dem ej varit till?

När Kungliga Operan 140 kalenderår senare inbjöd vid festföreställning inför monark Carl XVI Gustafs bröllop tillsammans med Silvia Sommerlath kallades tillställning ”Det nedsänkt en skimmer ovan Gustafs dagar”.

samt inom antologin European National Identities (2014) använder Kristina Tolinsson domstol Tegnérs rader till för att visa hur begreppet osvensk besitter enstaka positiv innebörd inom landet. dock dem därefter nästa raderna existerar ännu oftare citerade:

All bildning står vid ofri bas mot slutet,
blott barbariet plats ett gång fosterländskt.

170 tid efter för att Tegnérs dikt lästs inför Svenska Akademien blev raderna ifall för att blott barbariet existerar fosterländskt ifrågasatta inom identisk område.

nära Akademiens högtidssammanträde 2006 talade Sture Allén samt sade bland annat:

Som allmän utsaga tål detta tillsammans med förlov sagt för att tänka vid. Skulle exempelvis romarna artikel barbarer, likt ej ägde utvecklat något eget utan fått allt ifrån grekerna samt andra impulsgivare? Skulle grekerna inom sin tur artikel barbarer, vilket ej ägde utvecklat något eget utan fått allt ifrån fenicierna samt andra etc?

sålunda fanns detta självklart ej, samt således fanns detta ej heller då detta gällde våra förfäder samt deras kulturutveckling, liksom ju plats vilket Tegnér inom inledande grabb ägde inom tankarna. Nej, varenda traditioner, även dem våras, utvecklar sin personlig identitet, likt successivt modifieras genom kulturinflytelser utifrån. Tegnérs samt andras hållning vid den på denna plats punkten besitter medverkat mot en slags självutplånande ögonkontakt vid vår personlig äldre kultur.

Allén tar såsom modell Rökstenen, tillsammans med världens längsta runinskrift, liksom ristades omkring tid 900 samt liksom står uppställd nära Röks kyrka inom Östergötland.

Textens versmått, allitterationer samt originella ordval vittnar ifall författaren Varins stora skicklighet. ett infogad vers använder versmåttet fornyrdislag, dock detta existerar flera hundra tid innan dikter vid detta versmåttet skrivs ner vid Island. Allén menar för att Varin existerar den svenska ordkonstens fader samt för att den urgamla stenen visar för att allt ej existerar inlån ifrån start, för att enstaka sektion fantastiska saker faktiskt även uppstått inom detta såsom enstaka period senare skulle börja kallas Sverige:

Låt oss mot den bakgrunden utföra upp räkningen tillsammans med allt såsom förmå kallas flathet, platt fall, självhat, utlandsfjäsk, barbari o s v!

Låt oss gå vidare för att klargöra vad detta innebär för att äga en tungomål tillsammans med svenskans tradition samt uttryckskraft likt landets elementär samt förhoppningsvis snart även officiella språk! Låt oss gå vidare för att klargöra vilket detta innebär för att prata, nedteckna, förhandla, forska tillsammans med modersmålets samt därmed kurera personlighetens tillgångar mot förfogande!

Låt oss slå näven inom bordet då svenskans sämsta fiender, liksom dessvärre finns mitt ibland oss, går ut tillsammans med paroller ifall för att avskaffa svenska språket! Låt oss titta mot för att den debattör ej blir sannspådd liksom hoppas, för att ett svensk författare inom femtio kalenderår kommer för att tilldelas Nobelpriset inom litteratur på grund av en verk skrivet vid engelska!

Ett eruption från detta stöt existerar många ovanligt inom svenskt kulturliv från inom ljus.

Förnekelsen från detta svenska kulturarvet existerar desto vanligare. Den vanliga trallen går för att allt egentligen ifrån inledande start existerar inlån någon annanstans ifrån. Omedvetet avslöjar därmed människor för att dem tror vid enstaka ”ren” traditioner utan inflytande utifrån. Någon sådan tradition äger inte någonsin funnits, dock ifall man idag besitter insett detta förmå man även inse för att oss trots detta äger ett svensk tradition.

samt oss kunna citera fortsättningen från Tegnérs dikt:

Men vett blef plantadt, jernhårdt tungomål blef brutet,
samt sången stämd samt lifvet menskligt njutet,
samt hvad Gustaviskt plats blef derför äfven svenskt.

Låt oss lägga dessa mening vid minnet. Tegnér säger alltså för att visserligen fanns ifrån start blott barbariet fosterländskt samt visst fanns den gustavianska tiden full från utländskt effekt, dock tillsammans tiden blev detta svenskt.

således fungerar tradition. då man studera tradition måste man hålla numeriskt värde funderingar inom huvudet samtidigt. Dels kunna man smula sönder kulturen inom dess beståndsdelar samt då upptäcka för att olika specifikation är kapabel anlända ifrån andra kulturer, dock samtidigt är kapabel man titta kulturen inom dess totalitet samt då titta helheten liksom typiskt svensk.

detta en står ej inom motsatsförhållande mot detta andra.

Vi förmå på denna plats återvända mot termen traditioner på grund av för att titta detta. inom dagens engelska språkbruk besitter termen ”culture” kommit för att ett fåtal den vidare innebörd likt termen tradition äger vid tyska. detta beror mot massiv sektion vid för att den tyskfödde antropologen Franz Boas (1858–1942), likt besitter betytt oerhört många på grund av amerikansk antropologi, inom flera från sina skrifter använde den tyska betydelsen från termen även då han skrev vid engelska.

inom gengäld finns inom dagens tyska även termen ”zivilisation” inom betydelsen ”gesellschaft”, samhälle. Betydelserna går alltså inom varandra. dem olika språken besitter påverkat varandra, noggrann således likt kulturer påverkar varandra. dock bara därför för att man alltså på denna plats kunna spåra nya betydelser från mening samt låneord, finns ju tyskan samt engelskan samtidigt kvar liksom självständiga tungomål samt ingen skulle väl drömma ifall för att utifrån argumentet för att dem besitter låneord påstå för att språken ej finns.

Enskilda mening är kapabel alltså spåras såsom influenser ifrån andra tungomål, dock likt helheter finns språken var trots det.

En såsom gång vid gång hävdade för att landet ej besitter ett traditioner fanns August strindberg. inom flera kontext använde han Tegnérs mening ifall för att blott barbariet existerar fosterländskt. strindberg hävdade upprepade gånger för att landet ständigt äger varit en invandrarland samt för att detta plats orsaken mot för att landet saknade nationalkänsla.

han studerade inom flera skrivna verk olika kulturyttringar samt visade för att folkdräkter innehåller internationella modedetaljer, för att dem besitter förändrats samt ej alls existerar därför urgamla, för att svenska folkvisor mening till mening finns vid holländska samt tyska samt sålunda vidare. denne menade därför för att oss bör öppna oss mot världen samt erkänna vår tacksamhet på grund av dem influenser oss fått utifrån, dock på grund av för att utföra detta måste oss ”få Rudbecken ur oss”.

han syftade alltså vid Olof Rudbeck (1630–1702), likt inom slutet från 1600-talet skrev detta gigantiska verket Atland alternativt Manhem (1679–1702) var han tillsammans med ett konstig blandning från antika skrifter, fantasifulla hugskott, skinande logisk slutledningsförmåga, rena skepparhistorier, många intressanta folkloristiska studier samt språkjämförelser från detta vansinnigaste stöt försökte visa för att svensk region existerar detta sjunkna Atlantis, för att Edens lustgård nedsänkt inom land, för att Noaks pappersark strandade vid Åreskutan samt för att berget Ida inom den grekiska mytologin måste artikel fjällen inom Idre.

inom gengäld existerar världens varenda folkslag komna ifrån land, vilket fullfölja för att man kunna upptäcka spår från svenskar överallt. Brahmanerna inom Indien härstammade ifrån Bromma samt Herkules plats svensk samt hette egentligen Här-Kalle. Detta verkar på grund av oss artikel galopperande vansinne, dock just därför existerar detta märkligt för att titta för att Rudbeck faktiskt inledningsvis på grund av en långt resonemang angående vad svensk tradition existerar, var denne visar sig många klarsynt.

Saker såsom för tillfället existerar typiskt svenska, liksom svensk lagstiftning samt svenska namn, är kapabel bero vid utländska influenser, träffar Rudbeck fast. för att Bibeln äger spelat massiv roll på grund av både juridiken samt namnen existerar denne helt vid detta klara tillsammans, dock noggrann liksom Tegnér hävdar han för att detta utländska efter enstaka tidsperiod blir ett sektion från den inhemska kulturen:

Kläden, Wapn samt Wärior, Huus samt Wåningar, samt mehra sådant, hafwer samt giordt åthskilnan vid Folck.

dock detta måste man samt achta ifall dessa domstol, såsom ifall team samt Seder, för att man aff Historierne wäl sig underrättar samt tillseer ifall samtliga Folck tillijka hafwa ett sådan Lagh, Seder, plagg samt slikt haft, alternativt den en aff dhen andra genom tidherna tagit. Ty wij behärska intet säijas Abrahams Slächte effter kiöttet, fast wij hafwa idag både Lagen samt Evangelium, samt bära samt flera Judeska nampn, såsom Salomon, Dawid, Jonathan: uthan inom Aandanom behärska wij wara Abrahams affkomne.

På 1890-talet uppstod ett fräsch litterär stil inom landet, var detta blev modernt för att söka samt skildra detta svenska.

Jag skall ej denna plats fördjupa mig inom nationalromantiken samt vilket den betydde på grund av för att producera enstaka modern perception ifall vad svenskhet existerar, dock ett betydande sak existerar värd för att påpeka. landskap Dalarna spelade enstaka oproportionerligt massiv roll inom skapandet från ett svensk nationell emotion.

detta gällde framför allt beneath dem national­romantiska årtiondena kring förra sekelskiftet, dock redan Gustav III reste mot Dalarna till för att prata mot människor innan han gick inom strid mot Ryssland. detta plats givetvis en medvetet imiterande från Gustav Vasa, dock Gustav III tillförde ett detalj liksom Gustav Vasa knappast ägde ägnat någon tanke.

då Gustav III talade inom Mora samt Leksand plats han iförd folkdräkt. inom Mora dryckesställe han Moradräkt samt inom Leksand Leksandsdräkt.

Ofta framställs detta liksom sålunda, för att den specifika folkliga traditionen inom Dalarna, liksom yttrade sig inom folkdräkter, klart särpräglade socken på grund av socken, berodde vid landskapets isolering.

inom själva verket fanns detta noggrann tvärt ifall. Dalfolket plats känt på grund av sina vandringar mot andra landskap, var dem tog position till ett period innan dem återvände bostad. Dalkullor inom traditionell klädsel fanns en vanligt inslag inom gatulivet inom 1800-talets huvudstaden. ej heller berodde den särpräglade kulturen vid fattigdom.

tackar vare gruvan inom Falun, bergshanteringen inom Bergslagen samt den bördiga slättbygden kring Tuna plats Dalarna en ovanligt rikt landskap. Folklig traditioner, likt tar sig formulering inom enstaka medvetet avvikande stil, hör alltså ej samman vare sig tillsammans med isolering alternativt tillsammans med fattigdom, utan inom stället tillsammans med livliga kulturella kontakter samt stor mängd tillgångar eller förmögenhet.

identisk fenomen kunna man upptäcka vid andra håll. Den enda folkdräkt liksom besitter bevarats ifrån Västergötland levande således resehandling långt fram inom tiden för att den är kapabel sägas artikel verklig samt ej ett modern rekonstruktion, existerar den ifrån Toarp utanför Borås. dem sju häraderna kring Borås ägde särskilda rättigheter på grund av för att idka hantverk samt affär.

varenda härad ägde sin specialitet samt människor inom Toarp samt grannsocknen Rångedala fanns särskilt inriktade vid för att utflykt runt samt sälja varorna invånarna inom dem andra bygderna producerade. Västgötaknallen, såsom vandrade runt inom varenda stugor ovan bota landet samt sålde textiler samt hantverk, plats oftast ifrån Toarp.

Detta skapade en välstånd inom Toarp, vilket yttrade sig inom den magnifika kvinnodräkten, var förklädet helst skulle artikel från rent siden. Den färgstarka lokala kulturen uppstod alltså tackar vare mötet tillsammans andra människor samt tackar vare ekonomiskt välstånd. Välstånd skapar självkänsla. samt detta existerar en tema jag ej nog flera gånger förmå upprepa, för att detta existerar förbindelse tillsammans andra kulturer likt befrämjar den egna kulturen samt för att självkänsla existerar viktigt till för att behärska möta detta avvikande tillsammans öppenhet.

I vår period besitter Strindbergs argument, dels för att land ständigt besitter varit en invandrarland, dels för att detta ej finns någon genuint svensk tradition, återkommit tillsammans med fräsch kraft.

Jag tror ej för att detta beror vid för att människor läser strindberg samt hittar inspiration hos honom. liksom jag nämnde inledningsvis finns detta ett internationell trend för att hävda identisk sak. Marx samt Engels drömde ifall dagen då proletärer inom samtliga länder skulle förena sig. dock för att existera fattig existerar ej ett identitet.

Nationella, religiösa alternativt språkliga identiteter äger kurera tiden demonstrerat sig existera starkare. Socialdemo­krater insåg detta vid en tidigt etapp. Den svenske översättaren från Marx samt Engels mening, Axel Danielsson (1863–1899), skrev inom sin dagblad Arbetet redan vid 1890-talet för att detta ej finns någon motsättning mellan detta socialistiska internationella idealet samt detta patriotiskt nationalistiska.

Hans mening påverkade Per Albin Hansson (1885–1946), såsom många medvetet införde nationalistiska paroller inom socialdemokratiska kontext, likt hyllningar mot fosterlandet samt den svenska flaggan samt ej minimalt användandet från termen ”folkhem”. dem socialister såsom ännu drömde ifall internationell samhörighetskänsla blev grymt besvikna beneath inledande världskriget, då person som arbetar ifrån olika länder snabbt glömde slagord angående internationell samhörighetskänsla samt inom stället bekrigade varandra inom skyttegravarna.

Att människor oavsett samhällsklass identifierar sig tillsammans med landet var dem bor blev en irritationsmoment till ett sektion marxister.

Nationalism sammankopplades efter andra världskriget tillsammans med nazism samt fascism. Man tänkte sällan vid för att nationalism besitter således flera olika utseenden, för att nationalism lika många präglade dem ockuperade ländernas motståndsrörelser samt för att detta plats genom kraftigt nationalistiska paroller dem allierade kunde uppbjuda kraften likt krossade nazismen.

dock inom efterkrigstidens Europa, var detta europeiska unionsbygget tog hastighet, sågs dem olika ländernas nationella kulturer liksom något vilket skulle dekonstrueras. Detta gick grabb inom grabb tillsammans postmoderna idéer angående majoritetskulturer liksom förtryckande samt exkluderande maktfaktorer. detta visade sig existera svårt för att producera ett europeisk identitet, ej minimalt därför för att identiteten samt kulturen existerar sålunda nära förknippad tillsammans språket.

Därför blev detta inom stället en europeiskt plan för att försöka riva ner, alternativt ”problematisera” dem nationella kulturerna. Kulturerna nedvärderades samt skrivna verk likt skulle visa för att nationerna ständigt besitter varit invandrarland skrevs ovan kurera Europa.

I sin litteratur Rødt, hvitt & blått (2012) frågar sig Asle Toje varför denna rörelse växte fram.

Helt tydligt existerar för att enstaka nödvändig orsak plats för att man ville välkomna nya landsmän, för att verka integrerande. dock, säger Toje, kraven kom ej ifrån dem nya landsmännen. Människor såsom valt för att immigrera alternativt flyga eller fly undan mot vår sektion från världen besitter ju gjort en medvetet omröstning för att lämna något på baksidan sig.

dem liksom önskar riva ner dem nationella kulturerna, samtidigt vilket dem minimalt sagt ologiskt talar sig varma till för att invandrare skall skydda sina kulturer inom mångkulturens namn, existerar vanligtvis människor liksom själva tillhör invandrarländernas majoriteter.

I Norge frågade professor Gudmund Hernes angående man ens kunde prata ifall för att något norskt existerade.

Orsaken fanns helt tydligt för att denne menade för att detta vilket människor uppfattade vilket norskt stod inom vägen till detta EU-medlemskap Hernes önskade sig. Självbilden måste därför plockas isär; den norska flaggan existerar snodd ifrån land, sjuttonde femte månaden i året existerar lånad ifrån Gregorius VIII samt således vidare.

Nu har hemlängtan drabbat landet igen: varje politiker talar om svenska värderingar och Almedalen blev ett veckolångt nationaldagsfirande

Allt norskt existerar egentligen tjuvgods någon ytterligare stans ifrån. Hernes fick svar vid anförande från historikern Kåre Lunden vilket frågade angående man kunde anse för att professor Hernes existerade. detta liksom Hernes uppfattade vilket sig egen fanns ju egentligen grundämnen likt oxygen, hydrogen, kol samt således vidare. dem finns överallt samt existerar alltså inget liksom enbart kännetecknar professor Hernes.

En klassiker inom detta jobb för att dekonstruera samt nedvärdera traditioner samt nationell traditioner existerar Eric Hobsbawms samt förnamn Rangers antologi The Invention of Tradition (1983) var enstaka mängd modell ges vid traditioner likt uppfattas liksom uråldriga, dock vilket dem olika författarna visar ej ständigt existerar således gamla såsom människor tror.

detta maximalt kända kapitlet, efter Hobsbawms introduktion, existerar Hugh Trevor-Ropers (1914–2003) artikel ifall dem skotska högländernas traditioner. Trevor-Roper visar denna plats för att den typiska skotska kilten uppfanns från ett affärsman ifrån England inom start från 1700-talet. denne visar även för att dem strikta reglerna på grund av olika rutmönster till olika klaner existerar ett ännu senare uppfinning, ifrån 1800-talets inledande hälft.

samt människor besitter läst samt skrattat. plats alltsammans bara hittepå? således plats detta tillsammans den saken! dock inom själva verket bygger detta vid ett grav missförstånd från vilket traditioner existerar. Levande traditioner existerar inte någonsin stela, utan ändras läka tiden, dock dem ändras inom enlighet tillsammans med traditionen.

Orsaken mot för att enstaka engelsman kom vid idén för att konstruera ett kilt på grund av skottar, inom stället till för att helt enkelt låta dem äga underdel noggrann vilket samtliga andra, berodde vid för att skottarna brukade bära enstaka sorts heltäckande schal, såsom hölls ihop tillsammans med en bälte. Den dräkten finns dokumenterad långt åter inom tiden.

dock detta plats ett opraktisk klädsel för att jobba inom. då den engelske affärsmannen ville för att hans person som arbetar skulle äga ett mera praktisk klädsel för att jobba inom konstruerade denne kilten, eftersom han insåg för att skottarna inte någonsin inom existensen skulle lägga från den sedvänja klädseln på grund av vanliga nedre kläder.

Förslaget blev tagna väl upp samt vid bara några år­tion­den förändrades dräktskicket ej bara till affärsmannens anställda, utan kilten gjorde omedelbart succé ovan bota dem skotska högländerna samt kom snart för att tas upp från dem skotska höglandsregementena. dock ägde detta ej tidigare funnits enstaka särpräglad skotsk klädsel, ägde kilten inte någonsin uppfunnits.

Trevor-Roper existerar ute efter för att ”avslöja” för att dem skotska traditionerna existerar påhittade, dock man förmå studera hans ord såsom bevis till hur oerhört sega traditionerna existerar. identisk sak gäller inom ännu högre grad inom David Cannadines avsnitt angående detta engelska kungahusets traditioner.

inom sin iver för att avslöja hur olika inslag inom krönings- samt bröllopsceremonier existerar moderna påfund, tvingas denne erkänna för att dem givetvis ej ägde kommit mot angående ej detta ej vore på grund av för att själva inrättningen tillsammans detta brittiska kungadömet äger ovan tusen kalenderår vid nacken.

Professorn inom nationalism Anthony D Smith nära London School of Economics existerar ej särskilt känd inom land.

Orsaken existerar dessvärre ej svår för att räkna ut. Smith existerar enstaka pragmatiskt lagd vetenskapsman liksom hävdar för att nationer naturligt utvecklats ur etniciteter dock vilket trots detta önskar ge dem vetenskapsman såsom menar för att nationalitet existerar enstaka modern uppfinning riktig inom mångt samt många.

enstaka därför välvillig inställning ger inga stora rubriker. mot skillnad ifrån exempelvis Eric Hobsbawm menar han ej för att nationalstaten existerar enstaka modern uppfinning samt tror ej för att dess dagar existerar räknade. Den verkliga nationalstaten, liksom Smith föredrar för att kalla nation-stat, besitter knappast någonsin existerat, angående man menar enstaka stat vars kurera befolkning tillhör ett samt identisk etnicitet.

inom våra dagar, tillsammans stora migrationsvågor samt internationella kulturella impulser, existerar den inom stort sett omöjlig. dock, säger Smith, ifall man tillsammans nationalstaten menar enstaka stat tillsammans med ett majoritetsbefolkning tillhörig enstaka samt identisk etnicitet var detta politiska samfundet präglas från vissa bestämda värderingar samt traditioner, finns detta gott ifall dem samt dem visar inga indikator vid för att försvinna.

Det existerar visserligen sant för att staterna inom vår globaliserade planet äger tappat bort eller missat många från den ekonomiska samt militära auktoritet dem tidigare ägde.

dock inom gengäld äger massor från andra nationella institutioner inom utbildning, massmedia, social- samt medicinsk hjälp, kulturliv tillsammans mera fått allt större innebörd. oss lever inom enstaka internationaliserad planet, dock oss ser ej – även angående enstaka sektion önskar detta – för att dem nationella identiteterna försvinner. Trots detta allt större utbytet från data, produkter samt människor ovan avgränsningar verkar ej avgränsningar upplösas.

detta existerar enkel för att blanda samman identitet tillsammans med lojalitet. samt därför, säger Smith, ser oss för att dem såsom drömmer angående för att den Europeiska unionen skall bli starkare försöker producera ett europeisk identitet vid bekostnad från dem nationella identiteterna.

Hur detta går mot fick oss enstaka klar bild mot den nionde april 2015 då ett paneldiskussion vid Svenska Institutet hölls beneath rubriken ”Sveriges lånta fjädrar”.

inom inbjudan mot diskussionen står:

Drömmen angående en enhetligt kulturellt samhälle växer sig idag allt starkare inom flera länder, även inom landet. Drömmen bygger vid ett önskan ifall för att varenda talar identisk tungomål samt äger identisk kulturella tillhörighet. dock hur enhetlig existerar svensk kultur?

samt hur svensk existerar den?

En inbjuden etnolog ifrån Nordiska museet talade ovan ämnet ”Sveriges lånta fjädrar” samt även ifall jag ej besitter tagit sektion från föredragets skrivelse existerar detta ju tillsammans med ett sån rubrik ej svårt för att räkna ut vad detta kurera gick ut vid.

detta fanns den gamla välkända trallen, för att landet ”egentligen” ej besitter någon tradition, eftersom allt existerar lånta fjädrar, inlån ifrån andra länder. Syftet plats alltså för att stärka den europeiska identiteten. Tanken för att man kunna äga svensk identitet dock europeisk lojalitet verkar ej föresväva dessa människor. Uppenbarligen utgår man även ifrån ett tanke­figur för att oss äger ett viss mängd identitet.

angående den fylls tillsammans svenskhet måste alltså den paneuropeiska delen från identiteten maka vid sig. detta existerar identisk tanke såsom nedsänkt på baksidan Björn Söders (SD) uttalande inom ett samtal tillsammans DN:s Niklas Orrenius inom månad 2014 för att man ej förmå äga svensk samt judisk alternativt svensk samt kurdisk identitet vid identisk gång.

Tänker man sig identiteten vilket ett viss begränsad mängd äger givetvis Söder riktig. Fylls identiteten vid tillsammans med något icke svenskt måste svenskheten inom enlighet tillsammans Arkimedes princip rinna ut. dock identitet fungerar ej så.

I sin lärobok When Russia Learned to Read (1985) redovisar Jeffrey Brooks utfall ifrån några undersökningar gjorda inom Ryssland inom start från 1900-talet, beneath tsardömets sista kalenderår.

unge inom åldrarna åtta mot elva tid intervjuades då dem började skolan. Inskolningsåldern plats alltså upphöjd, dock detta är kapabel man knappast påstå för att barnens kunskapsnivå fanns. ovan hälften från barnen inom Moskva visste ej angående för att dem bodde inom Moskva, än mindre för att dem bodde inom Ryssland. Omkring hälften från barnen visste ej angående sina familjenamn samt enstaka femtedel från barnen vid ruralt område kände ej ens mot sina förnamn.

Dessa nakna uppgifter får mig för att tänka vid Albert Engströms fruktansvärda skildringar från den totala fattig­domen inom Ryssland inom hans lärobok Moskoviter (1924). Människan vilket enbart existerar inriktad vid för att överleva ytterligare enstaka dygn undan kall luft samt svält bryr sig ej angående för att ta reda vid sitt namn alternativt ge sina unge namn.

dock angående oss till enstaka stund bortser ifrån misären siffrorna vittnar angående är kapabel oss fråga oss vilket dessa barns identitet bestod inom. vad vet man angående sig egen då man ej ens vet vilket man heter? förmå man sägas äga enstaka rysk identitet då man egen uppenbarligen ej vet ifall det?

Sigmund Freud skildrar hur detta många lilla barnet långsamt får enstaka allt större medvetenhet angående sitt jag, hur detta lär sig för att skilja vid den om­givande världen samt sig självt, blir medvetet angående sina kroppsdelar samt vid således vis lägger grunden till enstaka personlig identitet.

Identiteten existerar alltså något likt växer tillsammans tillsammans människan. samt får den människan ej känna till sitt namn, namnet vid platsen var denna bor samt ytterligare identitetsskapande insikt måste rimligen identiteten räknas såsom mindre än den såsom äger den kunskapen. Identitet existerar alltså något likt man är kapabel äga många alternativt lite från.

samt den vilket tillhör enstaka minoritet, likt inom fallet tillsammans med Björn Söder-intervjun exempelvis existerar jude alternativt kurd bosatt inom landet, är kapabel alltså äga både svensk samt judisk alternativt kurdisk identitet. detta existerar ej konstigare än för att enstaka svensk är kapabel betrakta sig såsom både svensk samt västgöte, svensk samt norrköpingsbo, svensk samt frimärkssamlare, svensk samt musiker, svensk samt bilmekaniker alternativt korrekt samt jämn ”hederlig svensk skattebetalare”.

varenda äger oss ett mängd olika identiteter beroende vid inom vilket kontext oss befinner oss.

All identitet formas inom samspel tillsammans andra människor, såsom oss uppfattar såsom antingen ett från ”oss” alternativt likt ”främmande”. Den ofta förekommande uppmaningen för att ej skilja vid ”vi” samt ”dom” existerar därför enstaka fullständigt meningslös floskel.

Den blir direkt skrattretande då människor säger för att oss ej skall utföra såsom dom fullfölja, nämligen för att skilja vid oss samt dom. detta existerar fullständigt naturligt för att utföra uppdelningar mellan olika människor samt detta existerar inom sig alls inget nedsättande alternativt omoraliskt. Man förmå jämföra detta tillsammans med älskade.

ifall jag säger mot min fru för att jag älskar hon därför för att jag älskar samtliga människor inom kurera världen, skulle denna troligen ej tycka för att detta plats många mot kärleksförklaring. ifall jag säger mot mina unge för att jag älskar dem därför för att jag älskar all världens små människor, skulle jag sannolikt betraktas liksom ett kärlekslös far.

detta existerar därför Jean-Jacques Rousseau (1712–1778) hävdar för att den vilket påstår sig älska all världens människor egentligen bara existerar ute efter ett ursäkt på grund av för att hata sina närmaste. ett mamma/pappa älskar sina små människor samt ett människa inom en förhållande älskar sin partner. Den kärleken innebär självklart ej för att man hatar samtliga andra människor.

Den liksom förmår ge älskade mot sina närmaste existerar tvärt ifall oftast den vilket även förmår ge värme samt öppenhet mot dem andra. samt vid identisk sätt existerar indelandet inom oss samt dom ej detta identisk liksom en hat alternativt förakt mot dem andra.

Etnologen Jonas Engman säger inom ett samtal inom DN 2013:

Sociala samt kulturella identiteter existerar inte någonsin ofarliga, skapar man en ‘vi’ innebär detta för att man även ett fåtal en ‘dom’.

detta förmå ytterst handla angående ideologi.

Har man inställningen för att identitet inte någonsin existerar ofarlig existerar detta ej konstigt angående man existerar väsentlig mot den. detta plats samme etnolog, Jonas Engman, likt talade angående ”Sveriges lånta fjädrar”. Detta är kapabel existera ett sektion från förklaringen mot den inom detta närmaste patologiska viljan för att försöka visa för att landet ”egentligen” ej besitter någon traditioner.

detta kunna titta ut vilket inom denna Facebook-kommentar ifrån november 2013:

Låt oss upplysa lite. detta finns inget likt heter land likt nation. samt inget liksom heter svensk traditioner. detta existerar konstruktioner. detta torde varenda gymnasist behärska förstå.

Visst, traditioner är kapabel beskrivas liksom konstruktioner.

dock dels existerar detta inom sig ett konstruktion, ett skildring från verkligheten. samt dels äger man ej trollat försvunnen verkligheten bara därför för att man konstaterar för att detta existerar ett konstruktion. Den italienske filosofen Maurizio Ferraris uttrycker detta således här:

Postmodernisten tror för att detta räcker för att yttra för att allt existerar enstaka social konstruktion till för att skydda sig ifrån den skavande verkligheten.

På Sörmlands läns landstings fullmäktigemöte den 23 oktober 2012 sade Ylva G Karlsson (MP):

Det svenska kulturarvet, skulle jag vilja påstå, detta finns ej.

detta finns inget såsom är kapabel kallas detta svenska kulturarvet. detta finns ingenting likt existerar därför världsomspännande samt lika inom världen samt således påverkande samt befruktande runt världen. detta finns ingenting såsom enar således många runt världen liksom kulturen . . . Jag existerar egen utövande konstnär samt konsthantverkare samt existerar utbildad inom svenska… alternativt traditionell textila metoder.

Jag äger verkligen förståelse angående dem på denna plats frågorna. detta svenska kulturarvet, detta existerar ingenting likt man förmå specificera liksom svenskt. Den svenska slöjden existerar ej svensk. detta finns inga gränser då detta handlar angående slöjd.

Karlsson önskar alltså ej sätta gränser på grund av kulturen.

ett inom samt på grund av sig fin tanke, dock den innebär ju ej för att man måste förneka för att detta finns enstaka svensk tradition. samt denna får uppenbara svårigheter då denna egen hävdar för att denna existerar utbildad inom ”svenska…, alternativt traditionell textila metoder”. identisk bekymmer får denna då denna fortsätter för att prata angående ”Rinkebyhästen”, en arbetsuppgift inom Rinkeby var ungar äger slöjdat olika vilt ifrån kurera världen samt ”målat dem såsom dalahästar”.

på grund av för att ovan skalle taget anlända vid idén tillsammans Rinkebyhästen måste detta ju rimligen finnas en kulturarv för att förhålla sig mot, inom detta fall Dalahästen.

Karlssons inlägg kom liksom svar vid en förslag ifrån sverigedemokrater angående för att landstinget särskilt borde slå vakt angående svenskt kulturarv. Hennes mening fick givetvis protester ifrån detta hållet, dock Marie-Louise Forslund Mustaniemi (KD) lade till:

”Det plats ljuv toner till mig för att erhålla lyssna Ylva G Karlsson yttra för att detta finns inget svenskt kulturarv.

detta existerar inte.”

Sverigedemokraterna samt dessa förnekare från svensk tradition talade förbi varandra. Sverigedemokraterna hävdade klart samt tydligt för att dem tillsammans med svenskt kulturarv ej enbart menade sådant vilket sedan antik tider är kapabel knytas mot land. en lämpligt svar ägde därför varit för att visa vid för att dem slog in öppna dörrar tillsammans sitt utspel.

Landstinget träffar redan vakt ifall svensk traditioner i enlighet med denna breda tolkning. dock motståndarna ville ej lyssna vilket SD egentligen sade samt föll därför inom fällan för att inom stället förneka existensen från enstaka svensk kultur.

Alla tror ej för att landet saknar tradition. Då kunna man inom stället välja för att racka ner vid den svenska kulturen likt något onödigt, alternativt löjligt.

Tidningen Metro ägde 17 september 2008 enstaka annonsbilaga angående ramadan. detta tog ganska flera kalenderår innan svensk affär insåg för att nya svenskar ägde en köpbehov vilket ej tillgodogjordes från den vanliga handeln. dock då insikten väl kom, blev detta desto mera stöt vid stora trumman. samt varför inte? inom en nation var enstaka allt större sektion från befolkningen firar ramadan existerar detta fullt naturligt för att den uppmärksammas.

Man förmå dock fråga sig varför detta måste ske genom för att racka ner vid detta typiskt svenska. på grund av detta fanns just vad tidningen Metro gjorde. enstaka skrivelse ägde såsom rubrik:

Dalahästar samt rotfrukt – hur rolig existerar detta inom längden?

Människor tror för att man visar för att man ej existerar främlingsfientlig ifall man för att förnekar detta svenska.

Därför äger den märkliga situationen uppstått för att dem såsom tydligast vågar stå upp till svensk tradition samt traditioner existerar invandrare. Kärleksfulla hyllare från svensk traditioner samt natur små frukter från växter därför numera namn liksom Qaisar Mahmood, Thomas Gür, Mauricio Rojas, efternamn Dervish samt Anosh Ghasri.

Och önskar man studera enstaka autentisk hyllning mot land, är kapabel man studera turkiskfödde Mustafa Can.

Ännu hellre bör man lyssna honom prata. inom hans munhåla blir västgötskan – den svenska dialekt såsom främst förknippas tillsammans bondkomik – en vackert poetiskt tungomål. inom Aftonbladet 5 juni 2014 skrev han angående hur denne ägde varit vid ett presskonferens till Sveriges Radios Sommar inom P1. Några timmar senare kommenterade ett ytterligare från dem blivande sommarvärdarna, Kakan Hermansson, tillställningen tillsammans med nästa ord: ”Jag existerar chockad ovan hur sjukt svenskt detta var”.

denna uppfattade ”kransarna inom håret samt sång där alla sjunger tillsammans samt allting” vilket nationalistiskt. Mustafa kom minnas hur han likt sjuårigt muslimskt invandrarbarn upplevde sin inledande skolavslutning, ”en sinnesrörelse sålunda mäktig för att jag trodde mig behärska lyfta nära minsta åtbörd tillsammans kroppen då dem inledande ackorden från Den blomstertid för tillfället kommer strömmade ifrån orgeln”.

han skriver angående sin upplevelse från svenskt kulturarv:

Jag dök djupt ner inom Sveriges minne, dock utan allsång samt humor ifrån ’Galenskaparna’. inom förorten, befolkad från alkoholister, kroppsarbetare, ensamstående mödrar samt flyktingfamiljer, inom den var världen från små drömmar samt brustna illusioner, läste jag Sara Lidmans Jernbaneeposet.

tillsammans med Didrik ifrån Månliden samt Anna-Stava ifrån Basnäs blev jag något annat än detta jag ägde fötts in inom. Skildringen från hur stambanan kom mot Norrlands inland, samt moderniteten mot byn, rymmer, likt Nina Björk uttryckt detta, detta mänskliga hjärtats rörelser inom tider från förändring samt förankras inom ett konkret finansiell, social samt politisk saga.

således nära min personlig familjs bakgrund. Miljonprogrammets smala gränser började vidgas.

Jag fick en annat tungomål tillsammans med Heidenstam samt Hjalmar Söderberg, Elin Wägner samt strindberg, Gunnar Adolfsson, Jan Fridegård, Gunnar Ekelöf, Eyvind Johnson samt Vilhelm Moberg, Harry samt Moa Martinson, Ivar Lo samt Ann-Charlotte Alverfors, Dan Andersson samt Lars Ahlin, Sonja Åkesson, Aino Trosell samt Kerstin Ekman…

Alla dessa bönder samt knektar, all denna hunger samt upproren, bygdespelen, forsen, masugnarna, malmen samt skogen.

Utvandrarna, industrins framväxt samt dem barnrika statarlängorna, lungsoten samt rallarlivet, fähus samt loge. samt naturen, sjöarnas skyblå dricksvatten tillsammans solskenets gullblänk ovan böljorna, den tunga doften från besk grankåda samt sött björklöv, sommarens inledande smultron samt septembers rödblossande lingontuvor. Genom främst den svenska arbetarklasslitteraturen kom jag landet samt dess själ närmare.

Historien samt landskapen förvandlades mot talande pusselbitar inom enstaka större historia var även jag – främlingen – idag ingick.

Kakan Hermansson önskar väl, dock tillsammans sina uttalanden skänker denna legi­timitet åt rasisternas hjärnspöken ifall för att allt svenskt existerar hotat. denna reproducerar ofrivilligt nationalismens ytliga medvetande från tingens ordning.

Flaggan, sång där alla sjunger tillsammans, kransen, traditionerna samt symbolerna på grund av kulturarv är kapabel inte någonsin existera relaterade till rasism således länge dem ej brukas likt ett nationell förhävelse gentemot ’de andra’. angående inramningen från Sommars presskonferens fanns patriarkalisk, hur ’sjukt svenska’ existerar då ej diktarna samt berättelserna vilket fanns gåsaryggen från vilket ställe mina Sverigebilder kom för att formas?

identisk diktare samt berättelser vilket nationalister åberopar inom kulturkriget på grund av för att utföra svenskarna svenskare.

Den mångfrestande brittiske filosofen samt författaren Bertrand Russell (1872–1970) skrev 1938 ett små läsning, Power, A New Social Analysis, vilket kom vid svenska året därpå tillsammans titeln Makt, enstaka granskning från dess roll inom samhället.

inom sin bedömning från propagandan inom totalitära stater beskriver Russell hur denna propaganda förlamar all samhällets tankeverksamhet. angående den enda officiella sanningen existerar diktaturens, kvävs människors idéer. ej således för att samtliga automatiskt tänker likt propagandan. flera kommer inom stället för att lägga all koncentration vid för att hitta felaktigheter inom den officiella sanningen, även då den äger riktig, samt bygger därför upp ett motsatt tankesystem.

då enstaka revolution äger utrymme kommer därför enstaka färsk makthavare tillsammans med ett ideologisk modell motsatt den tidigare, dock lika auktoritär. oss äger sett detta hända inom vår period. då ”den arabiska våren” fällde diktatur efter diktatur inom region trodde flera bedömare för att väl operativ demokratier skulle växa fram. för tillfället vet oss för att detta ej blev sålunda.

dock oss förmå även titta identisk sak hända betydligt närmare hemmavid, angående oss besitter ögon för att titta tillsammans. ”Sverigevänner” får vätska vid sina kvarnar varenda gång den svenska kulturen avvisas. dem bygger enstaka hel tankesystem ur detta. således varför ge dem dessa gratispoäng? Den svenska kulturen existerar mot på grund av samtliga svenskar samt Mustafa Cans hyllning mot den existerar en praktexempel vid hur den hjälper integrering samt förmå producera en större ”vi”.

Fredrik Reinfeldt ägde liksom svensk statsminister enstaka förmåga för att formulera uppseendeväckande repliker, vilket diskuterades vid en sätt denne nog ej riktigt ägde räknat tillsammans.

då han just ägde valts mot stats­minister besökte denne Södertälje, var han inom den invandrartäta stads­delen Ronna sade:

Ursvenskt existerar bara barbariet. Resten från utvecklingen besitter kommit utifrån.

I reportagen ifrån besöket inom Ronna nämns ej Esaias Tegnér, dock för att detta fanns dikten från honom Reinfeldt ägde inom tankarna, behöver oss ej tvivla vid.

Reinfeldts uttalande existerar en många vackert modell vid enstaka vanlig svensk tro vid för att angående man förnekar svenskt kulturarv, existerar detta ett läkemedel mot främlingsfientlighet samt en medel till för att åstadkomma en friktionsfritt multikulturellt samhälle.

I land önskar oss artikel världsbäst vid flyktingmottagning samt invandrarpolitik, dock oss existerar samtidigt urdåliga vid integration.

oss visar oss inom opinionsundersökningar existera bland jordens minimalt relaterade till rasism människor, dock personer tillsammans avvikande namn alternativt utseenden besitter påfallande svårt för att ett fåtal sysselsättning. till för att råda bot vid detta fastslog regeringen 1997:

Integrationsprocesserna existerar ömsesidigt inom den bemärkelsen för att samtliga existerar delaktiga samt medansvariga inom dem samt samtliga måste bidra.

Integration existerar ej endast ett fråga ifall samt till invandrare. inom en samhälle tillsammans etnisk samt kulturell diversitet bör människor komplettera varandra samt ömsesidigt bidra tillsammans med sin kompetens samt livserfarenhet till för att den potential likt finns inom mångfalden skall frigöras samt anlända mot användning. Segregation, självvald alternativt påtvingad, existerar därför lika lite önskvärd såsom påtvingad assimilation.

Här står alltså för att påtvingad assimilation ej existerar önskvärd, dock integration existerar ej endast ett fråga till invandrare, utan varenda existerar medansvariga samt ”måste bidra”.

detta existerar svårt för att ej tolka detta vilket för att svenskar görs ansvariga till integration, för att dem måste justera sig. Påtvingad assimilering existerar alltså ej önskvärd, dock resultatet blir ju ett påtvingad assimilering från majoritetssamhällets traditioner in inom mångkulturen. detta går ej för att undvika för att enstaka svensk ord vilket denna existerar nedvärderande mot svensk tradition.

inom andra kontext älskar man för att påpeka för att den svenska kulturen ej existerar enhetlig, dock denna plats ställs den alltså mot ”etnisk samt kulturell mångfald”. Svensken skall maka vid sig samt ej stå inom vägen på grund av mångkulturen. för att politik från detta stöt inbjuder mot för att detta Friedrich Nietzsche (1844–1900) kallade ”ressentiment” – enstaka emotion från irritation, förolämpning samt hämndbegär – breder ut sig bland majoritetsbefolkningen, ser jag såsom oundvikligt.

för att ressentimentet främst uppstår bland majoritetsbefolkningens förlorare existerar lika självklart. då detta sedan följs från fördömelse ifrån dem förbättrad etablerade, från utfrysning samt inom flera fall från offentlig förödmjukelse – allt givetvis inom bästa välmening – uppstår enstaka farlig splittring från samhället. Man utför just detta man gärna anklagar andra för: för att ställa assemblage mot team.

för att tro för att man kunna förhindra detta genom för att helt enkelt låtsas för att svensk tradition ej existerar, existerar inget vidare lyckat anvisning vid integration.

I land äger mångkulturen gjorts mot en myndigheternas arbete mot befolkningen. Befolkningen beordras för att maka vid sig, till för att utföra område till mångkulturen.

ingen frågar efter den ”kompetens samt livserfarenhet” likt majoritetssvensken besitter. inom stället besitter detta blivit enstaka officiell ”sanning” för att detta ej finns någon svensk traditioner. inom stället på grund av för att försöka förstå den svenska kulturen samt utnyttja den till för att producera integration, försöker man bekämpa den.

Vill man producera en verkligt inkluderande samhälle måste man utföra tvärt emot detta svenska receptet för att förneka svensk traditioner samt samtidigt försöka tvinga svensken för att anpassa sig in inom detta mångkulturella.

angående man bejakar detta egna kulturarvet får majoritetssvensken ”kompetens samt livserfarenhet” för att bidra tillsammans. Mångkulturen existerar ej något oss förmå välja alternativt avstå ifrån, eftersom detta existerar en faktum för att människor från olika bakgrund numera lever tillsammans. dock ett lycka till den svenska kulturen förmå producera ett positiv självbild på grund av svenskar.

samt ett positiv självbild behöver oss, både liksom individer samt såsom gemenskap.

Då är kapabel man börja tillsammans med för att erkänna för att detta finns svenskar. detta existerar nämligen ej ett självklarhet till varenda. för att förneka för att svenskar finns, anses även artikel en medel mot främlingsfientlighet.

en praktexempel existerar Katarina Mazettis krönika ”Svårt för att hitta ett sann ’svensk’”. termen svensk sätts alltså inom citationstecken samt Mazettis krönika existerar enstaka register ovan företeelser vilket kallas svenska, dock såsom i enlighet med hon ej existerar det: lucia, folkmusik samt folkdräkter. denna skriver också:

En statistiker inom bekantskapskretsen säger för att detta existerar många svårt för att hitta ett ’svensk’ vilket inom tre generationer ej äger enstaka enda utlänning.

likt för att hitta enstaka ljus älg inom skogen ungefär. dem finns, dock ett fåtal äger sett ett. möjligen borde någon grävande reporter snoka lite inom Sverigedemokraternas stamtavlor, dem äger ju själva begärt ett sorts etnisk rensning inom riksdagen.

(Allra renast existerar förstås dem folkslag såsom isolerat sej inom generationer samt bara gifter sej tillsammans med varann.

dem sitter var gravt inavlade tillsammans med hängande hakor, svåra genetiska sjukdomar samt ett IQ vid 70).

Hur Mazetti kunde erhålla tillsammans detta var stycket ifall dem inavlade tillsammans ett IQ vid 70 utan för att egen ställa sig frågan vilken människouppfattning denna besitter, avslutas ej för att förvåna mig.

då detta gäller dem vita älgarna, förmå jag konstatera för att jag existerar son mot just enstaka sådan. Min mor, född inom Västergötland, unge mot enstaka bohuslänska samt enstaka göteborgare, såsom inom deras tur fanns små människor mot enstaka bohuslänska, ett dalslänning, enstaka halländska samt ett göteborgare, unge mot numeriskt värde bohuslänningar, numeriskt värde dalslänningar, numeriskt värde hallänningar samt numeriskt värde göteborgare, måste ju existera en från dessa unikum, liksom hennes bror/syster.

Trots för att jag ej besitter ingång mot statistik ifall hur vanliga vita älgar existerar inom våra skogar, vågar jag ändå påstå för att Mazetti ej vet vilket denna talar ifall. denna tror för att förnekandet från svenskheten existerar en medel mot främlingsfientlighet.

Inte så långt, det är hans farmor som har svenska rötter

Jag anser för att denna äger fel. Invandringen kommer inom stället för att tydliggöra den svenskhet oss tidigare haft svårt för att titta. samt var kommer än enstaka gång Fredrik Reinfeldt tillsammans med en från sina omtalade uttalanden. inom femte månaden i året 2012 sade denne inom ett TT-intervju:

”Det existerar ej rätt för att förklara land såsom inom en läge tillsammans med massarbetslöshet.

angående man tittar vid etniska svenskar mitt inom existensen således besitter oss många nedsänkt arbetslöshet.”

Reinfeldt ville visa för att problemet tillsammans arbetslöshet fanns bland ungdomar samt invandrare. Sättet för att vid detta sätt dela upp befolkningen fick massiv bedömning. Reinfeldt försvarade sig tillsammans med för att yttra för att detta existerar viktigt för att visa vid dem verkliga problemen.

dock han illustrerade samtidigt en märkligt fenomen. ”Etniska svenskar” liksom term existerar ej särskilt gammalt. angående man söker vid ”etniska svenskar” inom Kungliga Bibliotekets sökmotor på grund av svenska tidningar, visar detta sig för att den inledande tidningsartikeln var orden ”etniska” samt ”svenskar” används existerar ifrån 1874, dock orden används inte någonsin ihop inom direkt resultat förrän 1991.

Thomas Hylland Eriksen visar inom sin litteratur Etnicitet samt nationalism (1993) för att begreppet etnicitet oftast används ifall minoritetsgrupper, ifall ursprungsbefolkningar samt angående invandrade grupper liksom håller samman inom en nytt nation. för att Reinfeldt använde identisk mening ifall svenskar, majoritetsbefolkningen inom land, visar för att invandringen besitter gjort även ett majoritetsbefolkning mot ett etnicitet.

detta existerar enstaka fullständigt naturlig tillväxt. Invandringen kunna erhålla oss för att titta tydligare vilket detta innebär för att artikel svensk, vilket svensk traditioner existerar samt svenska värderingar innebär. Den klarsynen förmå förhoppningsvis hjälpa oss för att förbättrad förstå hur integration kunna ske.

Ett annat omtalat uttalande gjorde Reinfeldt efter sin avgång vilket statsminister, inom november 2014:

Jag flyger ofta omkring ovan detta svenska landskap.

detta att föreslå eller råda något jag andra för att utföra. detta existerar oändligt många mark samt täckt område. detta finns mer lokal än man förmå föreställa sig. dem liksom säger för att landet existerar fullt måste ju visa fanns detta existerar fullt.

Men invandring handlar ej ifall landyta.

detta handlar ifall människor. samt detta handlar ej bara angående dem likt existerar vid rymning alternativt angående dem vilket från andra orsaker söker sig enstaka förbättrad kommande. detta handlar lika många angående dem människor likt redan bor var människor invandrar.

Låt oss komma tillbaka mot Thomas Hylland Eriksen samt hans litteratur Etnicitet samt nationalism.

denne tar var flera modell ifrån mauritius. detta existerar ej sålunda konstigt, tillsammans tanke vid för att Eriksen vid 1980-talet bedrev antropologiska fältstudier var. samt den lilla ön inom från indien oceanen existerar onekligen spännande på grund av den liksom intresserar sig på grund av identitetsfrågor. var besitter nämligen inte någonsin funnits ett ursprungsbefolkning.

dem liksom numera bor vid ön existerar samtliga ättlingar mot invandrare såsom besitter kommit dem senaste århundradena. då mauritius blev självständigt 1968 utbröt etniska kravaller mellan dem olika grupperna. dock en förhållandevis välmående samt fredligt samhälle besitter utvecklats sedan dess, var detta officiella språket existerar engelska samt detta demokratiska systemet existerar tydligt brittiskt, dock var detta största talspråket existerar fransk kreol samt var massiv hänsyn tas mot dem olika etniska grupperna, samtidigt liksom allt anförande angående ett viss etnicitet såsom överställd dem andra undviks inom officiella kontext.

inom samband tillsammans nationella manifestationer deltar dem konstitutionellt fastställda grupperna hinduer, muslimer, kineser samt kreoler tillsammans med traditionell dans samt melodier. på grund av Eriksen existerar detta en modell vid en operativ multikulturellt samhälle samt samtidigt existerar detta en modell vid hur ett överstatlig nationalism förmå producera detta Idyllien, var etniska grupper bevaras, samtidigt vilket detta finns ett sammanhållande nationell gemenskapskänsla.

denne framför detta liksom bevis på grund av för att ett nationalstat ej behöver bygga vid enstaka enhetlig majoritetskultur.

Denna optimistiska berättelse besitter fått vänligt sinnad bedömning samt den kritiken besitter inom sin tur vidareutvecklats från Eriksen. Eriksen besitter nämligen enstaka fantastisk förmåga för att hålla tillsammans med föregående talare, även då dem kritiserar honom, även då dem framför åsikter såsom går helt vid tvären mot vad han tidigare sagt.

Resultatet existerar ett intressant samtal, likt ej framgår från den svenska översättningen från Eriksens litteratur, dock såsom kunna informera enstaka hel sektion till oss ifall orsakerna mot den svenska kulturförnekelsen.

Professorn inom antropologi Marcus Banks, Oxford, skrev 1996 boken Ethnicity, antropological constructions, var han ifrågasätter ifall Eriksens rapport från detta multikulturella mauritius existerar betydelsefull till andra länder.

Banks bedömning går alltså ej ut vid för att ifrågasätta vilket Eriksen skriver angående mauritius, dock däremot dem generella slutsatser Eriksen drar. inom andra länder existerar detta vanligaste förhållandet för att enstaka etnicitet dominerar ovan andra. samt många från världens etniska konflikter går ut just vid vem vilket skall dominera, vare sig detta handlar angående kraft, valuta alternativt kulturellt inflytande.

Det existerar således enkel för att utforska samt definiera etnicitet således länge detta handlar angående enstaka små team människor tillhörande ett minoritet, alternativt boende vid enstaka ö, säger Banks.

dock hur existerar detta tillsammans majoritetsbefolkningarna? vad äger mauritius, alternativt till den delen ett undersökning från existensen vid enstaka ö inom Skottland, för att yttra ifall dem stora nationalstaternas utmaningar? Banks ger modell vid dem likt menar för att oss samtliga tillhör etniciteter samt dem liksom inom motsats mot den åsikten menar för att majoriteterna ej är kapabel ses vilket etniciteter.

Kineser inom Kina existerar ingen etnicitet, däremot existerar dem kinesiska minoriteterna inom flera andra länder detta, i enlighet med denna ögonkontakt. Majoritetens identitet existerar lika svår för att fastställa likt ett blåmanet, såsom ständigt rör sig inom havet, ständigt skiftande form eller gestalt. Majoriteten utgår nämligen ifrån sig egen likt detta normala samt blir därmed blind till för att detta skulle existera något särskilt tillsammans den.

Majoritetens identitet samt traditioner anpassas snabbt efter rådande förhållanden. Följaktligen blir den diffus, svårbestämbar samt därför enkel för att glömma bort.

När majoritetens tradition skapas lånar man lite denna plats samt lite var. enstaka nationellt sinnad person som komponerar musik förmå exempelvis inspireras från folkmusiken inom enstaka bergsbygd på grund av för att producera en musikstycke en dagen, medan denne nästa solens tid låter sig inspireras från ett visa ifrån en fiskarsamhälle nära landremsa vid havet.

Den en folkgruppen framhålls därmed ej vid bekostnad från den andra, utan båda grupperna, trots deras skillnader, blir delar från identisk nationella identitet. således uppstår majoritetens traditioner, lika på grund av varenda inom en stort sektor, lånande pittoreska folkliga specifikation ifrån majoritetens olika grupper. Skansen samt Nordiska museet existerar därför svenska nationella manifestationer, samtidigt vilket dem ju hyllar dem olika landskapens specifika särarter.

Men ett sektion grupper förmå alternativt önskar ej passa in inom denna majoritets traditioner.

detta är kapabel handla ifall grupper vilket existerar sålunda resehandling avvikande för att detta existerar tydlig både till dem själva samt till majoriteten för att dem ej hör dit. Talare från en annat tungomål, likt existerar till olikt till för att behärska kallas ett dialekt från riksspråket, existerar en modell. dem likt äger ett starkt avvikande samt isolerande tro kunna artikel en annat.

dem vilket äger enstaka kraftigt avvikande livsstil, exempelvis nomader, förmå artikel en tredje.

Ur detta resonemang önskar jag dra slutsatsen för att majoritetskulturer allmänt existerar inkluderande. Majoriteten förmå ta upp nya medlemmar, ifall dessa anpassar sig tillräckligt till för att bli ett sektion från majoriteten. Just därför för att majoritetskulturen existerar sålunda resehandling diffus samt äger enstaka förmåga för att ständigt skifta skepnad innebär en upptagande in inom majoritetens traditioner ej en fullständigt utplånande från sig egen, ett total likriktning.

Banks talar angående majoritetskulturens homogeniserande inverkan samt inom detta äger han givetvis ett betydelsefull poäng. Majoriteten existerar likriktande. Den vilket önskar bli enstaka sektion från den, exempelvis på grund av för att forma släkt tillsammans med enstaka ytterligare medlem från majoritetskulturen, kunna ej artikel till avvikande. Annars leder detta mot kulturkrockar.

dock samtidigt existerar majoritetskulturen ej mer homogeniserande än för att den existerar öppen till ganska stora skillnader mellan människor. för att påstå för att majoritetskulturen existerar förtryckande samt instängande existerar därför beneath normala omständigheter missvisande, eftersom man måste avvika väldigt många på grund av för att ej accepteras inom den.

Majoriteten existerar ej mer instängande än den instängdhet Torsten Ehrenmark skrev ifall inom sin reseskildring Instängd vid norra halvklotet (1983).

Minoritetsgrupper existerar däremot oftast exkluderande. Thomas Hylland Eriksen talar angående för att byte från etnicitet existerar vanligare än vilket man tror samt för att etnicitet därmed mot massiv sektion existerar självvald.

inom vår period existerar detta modernt för att prata ifall genus inom stället till kön samt för att ens genus beror vid ens personlig identifiering. dock denna egna identifiering existerar oftast förbehållen detta moderna majoritetssamhället. Inom detta förmå man välja sin identitet. Skulle jag däremot välja för att känna igen mig vilket romsk kvinna, skulle detta fungera utmärkt inom botkyrka kommuns enkät till ”jämlikhetsdata”, dock angående jag försökte för att bli enstaka sektion från romska kvinnors sociala gemenskap, skulle jag ej bli insläppt, eftersom jag ej existerar vare sig rom alternativt kvinna.

Skulle jag välja för att självidentifiera mig liksom same, skulle jag ändå ej erhålla rösträtt nära sametinget. dock ifall jag, såsom svenskfödd boende inom Storbritannien, väljer för att känna igen mig såsom svensk alternativt engelsk existerar inom stort sett min ensak. flera svenskar tycker möjligen för att ett utlandssvensk ej existerar svensk, medan flera engelsmän anser för att jag ej existerar tillräckligt naturaliserad.

dock angående jag skulle insistera vid den en alternativt andra identiteten skulle jag ej möta en aktivt motstånd.

Den vanliga modellen till ett nationalstat existerar alltså för att den bärs upp från enstaka majoritetskultur, likt aktivt skiljer vid en många vitt samt brett ”vi”, vilket detta existerar förhållandevis enkel för att bli enstaka sektion från ifall man önskar, samt ett lika energisk aktivitet på grund av för att avgränsa vissa minoriteter liksom avvikare inom förhållande mot majoriteten.

Detta behöver ej alls innebära utfrysning, stigmatisering alternativt diskriminering. detta kunna lika gärna artikel sålunda för att avvikaren hyllas på grund av sin särart, sålunda vilket Sveriges statsmakt besitter gjort då den valt för att fastställa vissa speciella ”nationella minoriteter” samt gärna uttalar sig till mångkulturella manifestationer från olika stöt.

dock vid identisk sätt liksom man hyllar dessa minoriteter hävdar man för att majoriteten ej besitter ett bestämd etnisk identitet. Majoriteten ses såsom medborgare alternativt helt enkelt medmänniskor. Avvikare förmå alltså välja mellan för att tas upp från majoriteten alternativt även bli identifierade liksom etnicitet. dock inom vissa fall kunna dem ej välja, ifall avvikandet existerar till stort, alternativt angående majoritetssamhället bygger till höga murar.

Varför blir majoriteten därför blind till sin personlig särart?

Varför hävdar således flera för att land ej äger enstaka bestämd kultur? inom den engelska reviderade upplagan från Thomas Hylland Eriksens litteratur tar denne upp Marcus Banks bedömning samt ger Banks delvis riktig. Den liksom dominerar samhället blir ofta blind på grund av sig egen, säger Eriksen samt fullfölja jämförelsen hur män ofta utgår ifrån sig själva liksom norm på grund av begreppet människa.

Detta blir särskilt klart vid engelska, var ”man” betyder både man samt människa. Därmed ses kvinnan vilket avvikare ifrån den manliga normen, därför ofta omedvetet framgående inom äldre antropologisk litteratur, var detta kunna hävdas för att enstaka viss stams medlemmar ”tillåter sina kvinnor för att jobba utanför hemmet”. dock, säger Eriksen vidare, denne önskar ändå utföra ett invändning.

vid Trinidad samt Tobago existerar majoriteten afrikaner, tillsammans med ett indisk minoritet. samt var förmå man många väl hävda för att detta fungerar sålunda vilket Banks beskriver detta, för att den afrikanska majoriteten utgår ifrån sig egen vilket norm, utan för att på grund av den skull förtrycka den från indien minoriteten, dock däremot reol den vilket en exotiskt inslag.

inom mitten från 1990-talet blev ett indier premiärminister. samt indierna tar mot sig allt mera från afrikansk karibisk traditioner, likt steel pan samt calypso. dem kulturella avgränsningar blir alltså mer otydliga.

Samma sak förmå man yttra ifall USA, menar Eriksen. Den sedvänja stereotypen till enstaka amerikan existerar enstaka ljus man. för att detta existerar ett lögnaktig foto, därför för att hälften från befolkningen existerar kvinnor samt enstaka massiv minoritet utgörs från svarta, existerar tämligen självklart.

Ändå säger man angående dem svarta för att dem existerar afro-amerikaner. dem definieras utifrån sitt ursprung. för att ett överväldigande majoritet från dem vita, vilket ej definieras utifrån ursprung, faktiskt härstammar ifrån människor liksom invandrat mot USA efter dem stora slavtransporterna från svarta beneath 1600- samt 1700-talen, detta vet oss.

Ändå existerar detta alltså dem liksom äger djupare rötter inom detta amerikanska samhället såsom ses vilket avvikare, en avvikande dem dessutom ej kunna utföra något åt, eftersom detta existerar kopplat mot utseende. därför långt stämmer alltså Banks funderingar angående majoriteten såsom existerar blind på grund av detta likt utmärker den, dock likt klart lägger symbol mot detta utmärkande till avvikaren.

dock, säger Eriksen, samtidigt existerar detta en faktum för att dem flesta från USA:s nobelpristagare existerar judar, för att president Obama existerar mörk, för att den tidigare utrikesministern Condoleezza Rice även existerar detta samt för att den främste idag levande uttolkaren från den amerikanska samhällsformen, Francis Fukuyama, existerar från japansk härkomst.

Bilden från amerikanaren likt WASP (White Anglo-Saxon Protestant) existerar ej längre aktuell. oss ser verkligen från samhällsutvecklingen för att nationell identitet samt etnisk identitet ej behöver artikel identisk sak. Eriksen återgår därför mot mauritius samt konstaterar för att nationalismen var verkar behärska producera en sammansmältande från dem olika etniciteterna mot ett mauritisk identitet.

Så långt existerar allt gott samt väl.

Frågan existerar bara varför Eriksen, vilket alltså ger Banks korrekt inom delar från hans bedömning, ej förmår för att titta identisk sak inom sitt eget hemland Norge. Den norska nationalismen äger fungerat vid noggrant identisk sätt såsom den Banks beskriver. Kompositören Edvard Grieg lånade tongångar ifrån olika fjälldalar samt fjordbygder samt skapade ur detta enstaka melodier såsom betraktas likt typiskt norsk.

Ivar Aasen reste runt inom bygderna samt upptecknade dialektala mening samt formulering samt skapade ur detta nynorskan. Hulda Garborg uppmärksammade detta ännu levande folkdräktsskicket samt propagerade till förändringar från detta, på grund av för att man enklare skulle behärska röra sig till musik folkdans inom dräkterna. denna nyskapade tillsammans hjälp från plagg samt uppteckningar folkdräkter på grund av orter var dräktskicket gått tappat bort eller missat samt den numera levande starka folkdräktstraditionen inom Norge beror mot massiv sektion vid hennes jobb.

Majoriteten tog alltså upp rum tradition samt förvandlade den mot nationella särdrag. Trots skillnaderna homogeniserades ett norsk tradition, dock den kom samtidigt för att peka vid dem avvikande vilket ej passade in: kväner, samer, judar samt resande. Fördomsfullheten mot dem grupperna besitter tidvis varit massiv, dock flera äger även satt dem vid piedestal. ett uppskattande exotifiering såsom samtidigt påminner angående avvikelsen äger även kommit dessa grupper mot del.

På senare tid besitter Hylland Eriksen förnekat många från detta.

inom hans planet existerar folkdräkterna skapade från Garborg, utan hänsyn mot för att dem bygger vid gamla traditioner. Griegs melodier samt andra yttringar från den nationalromantiska norskheten blir bevis till ett medveten förljugenhet, var man försöker producera urgamla grupp tillsammans med landet liksom egentligen ej finns. Eriksen äger blivit enstaka förnekare från norskhet vid noggrann detta sätt denne egen beskriver inom sina tidigare skrivna verk.

för att denne förnekar den gammal norskheten på grund av för att vid detta viset bereda ställe på grund av ett färsk, i enlighet med hans perception, mera inkluderande norskhet existerar denne helt öppen tillsammans. Frågan existerar dock ifall detta existerar riktig väg för att vandra. Norge visar sig inom undersökningar existera detta nordiska nation vilket existerar bäst vid integration, samtidigt likt dess tradition besitter maximalt tydliga nationalistiska inslag.

Detta tyder vid för att en bejakande från den nationella kulturen bidrar mot integrering – även ifall samtliga skall känna till för att detta kvar ej existerar enkel. ett sak kunna oss dock konstatera samt detta existerar för att detta ej finns enstaka motsättning mellan denna struktur från nationell traditioner samt integration samt för att receptet för att förneka kulturen till för att utveckla integration existerar dömt för att misslyckas.

Mattias Tydén, docent inom saga nära Stockholms högskola samt styrelseledamot inom Forum till levande saga, besitter skrivit flera skrivna verk tillsammans tillsammans med etnologen Ingvar Svanberg.

Den lilla boken I nationalismens bakvatten (1999) utkommer inom ständigt nya upplagor samt används inom flera olika fakulteter nära svenska högskola. Den tillkom uttryckligen i enlighet med förordet likt ett reaktion vid dem omvälvande sista år beneath 1900-talet, då ”gamla spöken såsom dem flesta trodde ägde gått slutgiltigt inom grav efter andra världskriget” vid nytt dykt upp.

inom detta forna Jugoslavien utkämpades konflikt var uttrycket ”etnisk rensning” myntades. ”Samtidigt marscherade skränande nazister vid gatorna inom västra europa samt främlingsfientliga partier skördade valframgångar”. för att vilja bekämpa detta existerar givetvis lovvärt. dock detta sker genom en generalangrepp vid ”myter vilket framställer den svenska kulturen liksom osedvanligt homogen” samt tillsammans avsnitt ifall rasbiologi, steriliseringar, nazismen, Förintelsen samt andra folkmord.

Än ett gång måste man fråga sig varför.

Tydén samt Svanberg fullfölja sig skyldiga mot en vanligt misstag, belyst från sociologen Michael prisvärd inom hans litteratur Banal Nationalism (1995). då man talar ifall nationalism finns detta ett trend för att just prata ifall skränande nazister, rasism samt folkmord.

dock, frågar prisvärd, vilket besitter detta gemensamt tillsammans med den nationalism vilket snarare illustreras från ett enkel urblekt flagga framför kommunalkontoret? Den svenska kulturen bärs ej upp från nazister alternativt andra extremister, således varför angripa den då detta existerar extremisterna man önskar åt? ett sektion menar för att man, till för att anlända ifrån begreppsförvirringen, hellre borde prata ifall patriotism än nationalism, då man menar den sorts samhörighet såsom troligen dem allra flesta från oss äger tillsammans landet var oss bor – även angående enstaka sektion från oss förnekar detta.

Den känslan bör skiljas ifrån skränande skinnskallar inom bomberjackor, eftersom detta en ej besitter något tillsammans med detta andra för att utföra. ett sektion skulle visserligen vilja argumentera på grund av för att detta existerar olika grader från identisk fenomen, dock detta förmå faktiskt ifrågasättas.

Den patriotiska tanken, utgående ifrån medborgarrätt samt demokrati, existerar inom bas samt botten något annat än diktaturvurmande samt rasism. dock eftersom termen patriotism även används från extremister skulle dock ej många existera vunnet tillsammans detta namnbytet. detta existerar lika utmärkt för att anpassa sig nära för att nationalism äger sålunda flera ansikten, betyder därför många mer än extremism samt äger ett bakgrund samt enstaka fras såsom detta ej finns någon vilket helst anledning för att låta extremisterna erhålla monopol vid.

dem nationella känslor Winston Churchill spelade vid beneath kriget samt likt präglade motståndsrörelserna inom dem från Tyskland ockuperade länderna plats nationalism, medan detta finns anledning för att förklara nazismen såsom mer präglad från rasism än den präglades från nationalism.

Att Svanberg samt Tydén utgår ifrån inbördeskriget inom före detta Jugoslavien existerar en praktexempel vid för att dem ej verkar äga reflekterat ovan vad dem själva skriver.

dem menar för att detta stora nyfikenhet till svenskhet liksom rådde beneath årtiondena kring sekelskiftet 1900 syftade mot för att göra likformig den svenska kulturen, för att utföra den enhetlig. för att en avsikt fanns för att producera enighet, ett gemensam identitet, råder detta väl knappast något tvivel ifall. detta existerar just detta fenomen Marcus Banks beskrev.

dock enighet samt enhetlighet existerar ej identisk sak. Hur likt helst existerar detta enkel för att konstatera för att detta fanns just enighet samt ett gemensam identitet man inte någonsin lyckades producera inom Jugoslavien. Kaoset var berodde alltså ej vid till många nationalism, utan bristande vid nationalism. Man ägde misslyckats tillsammans med för att en olika grupper.

Orsaken existerar ej svår för att räkna ut. Den jugoslaviska nationalismen beneath Tito ägde sammankopplats tillsammans med kommunistiskt förtryck samt därmed fått enstaka stank såsom man ej vädrade ut därför enkel. Nationalismen blev mot stampolitik samt ej mot ett enande kraft vid statlig nivå.

Svanberg samt Tydén skriver:

Efterkrigstidens stora arbetskrafts- samt flyktingmottagande besitter medfört för att invandring mot land ofta uppfattats liksom en modernt fenomen.

Sedan nationalismen samt samlingen kring detta svenska beneath decennierna kring sekelskiftet 1900 lever oss dessutom tillsammans legender liksom framställer den svenska kulturen såsom osedvanligt homogen samt den svenska befolkningen vilket många ringa påverkad från invandring. detta existerar sant för att immigrationen beneath 1900-talet haft ett omfattning likt saknar tidigare motstycke.

Ändå existerar detta nästan omöjligt för att hitta ett period inom svensk bakgrund då invandring ej påverkat samhällsutvecklingen.

De motsäger sig själva denna plats.

ifall invandringen beneath 1900-talet ägde enstaka omfattning såsom saknar tidigare motstycke, existerar detta då ej fullt naturligt för att den uppfattas såsom en modernt fenomen? existerar detta verkligen ett legende för att den svenska befolkningen fram mot 1900-talet fanns många ringa påverkad från invandring? Författarna till själva fram siffror.

Den vallonska invandringen beneath 1600-talet omfattade högt räknat ej mer än 2 500 personer, varav cirka 20 andel återvände mot Vallonien. 2 500 personer beneath en århundrade är kapabel jämföras tillsammans volymerna beneath enstaka ljus hösten 2015. samt ändå kallar dem alltså uppfattningen, för att invandring ej besitter påverkat befolkningen särskilt många, ett myt.

På en annat lokal skriver dem angående invandringen efter andra världskriget:

Från århundraden från relativ homogenitet förvandlades land vid en par decennier mot en nation vars befolkning mot ovan tio andel består från invandrare.

Men fanns ej denna homogenitet enstaka legende alldeles nyss?

ifall man tror för att den svenska kulturen per definition existerar en sätt för att utesluta människor ur gemenskapen, existerar detta ju ej därför konstigt för att man önskar förneka för att kulturen finns. detta fullfölja Ingvar Svanberg inom bokens sista avsnitt, tillsammans med rubriken ”Finns detta ett svensk kultur?” Nej, detta utför detta ej, menar Svanberg, eftersom all nationell traditioner ”är abstraktioner” samt ”förvånansvärt litet existerar ursprungligt inhemskt”.

inom detta sammanhanget refererar Svanberg Tegnér, för att blott barbariet enstaka gång plats fosterländskt. Än enstaka gång måste man fråga sig vem detta existerar såsom påstår något annat.

Svanberg börjar räkna upp företeelserna. detta svenska språket vimlar från låneord, tillkomna beneath olika epoker. Svenska värderingar existerar mot massiv sektion kristna samt äger sitt ursprung utanför land.

Den svenska maten består från idel importerade maträtter, inklusive köttbullar samt korv. Kaffedrickandet härstammar ifrån Turkiet samt öldrickandet äger främlingar lärt oss, liksom tobaksbruket. Våra politiska partier bygger vid utländska idétraditioner samt kungahuset härstammar ifrån land i västeuropa. Inget svenskt existerar egentligen svenskt, eftersom allt är kapabel spåras mot utlandet.

ej ens inom sänghalmen existerar oss svenska:

Inte ens vårt sexualliv besitter stått opåverkat från invandrare. detta plats tackar vare norskan Elise Ottesen-Jensens samt den från hon skapade organisationen RFSU:s grundlig upplysningsverksamhet såsom svenskarna ej bara fick modern familjeplanering utan även en avspänt förhållande mot sin sexualitet.

Så från svenskheten blir detta ej många kvar.

inom varenda fall ej angående man liksom inom fallet tillsammans kungafamiljen anser för att man existerar utlänning därför för att kungens farfars farfars farfar fanns detta. ej ens dem sämsta rasister samt chauvinister förnekar helt begreppet medborgarskap. således man är kapabel fråga sig varför Tydén samt Svanberg fullfölja det.

Utländska impulser ändras efter en tag samt blir enstaka sektion från detta egna kulturarvet.

detta existerar därför den importerade drycken bryggd dryck, serverad tillsammans sju sorters kakor, existerar något från detta svenskaste liksom finns. detta existerar därför den latinamerikanska dansen tango blivit enstaka självklar sektion från finsk traditioner. detta existerar därför detta existerar ett utmärkande sektion från nordnorsk ungdomskultur för att spela inom heavy metal-band.

detta ”rena” opåverkade samhället äger inte någonsin funnits, dock detta innebär ej för att detta ej finns enstaka svensk tradition. samt detta innebär ej heller för att svensk traditioner skulle stå inom motsats mot europeisk alternativt ytterligare traditioner. oss tillägnar oss all tiden olika kulturella impulser. dock däremot innebär detta för att svensk traditioner existerar bäst till – land.

Man kunna visserligen argumentera till för att en fredligt nation tillsammans utdragen demokratisk tradition, en nation vilket människor ifrån stora delar från världen drömmer ifall för att behärska flytta mot, måste äga kulturella drag såsom äger stora kvaliteter. dock den diskussionen, likt enkel hamnar inom enstaka onödig chauvinism, behövs ej.

Svensk traditioner existerar svensk samt uppbärs från landets majoritet. detta inom sig existerar en argument på grund av för att den, därför likt oss sett inom debatten mellan Banks samt Eriksen, besitter enstaka inkluderande förmåga för att producera enighet mellan landets innevånare. Åtminstone ifall oss bejakar kulturen inom stället på grund av för att förneka den.

Det existerar inom stort sett omöjligt för att helt förstå hur människor ifrån andra kulturer tänker, säger managementskribenterna Fons Trompenaars samt Charles Hampden-Turner inom boken Riding the waves of culture.

således hur går oss då tillväga till för att möta människor ifrån andra kulturer, till för att behärska jobba tillsammans med dem sålunda smidigt vilket möjligt? Deras svar borde spridas utanför den sfär från internationella storföretagare författarna besitter inom åtanke inom sin volym, mot dem vilket inom lokalsamhället funderar ovan hur integration borde fungera.

Trompenaars samt Hampden-Turners anvisning till för att behärska kommunicera internationellt mellan olika kulturer existerar nämligen för att lära uppleva sin personlig traditioner. Ju mer ni vet ifall detta egna, desto enklare inser ni för att detta ni tar på grund av självklart inom själva verket existerar ett sektion från din traditioner. Då är kapabel ni bli öppen på grund av för att andra äger ett ytterligare traditioner samt för att deras sätt för att tänka samt handla existerar beroende från den.

En solens tid tid 2005 hittades Hjalmar Andersson som omkommit i vatten inom Velen, ett vatten inom Tivedens utkant.

vid flera vis innebar detta för att enstaka länk mot ett ytterligare planet försvann. han kallades allmänt ”Hjalmar inom Bastusängen” alternativt helt enkelt ”Lellen”. denne plats född 1910 samt följaktligen 95 kalenderår äldre då han drunknade. han bodde inom enstaka små stuga denne byggt egen nära Velens kust, mitt inom naturen, tillsammans med 20 minuters vandring längs ett uselt upptrampad stig liksom enda förbindelse tillsammans med yttervärlden.

samt den yttervärlden plats enstaka enslig grusväg inom skogen. Hjalmar saknade dem maximalt enkla moderna bekvämligheter, såsom mobil, rinnande vätska samt elljus. Vedboden ägde han huggit upp mot ved samt eftersom dasset fanns inom vedboden ägde han fått återvända mot detta maximalt ursprungliga sättet för att utföra sina behov, för att helt enkelt huka beneath en växt inom skogen.

Bortsett ifrån vedspisen plats hans tillvaro helt samt hållet liksom vid 1700-talet, alternativt ännu längre igen inom historien.

Hjalmar plats uppvuxen vid en litet jordbruk ej långt ifrån stugan var han tillbringade dem sextio sista år från sitt liv. inom ungdomen ägde denne arbetat likt dräng samt även sen han flyttat mot stugan djupt var inne inom skogen fortsatte denne för att jobba tillsammans olika tillfälliga påhugg inom bygden, maximalt nära ett såg.

Den längsta utflykt han gjort plats mot Örebro. detta innebar för att denne inte någonsin ägde sett havet. egen ansåg Hjalmar för att denne visst ägde sett havet, eftersom denne ett gång ägde sett Vänern ifrån hamnen inom Mariestad.

Hjalmar fanns den enda människa jag äger träffat liksom vid fullt allvar påstod för att han mött enstaka jätte. Etnologer brukar annars påpeka för att ett sektion berättelser angående vår folktro sålunda gott vilket ständigt äger upptecknats likt andrahandsberättelser.

människor besitter berättat till folkminnesupptecknare för att dem såsom ungar hört människor informera sägner angående jättar vilket levde förr. dock för att träffa enstaka livs levande människa såsom, tillsammans med krav vid för att bli trodd, berättar ifall enstaka jätte denne egen träffat, detta existerar därför gott vilket helt unikt.

De vilket inte någonsin sett havet, dem liksom saknar mobil, dem liksom ej ens besitter torrdass, dem liksom ej besitter elljus, dem likt sett jättar, existerar varenda människor liksom försvunnit ifrån dagens land.

Även ur ett ytterligare synpunkt plats Hjalmar således gott likt helt unik då denne dog. tackar vare sin självvalda isolering visste denne väldigt lite ifall världen bortom hans lilla stuga. denne såg försvarets flyg ifrån Såtenäs flygfält samt ansåg för att dem skrämde försvunnen fåglarna ifrån stort insjövatten. Därför ägde han gjort sig ett rejäl slangbella samt sköt berg mot planen, på grund av för att dem skulle välja enstaka ytterligare väg.

denne ägde alltså ej ett aning ifall hur stora flygplanen egentligen plats samt hur högt dem flög. Detta plats ej enstaka bristande vid medfödd intelligens hos Hjalmar, utan enstaka bristande vid erfarenhet.

Erfarenheter vidgar människans perspektiv samt slutledningsförmåga. beneath sin vandring vid denna mark ägde Hjalmar inte någonsin sett en luftfarkost vid nära håll.

Därför kunde denne ej riktig värdera hur han borde utföra på grund av för att bli från tillsammans med dem. då detta gällde människor ägde han heller ej flera erfarenheter. han fanns född inom en samhälle var sålunda gott vilket samtliga människor ägde identisk bakgrund vilket han egen. dem talade identisk tungomål, fanns antingen medlemmar inom statskyrkan alternativt frireligiösa lutheraner, ägde ungefär identisk tradition, gick snarlikt klädda samt ägde liknande utseenden.

då Hjalmar dog 95 kalenderår senare såg landet annorlunda ut, dock vid bas från hans isolerade liv är kapabel oss räkna tillsammans med för att hans erfarenheter från människor födda inom en annat nation, talande en annat tungomål, tillsammans med speciell plagg, tradition alternativt tro, plats ytterst begränsade.

möjligen plats jag detta maximalt exotiska inslaget inom Hjalmars bekantskapskrets. denne ägde fått reda vid från någon för att jag existerar jude samt frågade mig enstaka gång angående detta stämde. Visst stämde detta, dock eftersom detta ej gav upphov mot ett samtal ifall skillnader mellan judendom samt kristendom, blev ej Hjalmar erfarnare vid detta området till den sakens skull.

I sin läsning The Dignity of Difference (2002) skriver Jonathan Sacks:

Genom historien, mot helt nyligen, fanns dem flesta människor inom merparten från deras liv omgivna från andra, likt dem delade enstaka tro, enstaka livsstil, enstaka uppsättning ritualer samt berättelser ifall minne samt hopp tillsammans.

beneath sådana omständigheter plats detta möjligt för att tro för att vår sanning existerar den enda sanningen; vår väg existerar den enda vägen. Främlingar fanns ett fåtal, oliktänkande ännu färre. sålunda existerar ej verkligheten numera. oss lever inom enstaka medveten närvaro från olikheten. vid gatan, vid arbetsplatsen samt vid teveskärmen möter oss ständigt kulturer vars idéer samt ideal existerar olik än våra.

detta är kapabel uppfattas vilket en allvarligt hot mot vår identitet. enstaka från dem största förvandlingarna ifrån 1900-talet mot 2000-talet existerar för att detta förra dominerades från ideologiernas politik, medan oss idag går in inom ett era från identiteternas politik. detta existerar därför tro, efter en långt avbrott, blivit enstaka ledande maktfaktor vid världsscenen, ty tro existerar en från identitetsfrågornas svar.

dock detta existerar även därför oss står inför enstaka fara. Identitet splittrar. Själva skapandet från en ’vi’ innebär skapandet från en ’de’ – dem liksom ej existerar såsom vi.

Sverige besitter förändrats ifrån för att äga varit en förhållandevis enkulturellt nation mot för att bli en mångkulturellt. detta äger inneburit intryck samt erfarenheter på grund av vår tids svenskar, likt förfäderna knappt kunde drömma angående.

detta existerar en märkligt faktum för att intelligenstest måste omarbetas samt göras allt svårare tillsammans med några årtiondens mellanrum. detta äger helt uppenbart en samband tillsammans för att oss utsätts på grund av betydligt fler upplevelse än vad tidigare generationers människor fick. detta tvingar oss för att tänka, framför allt genom för att sätta oss in inom andra människors sätt för att titta vid tillvaron.

enstaka sektion från oss klarar alternativt önskar ej detta. då oss möter människor såsom tänker alternativt handlar olik än oss reagerar oss tillsammans avsky alternativt vrede. dock även dem från oss liksom reagerar tillsammans avståndstagande vet för att detta finns människor såsom lever inom andra kulturer, tillsammans andra seder. detta visste Hjalmar inom Bastusängen bara genom detta han liksom små människor lärt sig inom skolan, ej genom någon praktisk erfarenhet.

Att vårt kännedom vidgas, för att oss verkar bli allt intelligentare, låter ju såsom något strålande utmärkt, betydligt förbättrad än detta vanliga pratet angående ”mångfald” såsom en slags underhållningsvärde tillsammans med skojiga plagg, roliga maträtter samt eggande danser.

dock detta finns ett baksida från myntet även. Harvardprofessorn Robert D Putnam existerar maximalt känd på grund av sin grundlig läsning Bowling Alone (2000, vid svenska Den ensamme bowlaren 2001) var denne studera detta faktum för att människor inom USA blir allt mindre aktiva inom föreningar, för att samhällets sociala strukturer urgröps, symboliserat från för att man ej längre existerar medlem inom bowlingklubbar, utan föredrar för att vandra isolerad mot bowlinghallen inom den mån man bowlar alls.

2006 fick han Skytteanska priset samt höll inom samband tillsammans med prisutdelandet enstaka tal. Trots för att Putnam alltså talade inom Uppsala äger lektion ej uppmärksammats särskilt många inom land. Den nämns ibland från debattörer tillsammans främlingsfientlig agenda, dock dem måste studera Putnam många selektivt, eftersom denne ser den ökande sociala samt etniska mångfalden både liksom enstaka prov samt enstaka chans.

denne ser samhällets ökade blandning från människor tillsammans olika bakgrund vilket både oundviklig samt inom flera avseenden positiv på grund av utvecklingen vid utdragen sikt. dock vid kreditkort sikt medför framför allt migration nedbrytande från tillit samt sociala nätverk. Sammantagen existerar Putnams presentation både enstaka föredrag från obehagliga information, en konstaterande för att detta möjligen ändå ej existerar sålunda illa samt ett uppmaning för att oss bör lära oss från historien på grund av enstaka förbättrad framtid.

Putnam studera socialt tillgångar, detta önskar yttra den sammanhållning likt finns mellan människor inom ett samling alternativt vid ett viss ort.

Socialt tillgångar ligger ofta på baksidan vilket arbete oss får. Samhällen tillsammans med högt socialt tillgångar existerar tryggare samt hälsosammare. små människor liksom växer upp var existerar friskare samt får förbättrad kurs. Människor äger längre livslängd samt existerar mer nöjda tillsammans med tillvaron. Demokrati samt vetenskapen om resurserhandel och finans fungerar förbättrad.

dock till för att visa för att socialt tillgångar ej ständigt enbart existerar något till samhället positivt brukar Putnam kasta in halsbrytande modell vid organisationer vilket skapar socialt tillgångar. Politiska partier, välgörenhetsorganisationer, frikyrkor samt syföreningar existerar ej dem enda exemplen. inom lektion nämner denne även cocktailpartyn samt grillfester på grund av grannar, dock lägger mot Al al-qaida, såsom existerar en utmärkt modell vid ett organisation tillsammans med starkt socialt tillgångar.

inom sina skrivna verk kommer denne tillsammans med liknande exempel: Ku Klux Klan samt maffian.

Immigration kunna äga många positiva effekter vid en samhälle. Immigranter samt deras ungar visar sig ofta existera kreativa, begåvade män­niskor, likt skapar många gott på grund av läka samhället. detta gäller historiskt på grund av företagsutveckling, på grund av vetenskap samt kultur.

Den ovannämnde Jonathan Sacks äger enstaka teori angående för att detta beror vid för att mångspråkighet samt detta konstanta tvånget för att tänka vid tillvaron ur flera olika vinklar – den egna kulturen samt majoritetssamhällets – tränar dem numeriskt värde hjärnhalvorna för att interagera förbättrad. Putnam säger för att detta existerar tre mot fyra gånger vanligare för att USA:s nobelpristagare, medlemmar från vetenskapsakademin, stora filmregissörer samt vinnare från Kennedy Centers kostnad till skapande bildkonst existerar invandrare än infödda amerikanare.

Immigration stimulerar ekonomin, eftersom immigranter får börja längst bort ner vid samhällsstegen samt därmed ger företag chans för att producera låglöneyrken. ifall detta existerar utmärkt alternativt uselt till mottagarlandets underklass existerar omdiskuterat. detta hävdas ofta för att detta existerar dem inhemska låglöntagarna såsom blir utslagna ifrån dem nya jobben.

dock Putnam hänvisar mot studier likt visar för att inhemska fattiga boende bland immigranter besitter ett trend för att följa tillsammans med immigranterna då dem klättrar vid den sociala stegen, medan inhemska fattiga vilket bor bland enbart andra inhemska fattiga, stannar kvar vid identisk nivå. Man förmå möjligen spekulera inom för att detta äger något tillsammans Sacks teori angående dem båda hjärnhalvornas stimulering för att göra.

Det existerar massiv skillnad vid USA samt land då detta gäller integration från invandrare, därför Putnams iakttagelser existerar ej direkt överförbara vid land.

inom USA får enstaka nyanländ immigrant socialhjälp inom en halvår samt äger därefter ej korrekt mot någon hjälp. Antingen måste man ta vilket arbete såsom helst, alternativt komma tillbaka bostad, ifall man ej önskar bli uteliggare. inom USA agerar även civilsamhället, inom struktur från kyrkor samt välgörenhetsorganisationer, större roll, vilket torde leda mot mindre höga skrankor mellan människor.

inom landet tar detta normalt många kalenderår innan enstaka nyanländ kommer inom sysselsättning. ett många massiv andel kommer ovan skalle taget inte någonsin in vid den svenska arbetsmarknaden, utan kommer för att sålunda länge dem lever existera beroende från detta svenska samhällets hjälp. dem somaliska invandrargrupperna inom land samt USA existerar den tydligaste illustrationen mot hur dem båda ländernas politik ger direkt effekt inom hur immigranterna kommer in vid arbetsmarknaden.

Medan dem inom land mot massiv sektion lever inom stort utanförskap, existerar somalier inom USA – var dem ironiskt nog inom massiv utsträckning bor inom dem gamla svenskbygderna inom Minnesota – betydligt förbättrad integrerade. detta bör ej överdrivas samt framställas likt enstaka solskenshistoria, dock skillnaderna existerar ändå överväldigande.

Den ekonomiska sidan från migration behöver ej sammanfalla tillsammans med den kulturella.

många studier ovan migrationens finans äger skrivits, dock människors tillvaro existerar sålunda många mer än kronor samt ören. detta existerar den sidan från saken oss skall ägna oss åt här.

En ytterligare professor nära Harvard, Samuel A Stouffer (1900–1960) gjorde beneath andra världskriget stora attitydundersökningar bland amerikanska soldater samt kunde visa för att vita soldater inom plutoner var även svarta soldater ingick ägde ett många mer positiv attityd mot för att svarta samt vita blandades än dem vita soldater liksom verkade nära helvita plutoner.

Stouffer presenterade sina utfall 1949 samt dem blev en från flera argument på grund av för att avskaffa segregerade skolor inom USA, detta kända målet ”Brown v. Board of Education” 1954. Stouffers påverkan tydde vid för att då människor ifrån skilda miljöer samt bakgrunder fick förbindelse innebar detta för att större tillit skapades, oavsett angående man såg ”den andre” liksom tillhörande den egna gruppen alternativt såg honom liksom främling.

Putnam kallar detta ”kontaktteorin”. Vanligare existerar för att människor tror vid ”konfliktteorin”, detta önskar yttra för att då människor kommer inom förbindelse tillsammans människor dem uppfattar vilket främmande sluter dem sig inom den egna gruppen. inom takt tillsammans för att omgivningen blir mer uppdelad vid olika etniska grupper söker människorna tillit samt samvaro inom den egna gruppen, medan misstänksamheten mot dem avvikande ökar.

Den norske författaren Peter Normann Waage besitter kallat detta ”det omvända kylskåpet”, för att värmen inåt ökar kylan utåt. dock Putnam visar övertygande för att varken kontaktteorin alternativt konfliktteorin stämmer tillsammans med detta grundlig forskningsresultat han presenterar.

Att diversitet till tillsammans sig sämre socialt tillgångar samt sämre tillit visar en överväldigande forskningsmaterial.

detta behöver ej nödvändigtvis handla angående etnisk diversitet. Blandade åldrar, olika professionell bakgrund, olika upplevelse samt skilda etniciteter besitter i enlighet med både amerikanska samt europeiska studier negativ konsekvens vid samarbete, tillfredställelse samt uthållighet, exempelvis inom företag. dock just etnisk diversitet påverkar tillit samt även samhällets investeringar negativt, vilket ett forskning ifrån 2006 gjord inom land bekräftar.

ifrån Peru visar undersökningar för att organisationer på grund av mikrolån fungerar sämre tillsammans blandade etniska bakgrunder, medan detta inom Kenya visar sig för att skolor tillsammans med studenter ifrån olika etniska bakgrunder existerar sämre vid för att samla in valuta mot olika aktiviteter. inom USA fungerar samåkande inom fordon sämre tillsammans blandad etnisk bakgrund.

Putnam ger flera fler modell än dessa.

Men från dessa detaljer drar flera den felaktiga slutsatsen för att ju förbättrad samarbete man äger tillsammans med människor inom den egna gruppen, ju sämre existerar samarbetet tillsammans med dem utanför. detta existerar en misstag, i enlighet med Putnam. Den vite liksom äger flera svarta vänner tenderar för att även äga fler vita vänner än den vite vilket bara besitter vita vänner.

Den åldring liksom äger flera vänner bland andra äldre, existerar även förbättrad vid för att existera kompis tillsammans med yngre än den gamle likt bara äger några ett fåtal gamla vänner.

De såsom följer kontaktteorin tror gärna för att angående människor från skilda bakgrunder blandas inom en mångfaldssamhälle leder detta mot större samarbete ovan etniska gränser, för att en ökat socialt tillgångar leder mot enstaka minskad etnocentrism.

Konfliktteorins anhängare tror rakt motsatt, för att mångfalden leder mot konflikter samt för att etnocentrismen därför ökar. dock, säger Putnam, angående man går igenom dem hundratals studier likt äger gjorts visar detta sig för att etnocentrismen, alltså sammanhållningen inom den egna gruppen, inte någonsin undersökts. Man besitter undersökt folks attityder mot främlingar samt helt enkelt utgått ifrån för att dem tillsammans större fördomar mot främlingar äger mindre misstänksamhet mot dem egna, i enlighet med tron vid detta omvända kylskåpet.

Den amerikanska Social Capital Community Benchmark Survey utförd 2000 tillsammans 30 000 deltagare, visar en annat mönster.

41 olika orter, ifrån små landsbygdsbyar mot stora stadsdelar inom miljonstäder undersöktes. var finns kvarter inom San Francisco samt Los Angeles tillsammans med den sannolikt största etniska mångfalden inom världshistorien samt var finns byar tillsammans med svenskättlingar inom South Dakota, var höjden från diversitet existerar för att man bjuder in några norskättlingar mot den årliga svenska festen.

på grund av granskning, liksom gjordes tillsammans tillsammans folkräkningen, finns ej bara data angående dem deltagande personernas ”ras”, träning, lön samt civil ställning eller tillstånd, utan identisk data finns även angående deras grannar, eftersom den exakta geografiska bostadsadressen existerar känd. inom USA förs mot skillnad ifrån inom landet statistik ovan ras.

Putnam existerar noga tillsammans för att påpeka för att rasbegrepp ej existerar absoluta, utan sociala konstruktioner. Människor kunna delas in vid flera sätt samt den enda fördelen tillsammans rasbegreppet existerar för att människor inom USA inom praktiken fullfölja denna indelning själva samt begreppet säger därför många ifall samhället.

Undersökningen visade för att ju mer etniskt differentierad bostadsorten existerar, desto mindre tillit finns mot andra.

inom vissa storstadsområden uppgav trettio andel för att dem litade vid sina grannar, medan nära åttio andel inom South Dakota litade vid grannarna. detta fanns ej en häpnadsväckande effekt, utan väntat. vid den etniskt homogena ruralt område existerar tilliten vilket högst, inom San Franciscos innerstad lägst. därför långt existerar alltså resultaten en bevis på grund av för att kontaktteorin ej håller, medan konfliktteorin bekräftas.

Men inom denna rapport gick man en steg längre.

Nästa fråga fanns inom vilken utsträckning dem tillfrågade litade vid grannar från identisk ras alternativt etnicitet likt dem själva.

angående konfliktteorin skulle artikel sann borde människor då svara för att dem litar många mer vid dem från identisk bakgrund. dock detta plats just detta människor ej svarade. Tilliten mot dem egna fanns bara något högre än tilliten mot dem främmande inom mångfaldsområdena. Människor inom otrygga miljöer får ej större tillit mot den egna gruppen, utan tilliten reducerar allmänt.

Putnam kallar detta ”constrict theory”, detta önskar yttra sammandragningsteorin. människor fungerar liksom sköldpaddor alternativt sniglar; drar ihop sig inom skalen. Resultatet existerar för att dem litar mindre vid andra, alldeles oavsett vilka dem var. dem litar mindre vid myndigheter samt politiker, vid tidningarna samt vid sig själva.

Röstdeltagandet existerar lägre, dock dem visar inom stället högre nyfikenhet inom för att delta inom protestdemonstrationer. dem besitter lägre förväntningar vid för att man gemensamt skall behärska åtgärda bekymmer likt vatten- alternativt elransonering ifall detta skulle behövas, samt chansen för att människor inom dessa områden skall engagera sig inom olika uppdrag till samhällets bästa, inklusive välgörenhet alternativt volontärsjobb, existerar mindre.

dem besitter färre nära vänner, existerar mindre glada samt äger mindre förväntningar vid en lyckligt liv. Slutligen tillbringar dem mer sammanlagd period framför teven samt fler från dem håller tillsammans med angående påståendet för att ”teven existerar den främsta formen från underhållning till mig”.

Tilliten mot främlingar plats många högre vid ruralt område inom South Dakota än tilliten mot medlemmar från den egna gruppen inom dem starkt blandade storstadskvarteren.

säkerhet inom den egna gruppen ger alltså större tillfälle mot öppenhet även mot främlingar.

Men allt existerar ej nattsvart inom dem blandade stadsdelarna. detta verkar ej liksom ifall ett blandning från människor tillsammans ett mängd olika etniska bakgrunder bidrar mot fiendskap mellan grupperna. därför långt ligger detta alltså något inom kontaktteorin.

dock ifall detta ej leder mot fiendskap leder detta inom stället mot för att människorna hukar samt väljer ensamheten. Vissa typer från föreningsliv samt religiöst församlingsliv verkar opåverkade från den etniska mångfalden samt viss typ från politisk handling verkar gynnas från mångfalden. dock den sammantagna bilden existerar trots detta dyster.

Minskad tillit både mot andra människor samt mot den egna förmågan innebär helt enkelt sämre självkänsla. ”Mångfald, åtminstone inom betalkort perspektiv, verkar ta fram sköldpaddan inom oss alla”, säger Putnam.

Men kunna dessa bekymmer verkligen lastas mångfalden? för att storstäder existerar otryggare än byar vid ruralt område existerar sant även ifall befolkningarna existerar etniskt homogena.

Mångfaldsområdena existerar större, fattigare samt besitter sämre utbildad befolkning samt högre kriminalitet. dock vilket kom ursprunglig, mångfalden alternativt problemen? Beror problemen vid mångfalden, alternativt existerar mångfalden en effekt från problemen? till för att granska detta jämförde man områden tillsammans identisk grad från fattigdom alternativt stor mängd tillgångar eller förmögenhet samt identisk nivå från kriminalitet samt detta visade sig för att etniskt mer homogena områden äger högre grad från tillit inom jämförelse tillsammans likvärdiga blandade områden.

Putnam skriver för att detta verkligen visar sig existera diversitet vilket agerar enstaka kritisk roll, vare sig man jämför samarbete inom samhället, hjälpsamhet, vänskap, tillit mot lokala myndigheter, tillfredställelse alternativt tevetittande.

Efter för att äga ställt ett mängd ämnen ifall mätresultaten är kapabel bero vid andra faktorer än diversitet samt konstaterat för att sålunda knappast förmå artikel fallet, kommer Putnam mot slutsatsen: ”Många amerikanare inom dygn existerar obekväma tillsammans mångfald”.

samt följdriktigt kallas textens sista sektion ”Att bli bekväm tillsammans mångfald”. Putnam samtalar om var undersökningar vilket visar för att ifall oss människor känner samhörighet tillsammans varandra, blir detta enklare för att samarbeta samt uppleva tillit. angående oss upplever människor likt olik blir skillnaden svårare för att överbrygga än angående oss känner för att oss existerar lika.

Detta hänger samman tillsammans vår personlig identitet. samt identitet existerar något likt ständigt förmå omförhandlas, dekonstrueras samt rekonstrueras. detta existerar ett vanlig perception för att identitet existerar statisk, medfödd samt hänger samman tillsammans med blodet likt flyter inom ådrorna samt jorden var vaggan vaggat. för att detta verkligen finns grupptillhörigheter vilket besitter detta sambandet skall ej avvisas.

dock påfallande många från vår identitet existerar påverkbar. Fråga bara ett missionär alternativt ett politiker. dem försöker ständigt utföra oss mot delaktiga inom ett viss religiös alternativt politisk åskådning tillsammans med allt vad detta innebär från identitetsbyte, likt även förmå ta sig formulering inom förändring från yttre en egenskap eller ett kännetecken alternativt handlingar.

detta viktiga existerar för att oss väljer vilket oss önskar bejaka inom vår identitet. Putnam tar vilket modell för att denne, då han gick inom skolan inom Mellanvästern vid 1950-talet, kände mot samtliga sina klasskamraters religiösa tillhörighet. då hans unge gick inom skolan vid 1980-talet kände dem knappast mot dem andra barnens religionstillhörighet inom något fall.

Varför? Svaret existerar för att vid 1950-talet gifte man sig helst ej tillsammans med någon ifrån ett ytterligare trosuppfattning. Protestanter gifte sig tillsammans protestanter, katoliker tillsammans med katoliker, judar tillsammans judar. således existerar detta ej längre. Eleverna inom 1980-talets skolor fanns lika många katoliker, protestanter alternativt judar likt vid 1950-talet, dock just den delen från identiteten fanns ej längre lika betydelsefull.

detta innebär märkligt nog ej för att tro till amerikaner tappat bort eller missat inom innebörd. Den religiösa identiteten existerar ännu många betydelsefull inom USA, dock däremot besitter man börjat bygga broar mellan religionerna. Skillnaderna ger ej längre upphov mot skarpa gränser inom umgänget.

Vad detta innebär till integration existerar tydlig.

för tillfället är kapabel oss föra ovan resonemanget även mot land, även angående förhållandena på denna plats existerar speciell. Ur olika synvinklar besitter jag försökt utreda vilket detta existerar vilket skapar en större ”vi”, vilket detta existerar vilket binder samman människor, vad såsom överbryggar skillnader, vilket såsom skapar nya identiteter. detta existerar min bestämda perception för att vägen mot detta går genom för att oss lär oss förstå svenskhet samt svensk tradition.

En tyst revolution pågår i Sverige

Den kulturen besitter använts förut inom sammankittande avsikt. samt eftersom kulturen ständigt förnyar sig, även ifall detta ofta sker vid urgammal bas, existerar kulturen lika användbar inom ljus såsom tidigare inom historien.

Många liksom skrivit ifall gruppidentiteter äger hävdat för att förutsättningen på grund av enstaka varm sammanhållning inom ett samling beror vid enstaka kall luft mot omvärlden, detta omvända kylskåpet.

Den uppfattningen förmå ifrågasättas utifrån Putnams forskningsresultat. samt oss är kapabel även ifrågasätta detta utifrån undersökning såsom visar för att unge likt från enstaka alternativt ytterligare anledning äger hållits isolerade ifrån omvärlden beneath viktiga formande kalenderår från sin uppväxt äger svårt för att senare inom existensen förbättra ett emotion till en Jag.

identisk sak gäller autistiska människor, vilket ofta äger svårt för att förstå andra människor såsom talar ifall ”jag” ej menar dem, utan sig själva. Jaget måste utvecklas inom samklang tillsammans andra människor. detta existerar även den primär idén inom Martin Bubers klassiska lärobok ”Jag samt Du”. till för att Jag skall förstå vem Jag existerar, behövs en ni.

dock ej innebär detta enstaka fiendskap mot Du! ni existerar samtidigt din närmaste, likt ger dig säkerhet samt kärlek.

Tryggheten inom den egna identiteten, inom den egna kulturen, existerar därför förutsättningen på grund av enstaka öppenhet även mot den andre.

Källor

Allén, Sture: “Tal från Akademiens direktör herr Allén, Högtidssammankomst 2006”.

<svenskaakademien.se> (Hämtad 21/2 2016).

Banks, Marcus, 2005 (1996). Ethnicity, anthropological constructions. London: Routledge.

Billig, Michael, 2010 (1995). Banal nationalism. London: SAGE Publications.

Brooks, Jeffrey, 1985. When Russia learned to read : literacy and popular literature 1861–1917. Princeton, NJ: Princeton University Press.

Buber, Martin, 1996 (1923).

inom and thou : a translation with a prologue “I and you” and notes, bygd Walter Kaufmann. New York.

Can, Mustafa, 2014. ”Jag existerar osunt svensk”. Aftonbladet 5/6.

Danielsson, Axel, 1908 (1895). ”Brandsyn den 4 Januari 1895” inom Lidforss, Bengt (red): Urval från Axel Danielssons skrifter. Malmö: Framtiden förlag.

Dervish, efternamn, 2013.

Ordbrand : krönikor angående integration, älskade, hårdrock samt hur ni bäst torkar rumpan. Malmö: Mummelförlaget.

Engström, Albert, 1924. Moskoviter. Stockholm: Bonniers förlag.

Eriksen, Thomas Hylland, 2007 (1993). Etnicitet samt nationalism. Nora: Nya Doxa.

Eriksen, Thomas Hylland, 2010 (1994). Ethnicity and nationalism : anthropological perspectives.

tredjeplats upplagan. London: Pluto Press.

Ferraris, Maurizio, 2014 (2012). Manifesto of new realism. Albany, NY: State University of New York Press.

Freud, Sigmund, 2013 (1930). Civilization and its discontents. E-bok.

Fukuyama, Francis, 2011. The origins of political beställning. New York: kontur books.

Geijer, Erik Gustaf, 1845.

ifall vår tids inre samhällsförhållanden inom synnerhet tillsammans med afseende vid fäderneslandet. Stockholm: P A Norstedt & söner.

Greenfeld, Liah, 1993 (1992). Nationalism : fem vägar to modernity. Cambridge, Mass: Harvard University Press.

Göndör, Eli, 2013. ”Måste ett svensk titta vid Kalle Anka vid julen?”. Aftonbladet 18/12.

Hansson, Per Albin, 1926.

Sverge åt svenskarna – Svenskarna åt Sverge! Stockholm: Tidens förlag. Pamflett.

von Heidenstam, Verner, 1900 (1888). Vallfart samt vandringsår. andra upplagan. Stockholm: Bonniers förlag.

von Heidenstam, Verner, 1902. en människor. Stockholm: Bonniers förlag.

Hobsbawm, Eric, 2013 (1990). Nations and nationalism since 1780 : programme, myth, reality.

andra upplagan. Cambridge: Cambridge University Press.

Isaksson, Anders, 2002 (1985–2000). Per Albin. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Lagerlöf, Selma, 1901. Jerusalem inom. inom Dalarne. Stockholm: Bonniers förlag.

Lagerlöf, Selma, 1902. Jerusalem II. inom detta heliga landet. Stockholm: Bonniers förlag.

Lagerwall, Katarina, 2013. ”Etnolog: ’Folk bryr sig ej således mycket’”.

Dagens Nyheter 6/6.

Liljestrand, Jens, 2009. Mobergland : personligt samt politiskt inom Vilhelm Mobergs utvandrarserie. Stockholm: Ordfront förlag.

Locke, John, 1726 (1689). Oförgripelige funderingar ifall werldslig regerings rätta ursprung, gräntsor samt ändamål. Stockholm: Kungliga tryckeriet.

Lomfors, Ingrid, 2015.

“Vi besitter gjort detta förr”. <regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-etableringspaket/sverige-tillsammans-vi-har-gjort-det-forr> (Hämtad 27/10 2015).

Magnusson, Örjan, 2012. ”Storm vid nätet ifall Reinfeldts uttalande”. SVT 15/5. <svt.se/nyheter/inrikes> (Hämtad 11/5 2016).

Mazetti, Katarina, 2013. ”Svårt för att hitta enstaka sann ’svensk’”.

Icakuriren 2/1.

Meidal, Björn, 2001. ”August strindberg – ’Oh, sålunda osvenskt’?” inom Johansson, Alf W (red): vad existerar Sverige? : röster ifall svensk nationell identitet. Stockholm: Prisma förlag.

Miller, David, 2016. Strangers in our midst : the political philosophy of immigration. Cambridge, Mass: Harvard University Press.

Nilsson, Owe, 2006.

”Reinfeldt: detta ursvenska existerar blott barbari”. Dagens Nyheter 15/11.

Näsström, Gustaf, 1937. Dalarna likt svenskt ideal. andra upplagan. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Orrenius, Niklas, 2014. ”Den leende nationalismen”. Dagens Nyheter 14/12.

Pinker, Steven, 2002. The blank slate : the modern denial of human natur.

London: Allen Lane.

Pinker, Steven, 2011. The better angels of our natur : the decline of violence in history and its causes. New York: Viking Press.

Proposition 1997/98:16. landet, framtiden samt mångfalden : ifrån invandrarpolitik mot integrationspolitik.

Putnam, Robert D, 2000. Bowling alone : the collapse and revival of American community.

New York: Simon & Schuster.

Putnam, Robert D, 2007. “E pluribus unum, diversity and community in the twenty-first century : the 2006 Johan Skytte lecture”. Scandinavian Political Studies 2007:2. Sid. 137–174.

Putnam, Robert D, 2015. Our kids : the American dream in crisis. New York: Simon & Schuster.

Putnam, Robert D, Feldstein, Lewis M & Cohen, Don, 2004 (2003).

Better tillsammans : restoring the American community. New York: Simon & Schuster.

Rosling, Hans 2015. “No such thing as Swedish values”. The Local 13/5. <thelocal.se> (Hämtad 13/5 2015).

Rudbeck, Olof, 1679. Atland alternativt Manheim : dedan Japhets afkomne, dem förnämste keyserlige samt kungelige slechter ut mot bota werlden, hon för att styra, utgångne äro, sålunda samt desse efterföliande folck utogade, nembligen skyttar, borbarn, asar, jettar, giotar, phryger, trojaner, amaizor, traser, lyber, maurer, tussar, kaller, kiempar, kimrar, saxer, germen, swear, longobarder, wandaler, herular, gepar, tydskar, anglar, paiktar, danar, siökampar, samt flera dem såsom inom werket wisas utbildning.

Uppsala.

Rolness, Kjetil, 2012. “Hylland Eriksen: Ulv, ulv inom fåreklær”. Dagbladet 1/12.

Russell, Bertrand, 2004 (1938). Power : a new social analysis. New York.

Sacks, Jonathan, 2003 (2002). The dignity of difference : how to avoid the clash of civilisations. andra upplagan. London: Bloomsbury.

Scruton, bekräftelse, 2015. Fools, frauds and firebrands : thinkers of the new left.

London: Bloomsbury.

Smith, Anthony D, 2010 (2001). Nationalism : theory, ideology, history. andra upplagan. Cambridge: Polity Press.

Strindberg, August, 1876. ”Asiatiska museet”. Dagens Nyheter 17/7.

Strindberg, August, 1880 (1879). Röda rummet : skildringar ur artist- samt författarlifvet. tredjeplats upplagan.

Stockholm: Seligmanns förlag.

Strindberg, August, 1881. Kulturhistoriska studier. Stockholm: Bonniers förlag.

Strindberg, August, 1881–1882. Svenska människor inom helg samt söcken, inom konflikt samt inom fred, hemma samt ute alternativt en tusen kalenderår af svenska bildningens samt sedernas bakgrund. Stockholm: Fritze:s Hofbokhandel.

Strindberg, August, 1884.

Likt samt olikt : andra häftet. Stockholm: Bonniers förlag.

Sundbärg, Gustav, 1911: detta svenska folklynnet : aforismer. Stockholm: Norstedts förlag.

Svanberg, Ingvar & Tydén, Mattias, 1992. Tusen tid från invandring : enstaka svensk kulturhistoria. Stockholm: Gidlunds förlag.

Svanberg, Ingvar & Tydén, Mattias, 2012 (1999). inom nationalismens bakvatten : angående minoritet, etnicitet samt rasism.

Lund: Studentlitteratur.

Svenska Europarörelsen, 2015. ”Sveriges lånta fjädrar”.

Hur långt tillbaka måste vi gå för att hitta en svensk koppling

<svenskaeuroparorelsen.se/events/traffpunkt-europa-sveriges-lanta-fjadrar-vart-europeiska-kulturarv> (Hämtad 14/4 2015).

Sörmlands läns landstings förhandlingar 23/10 2012, <video.dll.se/public/Player.aspx?odm=1&SessionFactID=870&CatID=24&MeetingID=83&dtmEntry=2012-10-23+09%3a23%3a32&Embedded=0> (Hämtad 24/11 2014).

Tegnér, Esaias, 1860 (1836): ”Vid Svenska Akademiens femtiåra minneshögtid den 5 april 1836” inom Tegnér, Esaias: Samlade Skrifter.

andra bandet. Stockholm: Norstedts förlag.

Ting, Kristina Tolinsson, 2014. “Sweden : social solitariness” inom Vogt, Roland, Cristaudo, Wayne & Leutzsch, Andreas (red): europeisk national identities : elements, transitions, conflicts. Piscataway, NJ: Transaction Publishers.

Toje, Asle, 2012. Rødt, hvitt & blått : ifall demokratiet inom Europa. Oslo: Dreyer forlag.

Trevor-Ropers, Hugh, 2013 (1983).

”The Invention of Tradition: The högländare Tradition of Scotland” inom Hobsbawm, Eric & Ranger, förnamn (red): The Invention of Tradition. 21st printing. Cambridge: Cambridge University Press.

Trompenaars, Fons & Hampden-Turner, Charles, 2012 (1993). Riding the waves of culture : understanding diversity in global business. tredjeplats upplagan. London: Nicholas Brealey Publishing.

Waage, Peter Normann, 1993.

Jeg, oss – og dem andre : ifall nasjoner og nasjonalisme inom Europa. Oslo: Cappelen.

Wieseltier, Leon, 1996. Against identity. New York: William Drenttel.