Är sverige en demokrati eller monarki

Sveriges statsskick existerar detta politiska struktur liksom reglerar den offentliga styrelsen från landet. Statsskicket bestäms från den skrivna författningen (i Sveriges grundlagar) samt grundlagarnas propositioner, dock bygger även vid traditioner samt praxis, mot modell ifråga ifall partiväsendet.

Sverige existerar ett parlamentarisk demokrati dock samtidigt enstaka monarki tillsammans ett monark vilket statschef. inledande kapitlet från regeringsformen träffar fast för att Sveriges statsskick bygger vid folksuveränitetsprincipen, parlamentarism, kommunalt självstyre, samt för att landet existerar enstaka konstitutionell monarki.

elementär till den offentliga verksamheten skall existera individens välfärd, likhet mellan könen, skydd från den enskildes friheter samt rättigheter, samt för att etniska, språkliga samt religiösa minoriteters egna tradition samt samhällsliv skall behärska utvecklas. tackar vare för att yttrandefrihetsgrundlagen samt tryckfrihetsförordningen äger ställning från grundlag, besitter den fria åsiktsbildningen samt detta fria termen ett framträdande roll.

Lagstiftande makt

[redigera | redigera wikitext]

Riksdagen

[redigera | redigera wikitext]

Sveriges riksdag existerar landets lagstiftande kroppsdel, inför vilken regeringen existerar ansvarig. Riksdagen äger även ansvaret till för att fastställa statsbudgeten, detta önskar yttra för att besluta ifall statens utgifter samt inkomster.

Regeringen besitter å sin blad riktig samt även skyldighet för att lägga fram en förslag mot färsk statsbudget, enstaka därför kallad budgetproposition, dock detta existerar riksdagens arbetsuppgift för att ta ställning mot förslaget.^[1] Lagförslag kunna framläggas från regeringen alternativt representanter ifrån riksdagen. Vidare besitter riksdagen mot arbetsuppgift för att tillsätta samt avsätta statsmakt (egentligen statsminister, vilket inom sin tur får talmannens uppgift för att forma regering) samt granska densamma.

Riksdagen består från enstaka kammare tillsammans med 349 ledamöter, liksom väljs i enlighet med en jämnt fördelat valsystem inom allmänna omröstning vart fjärde kalenderår. Valdagen existerar andra söndagen inom september, samtidigt väljs även kommunfullmäktigeledamöter samt regionfullmäktigeledamöter. Riksdagens sysselsättning leds från enstaka talman (se även inventering ovan talmän inom Sveriges riksdag).

Lagstiftningsprocessen

[redigera | redigera wikitext]

Den svenska lagstiftningsprocessen existerar indelad inom olika moment. detta inledande steget existerar för att regeringen – alternativt inom mer sällsynta fall, riksdagen – tar initiativ mot för att tillsätta enstaka statlig analys. Utredningen lägger fram en förslag mot förändring inom struktur från enstaka redogörelse vilket utreder frågan.

Rapporten publiceras inom den serie utredningar liksom kallas Statens offentliga utredningar (SOU). angående frågan utreds internt inom regeringskansliet publiceras den inom Departementsserien (Ds).

Utredningens förslag skickas vid remiss mot en antal remissinstanser, organisationer liksom anses äga väsentliga saker för att yttra för att angående förslaget.

Remissinstanserna återkommer, angående dem önskar, mot departementet tillsammans sina synpunker. då remissvaren äger kommit in mot ansvarigt departement sammanställs dem från departementets kontorspersonal. Därefter skriver departementet en en preliminär version av ett dokument eller arbete mot ett proposition, den innehåller såväl lagförslag såsom bakgrundsbedömning från frågan.

Texten skickas även vid sålunda kallad delning mot andra berörda departement.

Utkastet mot lagtext skickas vanligtvis mot Lagrådet på grund av yttrande. Lagrådet ser ovan ifall propositionen strider mot grundlagen alternativt andra lagar samt lämnar synpunkter inom struktur från en yttrande. Lagrådet besitter emellertid ingen vetorätt.

Efter lagrådets utvär tas ett slutlig utgåva från propositionstexten fram från detta ansvariga departementet.

När regeringen beslutat ifall ett proposition skickas den mot riksdagen. detta riksdagsutskott inom riksdagen likt ansvarar till propositionens zon behandlar propositionen samt skriver en utskottsbetänkande. Riksdagsledamöterna förmå även anlända tillsammans motförslag alternativt förslag vid ändringar inom struktur från egna motioner liksom svar vid propositionen.

Lagstiftning är kapabel även anlända mot likt enstaka resultat från motioner såsom lagts spontant. Betydligt fler motioner än propositioner läggs fram liksom förslag mot riksdagen. inom princip avslås dock varenda motioner vilket läggs fram. Regeringspartiernas riksdagsledamöter väntas istället påverka propositionerna genom sina partier. Oppositionens ledamöter får sällan igenom sina förslag.

Ifall riksdagen ställer sig på baksidan regeringens proposition alternativt någon motion samt beslutar angående enstaka fräsch team, får regeringen inom uppgift för att kungöra den nya lagen. Detta utför regeringen via Svensk författningssamling.

Verkställande makt

[redigera | redigera wikitext]

Regeringen

[redigera | redigera wikitext]

Sveriges statsmakt existerar landets verkställande kroppsdel samt består från en kabinett från statsråd, vanligtvis runt 20 mot antalet, beneath ledning från ett statsminister.

Regeringen äger mot arbetsuppgift för att styra riket. Tidigare ägde kungen flera från dem maktbefogenheter vilket regeringen numera äger, dock inom samt tillsammans med parlamentarismens genombrott 1917 övertog regeringen inom praktiken kungens faktiska myndighetsutövande. ifrån samt tillsammans 1974 års regeringsform besitter regeringen även formellt ansvaret till för att styra riket.

Regeringen äger inom princip ansvar till allting likt i enlighet med regeringsformen ej tillkommer riksdagen, detta önskar yttra allt utom budgetreglering samt lagstiftning. Denna behörighet brukar kallas till restkompetensen.

Sverige är en monarki

Regeringen existerar mot modell statsförvaltningens högsta arbetsledare samt äger riktig för att utfärda verkställighetsföreskrifter mot lagarna samt besitter riktig för att förordna angående extra omröstning mot riksdagen. Regeringens kraft anses äga stärkts inom land vid senare tid, inom förhållande mot Riksdagen, bland annat likt enstaka resultat från EU-medlemskapet.

Statsministern utses från riksdagens talman samt verifieras från riksdagen. Ministrarna (statsråden), likt ofta ansvarar på grund av departement, utses från statsministern. Regeringen bildas genom för att talmannen sammanträder tillsammans företrädarna på grund av riksdagspartierna samt dem vice talmännen. Talmannen föreslår enstaka statsministerkandidat till riksdagen, likt därefter röstar angående förslaget.

Såvida ej minimalt hälften från ledamöterna röstar emot besitter den nya regeringen antagits. Statsministern får inom uppgift för att välja ut dem övriga statsråd vilket bör ingå inom den nya regeringen. Antalet statsråd finns ej reglerat inom grundlagarna.

Offentlig förvaltning

[redigera | redigera wikitext]

Statsförvaltningen inom land besitter numeriskt värde huvuduppgifter.

Dels bör den ta fram underlag på grund av politiska beslut vilket saknas från bland andra riksdag, statsmakt samt fullmäktigeförsamlingar, samt dels bör den verkställa dem politiskt fattade besluten. vilket gäller verkställandet från politiska beslut, äger dem olika förvaltningsorganen relativt massiv frihet. i enlighet med regeringsformens 12 kap.

2 § besitter förvaltningsmyndigheten korrekt för att egen fatta beslut inom enskilda fall likt rör myndighetsutövningen. Riksdagen alternativt regeringen får i enlighet med grundlagen alltså ej tvinga riksdagens verk alternativt en statligt verk för att fatta en visst beslut inom en enskilt fall; ifall statsråd fullfölja sålunda kallas detta ”ministerstyre”.

dem politiska besluten besitter tillsammans tiden blivit allt mindre detaljerade, samt präglas idag från ramlagstiftning samt målstyrning.^[2] offentlig förvaltning brukar indelas inom tre nivåer:

De statliga förvaltningsmyndigheterna delas inom sin tur in inom riksdagens myndigheter samt regeringens myndigheter.

Riksdagens myndigheter, likt existerar sju mot antalet, existerar bland annat Riksbanken, Riksrevisionen, samt Justitieombudsmannen.^[3] Regeringens myndigheter samt statliga bolag lyder beneath respektive departement, samt existerar flera mot antalet.^[4]

Kommersiell verksamhet

[redigera | redigera wikitext]

Staten bedriver även företagsverksamhet, normalt inom konkurrens tillsammans med mer privatägda företag.

Numera äger staten försökt renodla detta sålunda för att sådan aktivitet bedrivs likt aktiebolag utan statliga bidrag. Tidigare plats detta mer vanligt för att statliga verk (ett slags myndigheter) delvis bedrev kommersiell aktivitet sammanblandat tillsammans myndighetsuppgifter. Flertalet statliga verk besitter bolagiserats mot statliga bolag, samt inom vissa fall privatiserats, samt myndighetsutövandet besitter flyttats ovan mot separata myndigheter.

ett hel sektion från den affärsmässig verksamheten bedrivs inom samhällsnyttiga branscher var detta från säkerhets- alternativt effektivitetsskäl besitter ansetts lämpligt tillsammans med enstaka enda nationell operatör, liksom då bör artikel statlig antingen till för att skattebidrag behövs alternativt på grund av för att styra ovan prissättningen.

modell existerar brev, infrastruktur, ståltillverkning samt läkemedelsbutik.

Statschefen

[redigera | redigera wikitext]

Sverige existerar enstaka konstitutionell monarki vilket innebär för att statschefen existerar enstaka konung alternativt enstaka regerande drottning. Ämbetet existerar ärftligt, samt arvsföljden regleras från successionsordningen.

i enlighet med den för tillfället gällande successionsordningen förmå tronen endast ärvas från arvingar mot monark Carl XVI Gustaf. Arvsrätten mot kronan bygger vid tre huvudprinciper; på grund av detta inledande kognatisk tronföljd, vilket innebär för att både män samt kvinnor förmå ärva tronen.

Så är det inte i alla länder

till detta andra vid primogenitur, detta önskar yttra för att den förstfödde ärver kronan, samt på grund av detta tredjeplats vid raka linjer tronföljd, vilket betyder för att kronan ärvs inom rakt nedstigande led.

I samt tillsammans förändringarna inom 1974 års regeringsform besitter statschefen inom stort sett bara representativa funktioner.

Konungen undertecknar ej längre regeringsbeslut samt han kunna heller ej tillsätta alternativt avskeda vare sig statsministern alternativt enskilda statsråd (något såsom ej skett sedan 1910-talet). Statschefen existerar dock kvar ordförande inom Utrikesnämnden samt existerar även den såsom redogör riksmötet öppnat. Regeringsskiften sker nära ett speciell konselj inför statschefen samt Riksdagens talman.

Konungen tar emot samt ackrediterar främmande staters ambassadörer inom landet nära enstaka speciell audiens samt denne skriver beneath svenska ambassadörers kreditivbrev till för att behärska verka inom främmande stater.

Demokrati innebär att folket ska bestämma vem som ska stifta lagar och styra i landet

han avlägger även officiella statsbesök på grund av Sveriges räkning samt existerar värd då utländska statschefer besöker Sverige.^[5]

Om statschefen ej äger fullgjort sina plikter beneath sex månader måste regeringen anmäla detta mot riksdagen, likt då får ta ställning mot angående statschefen bör anses äga avgått alternativt ej.

ifall monarken från någon anledning temporärt ej existerar tillgänglig, måste enstaka riksföreståndare utses.

Dömande makt

[redigera | redigera wikitext]

Den bedömning makten inom land utgörs från detta svenska rättsväsendet. detta juridiska systemet existerar uppdelat inom rättsinstanser likt handhaver civila rättsaker samt straffsaker, samt specialrättsinstanser vilket besitter ansvaret på grund av detta juridiska förhållandet mellan offentligheten samt regeringen alternativt andra offentliga myndigheter.

Sveriges rättssystem existerar uppdelat inom instanser bestående från lokala rättsinstanser (tingsrätter), regionala appellrättsinstanser (hovrätter) samt ett högsta domstol. Sveriges rättssystem bygger vid principen för att lagens innehåll helt bör beslutas från dem demokratiskt valda politikerna medan rättssystemet bara tjänar såsom uttolkare.

Kontrollmakt

[redigera | redigera wikitext]

Ombudsmännen

[redigera | redigera wikitext]

Ombudsmännen existerar myndigheter tillsammans med uppgift för att företräda personer, företag tillsammans mera, exempelvis inom rättsliga kontext samt för att granska myndigheterna. Ombudsmannasystemet omfattar statliga kontorspersonal tillsammans uppgift för att skydda medborgarna mot olagliga åtgärder, främst mot myndigheter.

landet äger alternativt besitter haft en antal liknande officiella ombudsmän sedan Justitieombudsmannen inrättades kalenderår 1714. Ombudsmannasystemet existerar därmed enstaka svensk institutionell uppfinning. Ombudsmännen tillhör olika huvudmän dock verkar helt självständigt. Den ombudsman liksom sorterar beneath Riksdagen heter Justitieombudsmannen.

Den ombudsman likt sorterar beneath regeringen heter Justitiekanslern. dem arbetar tillsammans med övervakning från myndigheterna.

Första kapitlet av regeringsformen slår fast att Sveriges statsskick bygger på folksuveränitetsprincipen, parlamentarism, kommunalt självstyre, samt att Sverige är en konstitutionell monarki

mot dessa tillkommer ombudsmän till konsumentfrågor, små människor samt på grund av likabehandlings- samt diskrimineringsfrågor.

Riksrevisionen

[redigera | redigera wikitext]

Riksrevisionen existerar enstaka grundlagsskyddad, oberoende inspektör från statens aktivitet. Myndigheten granskar samt rapporterar ifall brister inom regeringens förvaltning, myndigheter samt statliga bolag.

Riksrevisionens uppgift existerar för att undersöka den statliga verksamheten samt på det sättet medverka mot god resursanvändning samt ett produktiv förvaltning inom staten. Riksrevisionen existerar ett myndighet beneath Sveriges riksdag samt existerar ett sektion från riksdagens kontrollmakt.

Grundlagarna

[redigera | redigera wikitext]

Sverige besitter fyra grundlagar, Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsordningen samt Yttrandefrihetsgrundlagen.

Valsystemet

[redigera | redigera wikitext]

Sverige äger inom likhet tillsammans grannländerna Norge samt land en jämnt fördelat valsystem samt flera olika partier för att välja vid. nära omröstning mot riksdagen existerar land indelat inom 29 valkretsar tillsammans med sammanlagt 310 mandat. Därutöver fördelas 39 utjämningsmandat.

Fördelningen från mandat sker tillsammans med den jämkade uddatalsmetoden tillsammans med enstaka spärr vid 4 andel från dem giltiga rösterna (fyraprocentsspärren).

Sedan Västerås arvförening år 1544 är Sverige en arvmonarki

Valsystemet fördelar väljarna inom en antal valkretsar såsom plats samt enstaka ger en antal mandat, inom allmänhet fler än en. Dessa mandat fördelas sedan tillsammans d’Hondts teknik, jämkade uddatalsmetoden alternativt ytterligare liknande teknik, efter antalet röster varenda inventering får inom valkretsen. Resultatet är kapabel sedan förbättras ytterligare genom för att en antal utjämningsmandat ges mot listor liksom ej fått sin proportionerliga andel från mandaten.

Val mot Europaparlamentet

[redigera | redigera wikitext]

Val mot Europaparlamentet, Europeiska unionens direktvalda kyrka sker vart femte tid. detta finns inget enhetligt valsystem nära omröstning från Europaparlamentariker; snarare existerar detta upp mot varenda medlemsstat för att utforma sitt eget valsystem således länge nästa tre krav uppfylls:^[6]

• Systemet måste existera en jämnt fördelat valsystem, antingen tillsammans partilistor alternativt tillsammans lätt överförbar röst.
• Valmanskåren får delas upp inom flera valkretsar således länge detta ej påverkar valsystemets utformning samt proportionaliteten inom någon större utsträckning.
• Ingen spärrgräns vid nationell nivå får överstiga 5 procent.

Fördelningen från mandaten mellan medlemsstaterna baserar sig vid principen ifall degressiv proportionalitet, vilket innebär för att ländernas invånarantal äger innebörd, dock för att mindre länder besitter relativt mot sin befolkning fler mandat än större länder.

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Sverige räknas vilket enstaka enhetsstat dock existerar ändå starkt decentraliserat. Landet existerar uppdelat inom 21 län. inom varenda län finns enstaka länsstyrelse, tilldelad från regeringen. inom varenda län finns även enstaka distrikt såsom existerar den lokala folkrepresentationen.

varenda län existerar vidare uppdelat inom kommuner, tillsammans med totalt 290 kommuner tid 2004. Historiskt samt traditionellt finns även uppdelning inom landskap samt landsdelar. detta kommunala autonomi existerar många starkt inom landet samt regleras inom Regeringsformen.

Kommuner samt regioner

[redigera | redigera wikitext]

I regeringsformen sägs detta för att detta svenska folkstyret bör förverkligas bland annat genom kommunal självstyrelse, inom vilket vilket kallas primärkommuner samt regionkommuner (i dagligt anförande samt senare lagstiftning bara region).

Kommunerna samt regionerna ansvarar på grund av enstaka massiv mängd tjänster liksom bör anlända medborgarna mot godo, mot modell medicinsk vård, renhållning, socialtjänst samt äldreomsorg. Verksamheten finansieras tillsammans skatter likt kommunen tar ut från sina medlemmar, detta önskar yttra varenda likt bor inom kommunens geografiska plats. ifrån 1990-talet samt vidare äger allt fler information flyttats ifrån statlig mot kommunal nivå, mot modell inom barnomsorg, utbildningsinstitution samt miljö.

Konungen är landets statschef och att hans uppgifter är reglerade i lag

Samtidigt äger kommunernas handlingsfrihet minskat vid bas från ett striktare statlig övervakning, framförallt från kommunernas vetenskapen om resurserhandel och finans.

Kommuner samt regioner äger offentligrättsliga befogenheter, mot modell riktig för att ta ut avgift samt bedriva myndighetsutövning, dock dem existerar samtidigt objekt till ett speciell statlig övervakning.

Vilka verksamhetsområden liksom omfattas från detta kommunala autonomi ordineras mot massiv sektion inom vanlig lagstiftning. dem omfattande ramarna på grund av kommunernas samt regionerna befogenheter anges inom kommunallagen.^[7] i enlighet med kommunallagen får kommunerna samt regionerna äga grabb likt sådant liksom existerar från ”allmänt intresse” till dess medlemmar alternativt på grund av detta geografiska området.

Samtidigt begränsar kommunallagen kommunernas samt regionernas befogenheter, mot modell får dem ej driva ekonomisk verksamhet inom vinstsyfte alternativt avbryta mot lokaliseringsprincipen (verksamheten måste äga ett koppling mot kommunens medlemmar alternativt geografiska område).

Riksdagen ordinerar vidare genom team enstaka rad obligatoriska förvaltningsuppgifter vilket åligger kommunerna.

Detta görs inom speciallagar liksom inom allt högre utsträckning gjorts angående mot ramlagar, mot modell socialtjänstlagen, renhållningslagen samt miljöbalken.

Ramlagarna ger kommunen större handlingsfrihet, eftersom man inom ramarna till vad lagen ordinerar förmå justera verksamheten mot lokala förutsättningar samt tillgångar. Man är kapabel även mot modell tillhandahålla ett mer grundlig service än vilket likt ramlagens miniminivå anger. Samtidigt förmå speciallagstiftningen inskränka kommunernas frihet, eftersom den medför ett ökad statlig övervakning samt insyn.^[8]

Kommunernas beskattningsrätt existerar grundlagsskyddad, dock detta existerar omtvistat hur denna beskattningsrätt bör tolkas inom praktiken.

beneath senare delen från 1900-talet försvann mot modell kommunernas chans för att beskatta företag samt egendomar, samt inom start från 1990-talet avgjorde riksdagen nära en flertal tillfällen ifall för att temporärt upphäva kommunernas samt regionernas korrekt för att höja skattesatserna.^[9]

Kommuner samt regioner styrs från fullmäktigeförsamlingar, vars medlemmar utses vart fjärde tid inom allmänna omröstning.

Kommun- samt regionvalen hålls samtidigt vilket riksdagsvalet. Fullmäktige utser ett styrelse – kommunens ”regering”. inom kommuner kallas styrelsen kommunstyrelse, samt inom regioner regionstyrelse.

Europeiska unionen samt dess institutioner

[redigera | redigera wikitext]

Utövandet från den politiska makten inom land regleras även från Europeiska unionen (EU), likt land blev medlem från tid 1995.

i enlighet med den nuvarande grundlagen förmå riksdagen överlåta beslutanderätten på grund av varenda politikområden mot EU, förutom då detta gäller principerna på grund av statsskicket.^[10] EU:s beslut införs inom landet inom form eller gestalt från dels EU-förordningar samt dels EU-direktiv. EU-förordningar gäller direkt såsom dem existerar skrivna samt kräver därför ingen fräsch lagstiftning inom landet.

Direktiven existerar något lösare formulerade samt måste omvandlas – transponeras – mot svensk lag.^[11] dem flesta nya lagar tillkommer mot resultat från EU-direktiv alternativt förordningar.^{[källa behövs]} land existerar enstaka från dem stater liksom inom högst grad väljer för att följa EU:s direktiv.^[12][13] från 1521 EU-direktiv på grund av den interna marknaden, ägde 99,6 andel transponerats rätt mot team inom land mot samt tillsammans med november kalenderår 2009.^[14] Även andra internationella organisationer besitter innebörd, mot modell Förenta Nationerna samt Världshandelsorganisationen.

Motsvarande höga följsamhet såsom den gentemot EU gäller även till andra internationella konventioner, rekommendationer samt beslut.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källförteckning

[redigera | redigera wikitext]

• Holmberg, Erik & Stjernquist, Nils (2003). Vår författning (13:e upplagan). Stockholm: Norstedts rättsväsen. ISBN 91-47-05175-2 
• Halvarson, Arne m.fl. (2002). Sveriges statsskick (12:e upplagan).

  Stockholm: Liber. ISBN 91-47-05175-2 

• Montin, Stig (2004). ”Moderna kommuner”. Liber förlag

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]