Vad menas med kommunala nämnder
Kommunstyrelse
En kommunstyrelse existerar inom bland annat land samt land i norden enstaka kommuns verkställande kroppsdel samt dess ledamöter väljs från kommunens beslutande organ, likt existerar kommunens högsta beslutande kroppsdel. ett nödvändig skillnad mellan land samt land i norden existerar för att inom land existerar samtliga nämnder direkt underställda kommunfullmäktige,[1] medan övriga kommunala nämnder inom land i norden existerar underställda kommunstyrelsen.[2] Kommunstyrelsen inom land äger, förutom ansvaret till sin personlig aktivitet, även ansvaret för att samordna[3] (men ej styra) dem övriga nämnderna inom kommunen.
Kommunstyrelsens roll inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Kommunstyrelsen inom enstaka svensk samhälle existerar formellt den nämnd inom kommunen vilket ansvarar till samordningen från arbetet inom samtliga nämnder inom kommunen. detta existerar kommunens beslutande organ (kommunens högsta beslutande organ) liksom väljer ledamöter inom kommunens nämnder (kommunens högsta verkställande organ) samt kommunrevisionen (kommunens högsta granskande organ).
Ledamöterna inom samtliga verkställande nämnder inklusive kommunstyrelsen (som äger samordningsansvar bland nämnderna) samt kommunrevisionen (som bör bestå från minimalt 5 förtroendevalda kommunrevisorer) väljs från kommunens beslutande organ. Ledamöterna inom varenda nämnder samt kommunrevisorerna nomineras från samtliga partier inom kommunens beslutande organ samt fördelas inom proportion mot valresultatet detta senaste valet.
Nämnder kan fatta egna beslut i kommunala angelägenheter inom sitt kompetensområde eller kan förbereda beslut för kommunfullmäktigeKommunrevisionen granskar årligen vid kommunfullmäktiges uppgift arbetet inom kommunstyrelsen samt övriga nämnder samt verksamheten inom dem kommunala bolagen. Därefter tilldela alternativt avstyrker kommunens beslutande organ ansvarsfrihet till ledamöterna inom kommunstyrelsen samt övriga nämnder baserat vid kommunrevisorernas granskningsrapport(er) samt revisionsberättelse.[4][5]
Kommunstyrelsens ordförande, ofta kortat KSO, existerar en kommunalråd ifrån detta politiska block såsom vunnit valet (i fortsättningen benämnt majoriteten).
Kommunalråd ifrån partier såsom ej tillhör majoriteten brukar benämnas oppositionsråd. Antalet kommunalråd/oppositionsråd varierar betydligt mellan svenska kommuner, ifrån ett alternativt numeriskt värde inom mindre kommuner mot en tiotal inom större kommuner. Kommunstyrelsens ordförande bör ej förväxlas tillsammans kommunfullmäktiges ordförande vilket ibland benämns borgmästare (även ifall denna titel liksom funnits inom landet sedan 1200-talet formellt avskaffades inom lagtexten 1971).
Kommunstyrelsens ordförande existerar kommunens högsta politiska ledare.[6]
Pedagogiskt, samt på grund av för att jämföra tillsammans med staten, brukar kommunens beslutande organ (i fortsättningen benämnd fullmäktige) kallas på grund av kommunens "riksdag" alternativt parlament, medan kommunstyrelsen samt nämnderna tillsammans utgör kommunens "regering".
dem olika nämnderna motsvarar närmast regeringens olika departement dock mot skillnad ifrån den statliga nivån existerar detta kommunens beslutande organ (och ej "regeringen") likt utser ordförande ("ministrar") inom respektive nämnd.
De beslutar bland annat vilka nämnder som ska finnas och väljer ledamöter och ersättare till styrelsen och nämndernainom kommunen är kapabel detta liknas nära enstaka "samlingsregering", eftersom företrädare på grund av både majoriteten samt oppositionen sitter inom kommunstyrelsen samt övriga nämnder. land i norden besitter från historiska skäl en liknande struktur liksom land vid kommunal nivå. Kommunrevisionens årliga analys samt ansvarsutkrävande till politikerna inom kommunens "regering" (kommunstyrelse samt övriga nämnder) saknar motsvarighet vid statlig nivå (där registrering mot konstitutionsutskottet endast sker inom undantagsfall, nära anklagelse angående allvarliga missförhållanden).
Kommunstyrelserna inom landet kallades innan kommunreformen 1971 till kommunalnämnd inom landskommuner samt köpingar, samt stadskollegium alternativt drätselkammare inom städerna. detta finns sedan 1862 kommunal självstyrelse inom landet vilket bland annat ger kommunerna beskattningsrätt samt beslutanderätt inom flera lokala ämnen.
Sammansättning
[redigera | redigera wikitext]Ledamöterna inom fullmäktige väljs inom land i norden samt landet direkt från människor vart fjärde tid.
detta nyvalda fullmäktige bör utse kommunstyrelsen. detta politiska styrkeförhållandet inom kommunstyrelsen bör avspegla styrkeförhållandena inom fullmäktige. Den matematiska teknik på grund av för att utifrån antalet röster fördela platser mot olika partier inom land kallas jämkade uddatalsmetoden.
inom land i norden används d’Hondts teknik. Kommunallagen samt vallagen inom land innehåller reglerna på grund av detta ovan beskrivna. Sveriges grundlag garanterar kommunal självstyrelse.
Politikerna inom kommunstyrelsen existerar avsevärt färre än ledamöterna inom fullmäktige.
En viktig skillnad mellan Sverige och Finland är att i Sverige är samtliga nämnder direkt underställda kommunfullmäktige, [1] medan övriga kommunala nämnderinom land existerar detta vanligt för att kommunstyrelsen äger 9, 11, 13 alternativt 15 ledamöter. Sveriges tre största kommuner – huvudstaden, götet samt malm – äger 13 politiker inom sina respektive kommunstyrelser. Sveriges minsta samhälle Bjurholm äger 9.
Kommunstyrelsens församling leds från enstaka ordförande. Dessutom kunna detta finnas ett inledande vice ordförande samt ibland även ett andra vice ordförande.
Lagen inom land i norden förutsätter "tillräckligt många" vice ordförande. från tradition brukar inom land detta största oppositionspartiet får posten såsom inledande vice alternativt andra vice ordförande, samt populärt kallas denna individ oppositionsråd. Den svenska lagen kräver ej för att detta bör finnas någon arbete eller position inom en organisation likt slutar vid "-råd", dock trots detta finns kommunalråd inom nästan samtliga kommuner.
Kommunerna styrs genom direktvalda politiska församlingar, så kallade kommunfullmäktigeSmå kommuner äger en samt större kommuner förmå äga betydligt fler.
Stockholms samhälle besitter en struktur tillsammans sålunda kallade borgarråd likt existerar chefer på grund av olika förvaltningsgrenar, rotlar, inom Stockholms samhälle. Borgarråden motsvarar kommunalråd inom andra svenska kommuner samt utses från kommunens beslutande organ.
Mandatperioden 2006–2010 fanns 14 borgarråd. Tillsammans utgör dem borgarrådsberedningen, likt existerar stadens verkställande ledning beneath kommunstyrelsen. detta främsta från borgarråden existerar finansborgarrådet, såsom även existerar ordförande inom kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsen kunna äga en alternativt flera utskott. Normalt finns en arbetsutskott, kommunstyrelsens arbetsutskott, kortat KSAU.
Fullmäktige, styrelser och nämndermot skillnad ifrån fullmäktigemötena existerar kommunstyrelsens möten inom dem flesta fall ej öppna till allmänheten. Däremot existerar kontorspersonal inom kommunen ofta föredragande, medan nära fullmäktigemötena inom princip endast enstaka stads- alternativt kommundirektör då sådan finns besitter yttranderätt nära sidan ifall fullmäktiges ledamöter.
Uppgifter
[redigera | redigera wikitext]I land bör kommunstyrelsen:
- leda samt samordna förvaltningen från kommunens angelägenheter
- uppmärksamt följa dem ämnen såsom förmå inverka vid kommunens tillväxt samt ekonomiska ställning
- från nämnder, beredningar samt anställda inom kommunen begära in dem yttranden liksom behövs
- sköta kommunens ekonomiska förvaltning
- ha uppsikt ovan nämnderna samt dem företag liksom kommunen besitter inrättat
- göra dem framställningar vilket behövs hos fullmäktige, nämnder samt andra myndigheter
- bereda alternativt yttra sig inom nästan varenda ärenden likt bör beslutas från kommunfullmäktige
- verkställa kommunfullmäktiges beslut.
Organisation
[redigera | redigera wikitext]Dessa information kräver relativt avancerade fackkunskaper vid enstaka rad områden.
Kommunstyrelsens politiker besitter därför enstaka tjänstemannaorganisation mot sitt förfogande. Dessa existerar ekonomer, jurister, samhällsplanerare, behöriga utredare, samt specialister vid EU samt internationella kontakter, upplysning m.m. Dessa arbetar vanligen inom stadshuset alternativt kommunhuset beneath enstaka ledare såsom tituleras kommunchef, kommundirektör alternativt kommunchef.
Själva organisationen kallas stadsledningskontor alternativt kommunledningskontor.
Förhållandet mellan kommunstyrelse samt kommunala facknämnder
[redigera | redigera wikitext]Kommunallagen kräver för att enstaka samhälle måste äga enstaka styrelse.
En kommunstyrelse är i bland annat Sverige och Finland en kommuns verkställande organ och dess ledamöter väljs av kommunfullmäktige, som är kommunens högsta beslutande organkommunens beslutande organ kunna även besluta för att inrätta särskilda facknämnder (exempelvis socialnämnden samt utbildningsnämnden). Tre nämnder existerar obligatoriska i enlighet med andra speciallagar inom landet. Dessa existerar valnämnden,[7] krisledningsnämnd (LEH 2006:544) samt överförmyndarnämnden (om ej kommunens beslutande organ väljer för att utse ett speciell individ mot överförmyndare).
Nämnderna inom land existerar gentemot kommunstyrelsen självständiga förvaltnings- samt beslutsorgan (så kallade myndigheter). Beslut liksom saknas från ett nämnd är kapabel ej överprövas från kommunstyrelsen.
Dock, angående en ärende existerar från ett sådan art för att detta bör beslutas från kommunens beslutande organ, därför äger ständigt kommunstyrelsen riktig för att yttra sig ovan förslaget ifrån kommitté samt kunna äga ett avvikande åsikt.
Förhållandet mellan kommunstyrelse samt kommunrevisionen
[redigera | redigera wikitext]Kommunallagen kräver även för att enstaka samhälle måste äga ett kommunal revision såsom existerar självständig ifrån kommunens verkställande kroppsdel (kommunstyrelse samt övriga nämnder).
kommunens beslutande organ utser därför efter allmänt omröstning ett kommunrevision bestående från minimalt fem oberoende kommunrevisorer vilket plats samt enstaka existerar självständiga myndigheter.
Nämnderna sätter politiska mål för sitt ansvarsområdedetta vanliga existerar för att kommunens revisorer oavsett partitillhörighet samarbetar inom arbetet tillsammans för att undersöka kommunens nämnder inklusive kommunstyrelsen samt dem kommunala bolagen. dem kommunala revisorerna existerar i enlighet med kommunallagen fria för att välja sakkunniga såsom hjälper dem för att undersöka dem kommunala verksamheterna.
inom större kommuner existerar detta vanligt för att detta etableras en revisionskontor tillsammans enstaka revisionschef medan kommunrevisionen inom mindre kommuner ofta anlitar konsulter på grund av delar från granskningsarbetet.