armyati.pages.dev









Hur mycket vikt i vatten

Vatten

För andra betydelser, titta en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig (olika betydelser).

Vatten existerar ett vid jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående från väte samt syre, liksom existerar nödvändigt till allt känt liv.[1] detta vetenskapliga namnet existerar divätemonoxid alternativt diväteoxid (se även diväteoxidbluffen).

detta latinska namnet aqua används ofta inom bland annat innehållsförteckningar mot kemiska samt kosmetiska produkter.[2]

Till vardags menar man tillsammans med "vatten" bara dess flytandeaggregationstillstånd, dock dricksvatten förekommer även inom fast form eller gestalt, vilket fryst vatten, samt inom gasform, liksom vattenånga.

dricksvatten täcker 70&#;% från jordytan[3]. vid jorden återfinns den största delen inom akviferer samt 0,&#;% inom atmosfären såsom ånga, moln (består från fasta samt flytande vattenpartiklar), samt nederbörd.[4]Oceanerna innehåller 97&#;% från ytvattnet, glaciärer samt polarisar 2,4&#;% samt andra ytvattensamlingar, liksom floder, sjöar samt dammar 0,6&#;%.

Vattnet vid jorden rör sig kontinuerligt genom en vattenkretslopp såsom består från avdunstning alternativt transpiration (evapotranspiration), nederbörd samt ytavrinning, liksom vanligtvis når havet.

Rent, färskt vatten existerar nödvändigt på grund av människan samt andra livsformer.


  • hur  många vikt  inom vatten

  • resurser mot säkert vatten äger ökat fast samt avsevärt dem senaste decennierna inom nästan varenda världens delar.[5][6] detta finns en klart samband mellan passage mot rent vätska samt BNP per capita.[7] Några observatörer äger dock beräknat för att mer än hälften från jordens folkmängd kommer för att drabbas från vattenbaserad sårbarhet kalenderår [8] enstaka redogörelse ifrån november menar för att vattenbehovet kommer överstiga resurser tillsammans med 50&#;% inom några utvecklingsregioner kalenderår [9] dricksvatten agerar ett nödvändig roll inom världsekonomin.

    detta fungerar vilket en lösningsmedel på grund av en antal olika kemikalier samt underlättar fabriksmässig nedkylning samt försändelse. Omkring 70&#;procent från färskvattnet går mot jordbruket.[10]

    Kemiska samt fysikaliska egenskaper

    [redigera | redigera wikitext]

    Vatten existerar ett kemisk förening tillsammans med den kemiska formelnH2O.

    enstaka vattenmolekyl består sålunda från numeriskt värde väteatomer inom kovalent bindning mot ett syreatom. Inom kärnkraftsindustrin kallas vanligt dricksvatten lättvatten till för att skilja detta ifrån tungt samt halvtungt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

    En gallon vatten väger cirka 3,79 kilogram (8,35 pund), enligt USGS

    vätska förekommer vid jorden inom samtliga dem tre vanliga aggregationstillstånden: vattenånga samt moln inom sky, havsvatten samt isberg inom polarhaven, glaciärer samt floder inom bergen, samt vätska inom akviferen inom marken.

    De viktigaste kemiska samt fysikaliska egenskaperna hos dricksvatten är:

    • Vatten existerar ett lukt- samt smaklös vätska inom standardtryck samt -temperatur.

      fryst vatten samt vattens färg besitter inom sig självt ett många svagt azurblå färgton, även angående vattnet verkar färglöst inom små mängder. fryst vatten verkar även färglöst, samt vattenånga existerar inom huvudsak osynlig såsom gas.[11]

    • Vatten existerar tydlig samt således är kapabel vattenväxter leva inom vattnet eftersom solljuset är kapabel nå dem.

      Bara starka ultravioletta strålar blir obetydligt absorberade.

    • Då vattenmolekylen ej existerar linjär samt syreatomen besitter enstaka högre elektronegativitet än väteatomer besitter syreatomen något större negativ laddning, medan väteatomerna existerar något positiva. likt en utfall från detta existerar vätska enstaka polär molekyl tillsammans med en elektrisktdipolmoment.

      Nätväxelverkan mellan dipolerna vid varenda molekyl kunna orsaka enstaka produktiv skineffekt vid vattnets yta tillsammans med andra substanser, alternativt atmosfär nära ytan, den senare äger gett upphov mot vattnets höga ytspänning. Ytspänningen existerar temperaturberoende samt reducerar nära högre temperatur (se figur). Varmvatten väter förbättrad än kallvatten.

      Vattnets dipolära natur bidrar mot vattenmolekylens trend för att skapa vätebindningar, vilka bidrar mot vattnets speciella egenskaper.[12] Den relaterade till poler eller motsatser naturen favoriserar även adhesion mot andra material.

    • Varje vätekärna existerar bunden mot den centrala syreatomen genom en elektronpar liksom delas mellan dem.

      Kemister kallar detta delade elektronparet på grund av enstaka kovalent kemisk bindning. inom H2O används bara numeriskt värde från dem sex elektronerna vid detta yttre skalet från syreatomen mot detta på denna plats syftet, vilket lämnar fyra elektroner organiserade inom numeriskt värde obundna par. dem fyra elektronparen liksom omger syret tenderar arrangera sig själva sålunda långt försvunnen ifrån varandra såsom möjligt på grund av för att minimera bortstötningarna mellan dessa negativt laddade skaror.

      Sedan lägger man ner en sten och vågen visar då g

      detta leder normalt mot enstaka tetraedrisk matematik inom vilken vinkeln mellan elektronparen (och därför H-O-H-bindningsvinkeln) existerar ,5°. Då dem numeriskt värde obundna paren orienterar sig närmare syreatomen, besitter dessa ett starkare bortstötning mot dem numeriskt värde kovalent bundna paren, likt effektivt trycker dem numeriskt värde väteatomerna närmare varandra.

      detta leder mot enstaka förvrängd tetraedrisk disposition var H-O-H-vinkeln existerar ,5°.[13]

    • Som en effekt från samspelet mellan dessa attribut avser kapillärkraft vattnets trend för att röra sig uppför en smalt rör mot gravitationskraften. Den egenskapen utnyttjar varenda kärlväxter såsom träd.
    • Vatten existerar en god lösningsmedel samt kallas ofta ”det universella lösningsmedlet”.

      Ämnen vilket löser sig inom vätska, exempelvis salter, sockerarter, syror, alkalimetaller samt några gaser, speciellt syre samt koldioxid, existerar kända vilket hydrofila ämnen, medan dem såsom ej löser upp sig inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, exempelvis fetter samt oljor, existerar kända såsom hydrofoba ämnen. Inom kemin anger ett förkortning aq för att en kurs existerar löst inom vätska, mot modell

    • Alla större komponenter inom celler, protein, DNA samt polysackarider löser sig även inom vatten.
    • Rent en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig äger ett nedsänkt konduktivitet, vilken dock ökar påtagligt angående man löser enstaka små mängd jonföreningar inom vattnet, mot modell natriumklorid.
    • Vattnets kokpunkt beror (likt samtliga andra vätskors) vid lufttrycket.

      Exempelvis kokar dricksvatten vid Mount Everests höjdpunkt nära 68&#;°C, jämfört tillsammans &#;°C nära havsytan. Omvänt kunna vätska vid stora djup inom oceanerna, nära geotermiska ventiler, att nå ett mål eller resultat temperaturer vid flera hundra grader samt ändå förbli flytande.

    • Vattnets volym expanderar ungefär gånger då detta förändras ifrån vätskefas mot ångfas nära normalt tryck.

      (Vattenånga äger bestämd volym 1, m3/kg nära 1 bar.[14])

    • Vatten äger den näst högsta värmekapacitiviteten från samtliga kända ämnen, efter ammoniak, samt även upphöjd ångbildningsvärme (40,65&#;kJ·mol−1. detta existerar en effekt från vätebindningarna mellan dess molekyler. Dessa numeriskt värde ovanliga attribut fullfölja för att vätska är kapabel moderera jordens klimat genom för att buffra stora temperaturskillnader.
    • Vattnets största densitet uppnås nära 3,98&#;°C.[15] en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig blir mindre tätt nära fryspunkten, samt äger då expanderat tillsammans med 9&#;%.

      detta resulterar inom en ovanligt fenomen, nämligen för att vattnets fasta form eller gestalt, fryst vatten, flyter ovanpå en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, vilket utför för att varelser är kapabel leva inom enstaka delvis fryst vattenkropp då vattnet vid botten äger ett temperatur vid runt 4&#;°C.

    • Vatten existerar blandbart tillsammans flera vätskor, såsom etanol, inom samtliga proportioner vilket fullfölja för att detta existerar enstaka homogen vätska.

      Å andra sidan existerar vätska samt dem flesta oljor oblandbara, vilket utför för att detta vanligtvis skapas lager tillsammans ett ökande densitet mot botten. vilket gas existerar vattenångan blandbar tillsammans luften.

    • Vatten bildar enstaka azeotrop tillsammans med flera andra ämnen.
    • Vatten kunna genom elektrolys sönderdelas mot väte samt syre.
    • Som ett oxid från väte skapas vätska då väte alternativt väteinnehållande föreningar bränner alternativt reagerar tillsammans med syre alternativt syreinnehållande föreningar.

      dricksvatten existerar ej en bränsle, utan enstaka slutprodukt från förbränningen från väte. Energin vilket behövs till för att sönderdela en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig mot väte samt syre genom elektrolys existerar större än energin likt släpps då väte samt syre återförenas.[16]

    • Ämnen såsom existerar mer elektropositiva än väte såsom litium, natrium, kalcium, kalium samt cesium förskjuter väte ifrån vattnet vilket skapar hydroxider samt hydrogen.

      hydrogen existerar lättantändlig, sålunda då en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig reagerar tillsammans med mer elektropositiva ämnen kunna reaktionen bli våldsamt explosiv.

    Smak samt lukt

    [redigera | redigera wikitext]

    Vatten kunna åtgärda flera olika ämnen, såsom ger vattnet olika smaker samt lukter. Människor samt vilt besitter utvecklat smak- samt luktsinnen liksom fullfölja detta möjligt på grund av dem för att bedöma dricksvattnets drickbarhet samt undvika en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig vilket existerar alltför krydda alternativt smutsigt.

    Människor äger enstaka trend för att föredra kallt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig före ljummet dricksvatten då kallt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig troligen innehåller färre mikroorganismer.[källa&#;behövs] Smaken likt annonseras vid källvatten alternativt mineralvatten kommer ifrån dem mineraler liksom existerar upplösta inom detta.

    Rent en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig existerar emellertid smak- samt luktlöst.[17] Den annonserade renheten vid käll- samt mineralvatten åsyftar frånvaron från toxiner, föroreningar samt mikrober.

    Etymologi

    [redigera | redigera wikitext]

    Ordet 'vatten' existerar en urgemansktarvord, ifrån roten *wintru, såsom ytterst kunna anlända ifrån den urindoeuropeiska roten *uendru.

    På bilden nedan sänks en vikt ner i vatten som väger fem kilo (50 Newton)

    ifrån denna rötter kunna kanske svenskansvinter äga kommit (kunde äga betytt "regntid")[18], engelskanswater, wash tillsammans flera, tyskansWasser, ryskansvoda samt vodka ("litet vatten"). ifrån den urindoeuropeiska avledningen *wed igenkänner man mening liksom grekiskanshydro (vatten) samt hydra[19] samt svenskans utter (från urindoeuropeiska *udroz)[19].

    ifrån den urindoeuropeiska roten *akwa-[20] känner man igen latinetsaqua, besläktat tillsammans svenskans å[21].

    Vattnets fördelning

    [redigera | redigera wikitext]

    Vatten inom universum

    [redigera | redigera wikitext]

    En massiv sektion från universums en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig är kapabel skapas liksom enstaka biprodukt från stjärnbildning.

    då stjärnor föds ackompanjeras deras födsel från ett kraftfull utåtgående luftström från gas samt damm. då materialutflödet slutligen påverkar den omgivande gasen komprimeras chockvågorna vilket skapas samt värmer gasen. Vattnet produceras snabbt inom den varma, täta gasen.[22]

    Vatten besitter upptäckts inom interstellära moln inom vår galax, Vintergatan.

    vätska existerar troligen inom andra galaxer tillsammans, då dess komponenter, väte samt syre, existerar bland dem maximalt förekommande ämnena inom universum. Interstellära moln kondenseras slutligen mot nebulosor samt solsystem såsom vårt.

    Vattenånga finns i:

    Flytande en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig finns i:

    • Jorden - 71&#;% från ytan
    • Månen – små mängder vätska påvisades inne inom vulkaniska glaspärlor såsom blev tagna ifrån månen mot jorden från Apollo teamet [27][28]

    Vissa bevis talar på grund av för att flytande en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig finns noggrann beneath ytan vid saturnus satellit Enceladus[29] samt vid Jupiters satellit Europa[30], var detta är kapabel finnas ett &#;km djup ocean liksom täcker läka månen vilket skulle bli mer dricksvatten än inom samtliga jordens oceaner.[källa&#;behövs]

    Vattenis finns i:

    Vattenis kunna finnas vid Ceres samt Tethys.

    Detta segment existerar ett översikt från Hydrologi.

    Vatten samt beboeliga områden

    [redigera | redigera wikitext]

    Det flytande vattnets existens, samt inom mindre grad dess gas- samt fasta former existerar vid jorden vitala på grund av allt jordens liv. Jorden ligger inom solsystemetsbeboeliga område.

    ifall den fanns något närmare alternativt längre försvunnen ifrån solen (runt 5&#;% alternativt runt 8 miljoner kilometer) skulle förhållandena liksom fullfölja för att samtliga tre formerna förmå existera artikel betydligt mindre gynnsamma.[32][33]

    Jordens gravitation utför för att den äger enstaka atmosfär.

    Vattenånga samt koldioxid inom atmosfären möjliggör tillsammans tillsammans ozonskiktet växthuseffekten, likt hjälper för att bibehålla enstaka relativt stadig yttemperatur. angående jordens massa ägde varit mindre skulle enstaka tunnare atmosfär leda mot stora temperaturskillnader mellan ekvatorn samt polerna varpå dricksvatten bara skulle existera inom struktur från fryst vatten nära polerna likt vid planeten Mars.

    Yttemperaturen vid jorden besitter hållit sig relativt stadig genom dem geologiska perioderna trots olika nivåer från inkommande solstrålning (solinstrålning). detta är kapabel visa för att enstaka dynamisk process styr jordens temperatur via enstaka kombination från växthusgaser samt den atmosfäriska albedons yta.

    En kopp vatten väger ca gram (ett halvt pund), enligt National Institute of Standards and Technology

    Teorin existerar känd likt gaiateorin.

    Vattnets tillåtelse vid enstaka planet beror vid omgivningens tryck, liksom bestäms från planetens gravitation. ifall ett planet existerar tillräckligt massiv är kapabel vattnet vid den artikel fast även nära höga temperaturer, vid bas från detta höga trycket liksom orsakas från gravitationen.

    Det finns olika teorier angående vattnets ursprung vid jorden.

    Vatten vid jorden

    [redigera | redigera wikitext]

    Läran angående vattens rörelse, fördelning samt standard vid jorden kallas hydrologi. Läran ifall vattnets fördelning kallas hydrografi. Läran angående grundvattnets rörelse kallas hydrogeologi, läran ifall glaciärer heter glaciologi, ifall inlandsvatten limnologi, samt ifall fördelningen från oceaner oceanografi.

    Ekologiska processer tillsammans med hydrologi studeras inom ekohydrologin.

    Vattnets kollektiva massa ovan, beneath samt vid enstaka planets yta kallas hydrosfären. Jordens ungefärliga vattenvolym, världens totala vattenmängd, existerar 1 km3. Grundvatten samt färskvatten existerar användbara, alternativt potentiellt användbara, till människor liksom vattenresurser.

    Flytande vätska finns inom vattensamlingar såsom oceaner, ocean, sjöar, floder, strömmar, kanaler samt dammar. Majoriteten från världens dricksvatten existerar havsvatten. vätska finns även inom atmosfären inom fast, flytande samt gasform. detta finns även grundvatten inom akviferer.

    Vatten existerar viktigt inom flera geologiska processer. Grundvatten existerar allestädes närvarande inom jordskorpan, samt trycket vid detta grundvattnet påverkar förkastningsmönster.

    vätska inom manteln existerar ansvarigt på grund av smältandet såsom skapar vulkaner vid subduktionszoner. vid jordens yta existerar en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig viktigt inom både kemiska samt fysikaliska vittringsprocesser. dricksvatten samt – mot enstaka mindre dock kvar märkbar grad – fryst vatten existerar även ansvariga på grund av ett massiv mängd sedimentförflyttning såsom sker vid jordens yta.

    Avlagring från förflyttat sediment formar flera sorters sedimentära bergarter, likt skapar detta geologiska registrerandet från jordens bakgrund.

    Under vissa ljusförhållanden är kapabel nederbörd ge upphov mot enstaka regnbåge.[35]

    Jordens vätska ur en astronomiskt perspektiv

    [redigera | redigera wikitext]

    Endast inom detta yttre planetsystemet, var jätteplaneterna för tillfället finns, plats temperaturen samt tätheten inom solnebulosan lämplig till för att planeterna skulle ett fåtal stora mängder vätska.

    Allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samlades dock ej inom dessa jätteplaneter, utan flera mindre kroppar rika vid fryst vatten bildades även (se Kuiperbältet). Jordens en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig besitter möjligtvis delvis en ursprung ifrån dessa små kroppar, samt äger tillförts jorden inom struktur från nedslag från kometer.

    Det besitter massiv innebörd till existensen vid jorden för att dricksvatten finns inom fast samt flytande form eller gestalt samt såsom gas. Jordens massa, likt den största från stenplaneterna inom detta inre planetsystemet, existerar denna plats från massiv innebörd. Jordens massa ger en tyngdkraftsfält likt existerar tillräckligt starkt på grund av för att hålla kvar ett atmosfär, vilket existerar förutsättningen till enstaka jämn yttemperatur.

    [58]

    Även avståndet mellan jorden samt solen existerar lagom på grund av för att en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig bör behärska inträffa inom flytande form eller gestalt. ifall jorden skulle ligga ner längre försvunnen ifrån solen skulle den existera kallare samt allt vätska skulle existera fryst vatten. angående jorden nedsänkt närmare solen skulle dess högre yttemperatur förhindra isbildningen nära polerna alternativt orsaka för att vätska bara existerade likt ånga.

    inom detta förra fallet skulle oceanernas låga albedo utföra för att jorden absorberade mer energi ifrån solen. inom båda fallen skulle jorden bli lika ogästvänlig vilket planeten venus. (Se även antropiska principen.)

    Vattnets kretslopp

    [redigera | redigera wikitext]

    Vattnet cirkulerar inom en ständigt utbyte mellan atmosfär, markvatten, dagvatten, grundvatten samt växter.

    samtliga områden vilket vattnet rör sig inom kallas tillsammans till hydrosfären.

    Följande processer överför vätska mellan olika regioner:

    • avdunstning ifrån oceaner samt andra vattensamlingar mot luften samt transpiration ifrån landväxter samt varelse mot luften.
    • nederbörd, ifrån vattenånga såsom kondenseras ifrån luften samt såsom faller mot marken alternativt havet.
    • ytavrinning ifrån marken liksom vanligtvis når havet.

    Den största delen från den vattenånga liksom befinner sig ovanför oceanerna återvänder mot dessa, dock vindar små frukter från växter vattenånga ovan marken mot identisk grad såsom ytavrinning mot havet, runt 10 tusen miljarder ton angående året.

    Ovan nation bidrar avdunstning samt transpiration tillsammans med ytterligare 71 tusen miljarder ton per tid. Nederbörd, tillsammans med tusen miljarder ton per kalenderår, besitter flera olika former: oftast nederbörd, frost samt hagel, samt inom mindre mängder ifrån dimma samt dagg. Kondenserat en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom luften är kapabel även brytasolstrålar till för att forma regnbågar.

    Ytavrinning ansamlas inom avrinningsområden såsom flyter mot ned inom floder. enstaka matematisk modell vilket används på grund av för att simulera en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig alternativt strömflöden samt räkna ut parametrar vid vattenkvalitet kallas vid engelska hydrological försändelse model, fritt översatt "hydrologisk transportmodell".

    ett sektion från vattnet används på grund av konstbevattning inom jordbruket. Floder samt ocean utför detta möjligt för att utflykt samt handla. Genom erosion formar ytavrinningen omgivningen samt skapar dalar samt floddeltan vilket ger bördig mark samt jämnt underlag till för att etablera befolkningscentra. enstaka översvämning inträffar då en landområde vilket ofta ligger lågt täcks tillsammans med en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, då ett älv översvämmar dess flodbankar alternativt översvämningar ifrån havet.

    uttorkning existerar ett förlängd period inom månader alternativt kalenderår då ett område får vattenbrist. detta inträffar då ett område beneath ett längre period får beneath genomsnittet inom nederbörd.

    Sötvattenslagring

    [redigera | redigera wikitext]

    Högvatten (vänster) samt ebb (höger).

    En sektion avrinningsvatten blir inom perioder kvar, exempelvis inom sjöar.

    vid upphöjd höjd, beneath vintern, samt långt inom norr samt syd, samlas frost inom isar, snötäcken samt glaciärer. en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig infiltrerar även marken samt går in inom akviferer. Grundvattnet flyter senare tillbaka mot ytan inom vattenkällor, alternativt mer spektakulärt inom varma källor samt gejsrar. Grundvatten extraheras även artificiellt inom brunnar.

    Vattenförvaringen existerar betydande, eftersom rent, färskt vätska existerar nödvändigt på grund av människor samt annat landbaserat liv. inom flera delar från världen finns detta ont ifall färskvatten.

    Havsvatten

    [redigera | redigera wikitext]

    Havsvatten innehåller 3,51&#;% krydda inom medelvärde, samt mindre mängder från andra substanser.

    dem fysikaliska egenskaperna hos havsvatten skiljer sig ifrån färskvatten inom några viktiga aspekter. detta fryser nära enstaka lägre temperatur (runt −1,9&#;°C) samt dess densitet ökar tillsammans minskande temperatur ner mot fryspunkten, istället till för att nå maximal densitet nära enstaka temperatur ovan fryspunkten (3,9&#;°C). Salthalten inom dem större havens en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig varierar ifrån nästan sötvatten inom norra Östersjön mot 4&#;% inom Röda havet.

    Tidvatten

    [redigera | redigera wikitext]

    Tidvatten existerar detta cykliska stigandet samt fallandet från jordens oceanytor liksom orsakas från tidvattenkrafter ifrån månen samt solen. Tidvatten orsakar förändringar inom marina samt estuarierelaterade vattensamlingars djup samt orsakar oscillerande strömmar kända vilket tidvattensströmmar. Förändringarna inom vattenströmmen vid ett given område existerar resultatet från månens samt solens förändrade positioner inom förhållande mot jorden tillsammans tillsammans med effekterna från jordens cirkelrörelse samt den lokala batymetrin.

    Havsstränder vilket hamnar beneath vätska nära högvatten samt såsom åter kommer fram nära ebb, inom tidvattenszonen, existerar ett betydande ekologisk miljö såsom vattenströmmen skapat.

    Vattnets biologiska roll

    [redigera | redigera wikitext]

    Från enstaka biologisk synvinkel besitter dricksvatten flera speciella attribut likt existerar nödvändiga till liv liksom skiljer åt detta ifrån andra ämnen.

    Exempelvis tillåter en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig kolföreningar för att reagera vid sätt likt utför reproducering möjligt, löser enkel andra ämnen samt äger upphöjd ytspänning. varenda kända former från liv existerar beroende från dricksvatten. dricksvatten existerar vitalt både likt en lösningsmedel inom vilka flera från kroppens ämnen löser sig samt existerar ett essentiell sektion från flera metaboliska processer inom kroppen.

    Metabolism existerar summan från anabolism samt katabolism. inom anabolism tas en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig försvunnen ifrån molekyler (genom energi likt kräver kemiska enzymreaktioner) på grund av för att kultivera större molekyler (såsom stärkelse, triglycerider samt proteiner på grund av lagring från drivmedel samt information).

    inom katabolism används vätska till för att avbryta grupp till för att generera mindre molekyler (såsom glukos, fettsyror samt aminosyror för att nyttja liksom drivmedel till energi alternativt andra syften). en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig existerar essentiellt samt centralt inom dessa metaboliska processer. Dessa metaboliska processer skulle utan vätska ej behärska fungera.

    Vatten existerar även centralt inom fotosyntesen samt cellandningen. Fotosyntetiska celler använder solens energi till för att skilja vattnets väte ifrån syre. Väte kombineras tillsammans med koldioxid (absorberas ifrån atmosfär alternativt vatten) till för att forma glukos, varvid syre frigörs. samtliga levande celler använder liknande drivmedel samt oxiderar vätet samt kolet liksom innehåller fången solenergi samt ombildar en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt koldioxid inom processen (cellandning).

    Vatten existerar även centralt till syrabaserad neutralitet samt enzymfunktioner. ett syra, ett vätejondonator (H+, likt existerar ett proton) är kapabel neutraliseras från enstaka bas, enstaka protonacceptor såsom hydroxidjoner (OH) samt forma en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

    dricksvatten anses artikel neutralt, tillsammans med en pH vid 7. Vattenlösningar från syror besitter pH-värden beneath 7 medan dem tillsammans baser besitter värden ovan 7.

    Magsyra (HCl) används inom matspjälkningen.

    En liter vatten väger cirka 1 kilogram (2,2 pund), enligt United States Geological Survey (USGS)

    Dess frätande effekter vid matstrupen beneath återinflödet kunna temporärt neutraliseras från intagandet från ett bas såsom aluminiumhydroxid till för att forma dem neutrala molekylerna en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt saltet aluminiumklorid.

    Exempelvis innehåller ett escherichia coli-cell 70 andel en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, människokroppen 55–60&#;procent (kvinnor respektive män)[17], växter upp mot 90&#;procent samt enstaka färdigbildad manet utgörs från 94–98&#;procent en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

    Hydrofoba ämnen, likt mot modell oljor, passar ej ihop tillsammans med dricksvatten. Detta, tillsammans tillsammans vattnets ytspänning, utnyttjas inom cellernasmembran, likt består från lipider samt proteiner, på grund av för att styra kemiska processer.

    Det går inte exakt att fastställa hur mycket vatten en välmående person behöver, även om en vanlig uppskattning är att sex till sju glas (runt 2 liter) dagligen är minimum för att hydreringen skall fungera ordentligt

    Vattnets ytspänning fullfölja små vattendroppar stabila vilket existerar kritisk på grund av växternas transpiration.

    Livet vid jorden besitter utvecklats tillsammans samt anpassat sig mot vattnets attribut. Lika överraskande vilket vattnets attribut är kapabel tyckas existera existerar livets förmåga för att justera sig mot dem ibland många extrema miljöer likt vattnet ger upphov mot.

    varelse samt växter liksom endast lever inom dricksvatten kallas akvatiska.

    Akvatiska livsformer

    [redigera | redigera wikitext]

    Jordens dricksvatten existerar fulla från liv. dem allra första livsformerna uppkom inom vattnet. Nästan samtliga fiskar lever uteslutande inom vätska, samt detta finns flera sorters marina däggdjur, såsom delfiner samt valar liksom även lever inom dricksvatten.

    Några sorters varelse, såsom amfibier, tillbringar delar från sina liv inom vätska samt delar vid nation. Växter såsom kelp samt alger växer inom vattnet samt existerar bas till några viktiga undervattenbaserade ekosystem. Plankton existerar basen inom oceaners näringskedjor.

    Akvatiska varelse måste erhålla syrgas på grund av för att överleva, samt detta sker vid olika sätt.

    Fiskar besitter gälar istället till lungor, även ifall några fiskarter, såsom lungfiskar, besitter både samt.

    Hej! Vi har ett glas med vatten på en våg och vi säger att vågen då visar g

    Marina däggdjur, såsom delfiner, valar, uttrar samt sälar äger lungor samt behöver därför vandra upp mot ytan emellanåt på grund av för att andas. Mindre livsformer är kapabel absorbera syre genom skinnet.

    Vatten samt människan

    [redigera |