Vad kallar män en kvinnlig präst
Liksom inom Svenska kyrkan blev talet en förändringens tidPrästvigning från kvinnor
| Den på denna plats artikeln behöver källhänvisningar till för att behärska verifieras. Motivering: Artikeln innehåller bara en fåtal källor. Påståenden ifall olika länder samt samfund bör styrkas. Även bakgrundsdiskussionen bör kopplas mot doktrin samt teologiska källor.() Åtgärda genom för att lägga mot pålitliga källor (gärna vilket fotnoter). data utan källhänvisning är kapabel ifrågasättas samt tas försvunnen utan för att detta behöver diskuteras vid diskussionssidan. |
Prästvigning från kvinnor alternativt kvinnoprästfrågan (i Svenska kyrkan även kallad ämbetsfrågan) existerar inom kristendomen frågan angående kvinnor skall behärska vigas/avskiljas mot detta kyrkliga ämbetet liksom kyrkoherde alternativt motsvarande.
Frågan angående kvinnliga präster begränsar sig dock ej mot kristendomen.
Även inom icke-kristna religioner, utdödaÄven inom icke-kristna religioner, utdöda liksom nutida, besitter frågan diskuterats samt genomgått olika skeenden.
Prästvigning från kvinnor inom kristendomen
[redigera | redigera wikitext]Historisk bakgrund samt bibeltexter
[redigera | redigera wikitext]Frågan angående kvinnor inom prästämbetet äger tillsammans med start beneath nittonhundratalets mitt varit objekt till samtal efter för att detta beneath årtusenden varit enstaka självklarhet inom enstaka massiv majoritet från den kristna kyrkan för att dem ej förmå artikel detta.
dem likt hävdar för att kvinnor ej förmå existera präster använder vissa bibelord vilket bas (till modell 1 Korinthierbrevet 14), samt argument utifrån kyrkohistorien. Främst framhävas ett medvetande från skapelseordningen, för att detta existerar skillnad vid män samt kvinnor, samt för att denna skillnad tar sig formulering inom olika fakta inom kyrkan. dem likt hävdar motsatsen, för att kvinnor många väl kunna existera präster, använder både argument ifrån bibeln (Galaterbrevet 3) samt ett vidare medvetande kring term likt älskade, kristendomsutveckling samt omvärldsanpassning, samt för att kristendomen mot sitt väsen existerar positiv mot lika rättigheter mellan könen.
modell vid kvinnliga chef samt predikanter inom gamla testamentet existerar profeten samt domaren Debora, profeten Mirjam, profeten Hulda samt drottning Ester, samt inom nya testamentet predikanten Prisca (medarbetare mot Paulus, undervisade personligen predikanten Apollo), aposteln Junia samt diakonen samt läraren Foibe.[1] Den judiskt troende handelskvinnan Lydia inbjöd in apostlarna mot sitt bostad samt ett husförsamling bildades hos hon, troligen beneath hennes ledning.
Samtidigt förekommer anvisning ifrån Paulus för att enstaka kvinna ej bör "träda upp vilket lärare" inom församlingen, vilket lett mot oenighet angående kvinnors ämbete inom kyrkohistorien.
Prästvigning från kvinnor inom Svenska kyrkan
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar enstaka översikt från Ämbetsfrågan inom Svenska kyrkan.
I land öppnades chansen på grund av kvinnor för att bli präster nära en kyrkomöte samt palmsöndagen den 10 april prästvigdes dem inledande tre kvinnorna mot präster.[2]Elisabeth Djurle vigdes inom Storkyrkan inom huvudstaden från biskop Helge Ljungberg, Ingrid Persson inom Härnösands domkyrka från biskop Ruben Josefson samt Margit Sahlin vid S:ta Katarinastiftelsen inom huvudstaden från ärkebiskop Gunnar Hultgren.
Ett extrainkallat kyrkomöte beslöt då att tillåta prästvigning av kvinnorHändelsen ägde föregåtts från, samt skulle följas från, ett häftig samt inflammerad argumentation.
I samband tillsammans med beslutet till kvinnliga präster antogs enstaka ”samvetsklausul” var manliga präster liksom ej ville inordna sig inom kyrkoordningen vid denna fråga skulle undvika utföra detta. Denna samvetsklausul upphävdes , ungefär samtidigt vilket Lagen angående jämställdhet mellan män samt kvinnor inom arbetslivet införts inom land samt för tillfället förmå man ej bli kyrkoherde inom Svenska kyrkan angående man ej är kapabel tänka sig samarbeta tillsammans med kvinnliga präster.[3]
Prästvigning från kvinnor inom andra länder samt trossamfund
[redigera | redigera wikitext]Norden samt Baltikum
[redigera | redigera wikitext]I land vigdes tre kvinnor mot präster den 28 april Johanne Andersen, Ruth Vermehren samt Edith Brenneche-Petersen.
Den fjärde kvinnan vilket blev kyrkoherde inom den danska kyrkan fanns Helga Jensen vilket vigdes den 15 månad Norge fick sin inledande prästvigda kvinna (och blev inledningsvis inom Norden tillsammans för att utse ett kvinna mot biskop ); Island fick sina inledande prästvigda kvinnor samt inom land i norden blev tagna beslutet ifall inträde mot prästämbetet inledningsvis samt den inledande vigningen ägde lokal året därpå.
I land i baltikum vigdes Laine Villenthal mot kyrkoherde inom Estniska evangelisk-lutherska kyrkan efter ett regeländring identisk tid. Den lettiska evangelisk-lutherska kyrkan tillät kvinnor för att prästvigas dock slutade tillsammans detta samt sedan existerar prästvigning från kvinnor förbjuden, även angående detta fåtal kvinnor liksom idag existerar prästvigda tillåts verka inom ämbetet.
Enstaka kvinnliga präster vigs kvar inom den sedan andra världskriget separata lettiska exilkyrkan inom utlandet. Evangelisk-lutherska kyrkan inom Litauen äger hittills avslagit varenda ansökningar angående prästvigning från kvinnor.
Frågan om kvinnliga präster begränsar sig dock inte till kristendomenStorbritannien
[redigera | redigera wikitext]Engelska kyrkan tog beslut angående för att ge kvinnor inträde mot prästämbetet således sent likt , genom beslut inom Engelska kyrklig generalsynod. Redan nästa kalenderår blev tagna dock nya beslut liksom tillät församlingar för att ej acceptera prästvigda kvinnor.[4] Den 12 mars prästvigdes 32 kvinnor (lista vid engelska Wikipedia).
Tio kalenderår senare, , fanns 20&#;% från prästerna inom Engelska kyrkan kvinnliga präster.[4]
Inom den presbyterianska Church of Scotland tilläts prästvigning från kvinnor samt Catherine McConnachie blev inledande kvinna för att vigas mot kyrkoherde.
Tyskland samt Schweiz
[redigera | redigera wikitext]Prästvigning från kvinnor tillsammans med identisk information liksom manliga präster förekom utan officiell sanktion inom den tyska Bekännelsekyrkan beneath nazityskland, då den dåvarande kyrkoherden inom Sachsenhausen norr angående Berlin, Kurt Scharf, prästvigde Ilse Härter samt Hannelotte Reiffen Dessförinnan ägde kvinnliga diakoner tillåtits ett begränsad struktur från prästvigning inom den preussiska kyrkan ifrån , dock framförallt den pronazistiska Deutsche Christenrörelsen hämmade ett vidare liberalisering fram mot krigsslutet.
dem kvinnor liksom prästvigdes beneath denna period fick oftast vänta flera tid vid för att tillträda liksom församlingspräster.
I frikyrkorna fick kvinnor tidigt predika och inneha ledande rollerInom den bildade Tysklands evangeliska kyrka (Evangelische Kirche in Deutschland, EKD) fanns den dåvarande Evangelisk-lutherska kyrkan inom Lübeck inledande medlemskyrka för att officiellt tillåta prästvigning från kvinnor. Sedan , då Evangelisk-lutherska kyrkan inom Schaumburg-Lippe slutligen införde prästvigning från kvinnor, viger samtliga regionala medlemskyrkor inom EKD kvinnliga präster.
Däremot tillåter dem flesta gammellutheranska kyrkor inom Tyskland ej prästvigning från kvinnor, tillsammans med undantag på grund av bland annat Evangelisch-Lutherische Kirche in Baden. inom Schweiz besitter kvinnor kunnat bli präster sedan , då numeriskt värde kvinnor prästvigdes.
USA
[redigera | redigera wikitext]I USA blev Antoinette Brown Blackwell, liksom hörde mot dem kongregationalistiska samt unitariska kyrkorna, kyrkoherde redan Den anglikanska kyrkan besitter dock varit splittrad inom frågan.
Regeringen ogillade beskedet och lade fram en proposition i riksdagen om en ny lag och påminde om att kyrkans personal var statsanställd: könsdiskriminering fick inte förekommainom USA dröjde detta mot innan enstaka kvinna vigdes mot anglikansk kyrkoherde. inom The United Church of Canada äger kvinnor kunnat bli präster sedan
Romersk-katolska kyrkan
[redigera | redigera wikitext]Romersk-katolska kyrkan säger nej mot prästvigning från kvinnor, likaså dem ortodoxa kyrkorna.
flera gammalkatolska kyrkor inom Utrechtunionen införde prästvigning från kvinnor , dock samtidigt lämnade dem gammalkatolska församlingar samt den Polska nationalkatolska kyrkan inom USA såsom ej accepterade beslutet Utrechtunionen, på grund av för att istället forma den konservativa Scrantonunionen. Den polska Katolska Mariavitkyrkan, en mindre trossamfund liksom skiljdes ifrån den romersk-katolska kyrkan samt den gammalkatolska Mariavitkyrkan beneath start från talet, plats enstaka från dem allra första katolska kyrkorna såsom tillät prästvigning från kvinnor.