Varför människan är en enstöring

I frågeställningen ifall vilket vilket existerar enstaka god människa framstår ett mängd perspektiv varav några små frukter från växter vid motsägelsefulla inslag. Frågans enorma vidd spänner ifrån detta subjektiva mot själva människonaturen.

Det går knappast för att yttra för att människan antingen existerar god alternativt ond.

Hur skulle ett människa såsom enbart är kapabel hysa godhet behärska betrakta samt fördöma ondska? enstaka enkom god människa skulle svårligen behärska föreställa sig ondska samt vice versa. Hos varenda människa existerar därför ont samt gott oupplösligt förbundna.

Om jordbävningen utanför Lissabon hade som konsekvens att vad som kallades naturlig ondska blev meningslös, så hotade Auschwitz att göra det mänskliga förnuftet meningslöst

Mellan dessa sidor utspelas ett ständigt pågående kamp.

Vi existerar vare sig outtalade alternativt färdigskrivna ark. Snarare existerar oss varor från erfarenheter samt influenser, vilket påverkar hur oss handlar. Handlingar bör heller ej tas likt intäkt på grund av godhet alternativt ondska.

Säkert existerar för att ett god människa är kapabel utföra både gott samt ont. Goda intentioner utfaller ej nödvändigtvis mot detta godas favör. Bristande insikt förmå medföra lika många ont likt onda intentioner. Något likt framföder ett från flera sidofrågor: finns detta enstaka skyldighet för att äga uppfattning vid området inom vilket man agerar tillsammans med tanke vid för att ens handlingar ej bör utfalla vid en sätt liksom på grund av tillsammans med sig negativa aspekter till dem involverade?

Vår ögonkontakt vid vad likt existerar moraliskt riktig samt fel vilar inom upphöjd grad vid konventioner.

detta existerar ett sektion från moralens särmärke för att präglas från allmänna uppfattningar varigenom den blir en mindre trubbigt ”verktyg” för att applicera vid situationer från moralisk art. Inom psykologin används termen konventionell nivå rörande moralutveckling samt anger den nivå var individen tillförskaffat sig ett moralisk perception såsom inom stort stämmer överens tillsammans enstaka allmän perception.

Våra moraliska plikter

Vilka slags moraliska dygder måste oss vidmakthålla till för att kalla oss goda?

Människan är därför, som ett resultat av den evolutionära utveckling som gjort oss till en ”hypersocial” art, en mentaliserande varelse, oupphörligt upptagen av hur hon själv och andra människor fungerar i relation till varandra: Vad människor känner och tänker, varför de gör som de gör och vad deras olika reaktioner och

detta faller vid vårt moraliska ansvar för att existera åsidosätta egenintresse, dock mot vilken grad kunna detta krävas från oss för att oss utför avkall vid våra egna intressen på grund av andras skull?

Frågan är kapabel konkretiseras genom för att anföra tillspetsade modell. en sådant modell existerar var man måste välja mellan sin personlig död samt flera andras.

för att strikt följa enstaka opartisk princip tycks medföra för att man måste välja sin personlig död. detta existerar ifrån en utan partiskhet perspektiv svårt för att motivera varför ens eget liv skulle existera mer värt än en flertal andras. dock existerar enstaka sådan moralisk kod verkligen vad såsom bör krävas från vår moraliska opartiskhet?

I boken Rätt samt fel pekar författarna James samt Stuart Rachels vid hur sådana självuppoffrande handlingar förmå betecknas såsom ”moraliskt överkvalificerade” samt därmed faller utanför vad vilket förmå anses existera vår plikt.

Frågeställningens svar visar – angående man går tillsammans vid dess argumentation – för att fullkomlig opartiskhet inom altruistisk bemärkelse existerar svår för att tillämpa inom praktiken.

Det behöver ej betyda för att ett strävan mot opartiskhet existerar gagnlös. Argumentationen inom nämnda modell implicerar för att ifall den moraliskt rätta handlingen grundas inom detta opartiska måste detta bygga vid ett överensstämmelse mellan olika aktörers handlingar.

Genom historien har människan försökt hitta ett svar på vad jaget är

dock detta existerar orealistiskt för att tänka för att detta skulle finnas ett uppgjord överenskommelse ifall för att man inom ett sådan situation bör offra sig egen likt sedan omsattes inom praktiken. angående några väljer ett massiv självuppoffring inom en läge var andra ej fullfölja detta uppstår enstaka moralisk ojämnvikt.

Kan identisk krav ställas vid alla?

En svårutredd fråga existerar inom vilken grad oss bör hysa medvetande på grund av dåliga handlingar hos personer såsom befinner sig inom disharmoniska livssituationer.

existerar detta berättigat för att kräva goda handlingar från personer vilket själva utsatts på grund av dåliga handlingar alternativt liksom genomgår mentalt lidande?

Den likt erfarit ett olycklig tidig del av ett liv är kapabel likt myndig befinna sig inom en känslomässigt etapp var viljan för att utföra gott existerar begränsad.

Den olyckliga uppväxten är kapabel äga inneburit för att personen tappat bort eller missat sin tillit inför omgivningen samt existerar benägen för att vända sig försvunnen ifrån sina medmänniskor. Då liknande förluster från tillit kunna artikel svåra för att reparera beneath livets gång finns detta även försvårande omständigheter inom för att anamma rättsinnighet.

De vilket orsakats oförrätter samt blivit offer blir ibland inom en senare skede hämnare.

dock för att behärska undvara för att utdela att vedergälla något som upplevts som fel existerar ofta enstaka moralisk dygd. Hämnden återställer sällan rättvisan utan existerar snarare en formulering till vrede var offret tillsammans med sin att vedergälla något som upplevts som fel försöker övertrumfa sin vedersakares gärning.

Altruismens skenbara samt hämmande inslag

En sektion inom för att artikel ett god människa konstitueras från för att visa andra omtänksamhet genom för att likställa deras behov samt rättigheter tillsammans sina egna.

Finns jaget eller är det en illusion? Vad får synen på jaget för konsekvens för moral och politik?

detta goda inom ett papper behöver dock ej avspegla enstaka altruistisk ambition. Den såsom hjälper någon ovan gatan till för att erhålla omgivningens gillande agerar samtidigt inom egenintresse. Likaså förmå enstaka funktionellt god papper utföras likt led inom en slags självbeundran alternativt inom avsikt för att stämma in inom självidentiteten.

Egennyttiga motiv kunna således influera vad vilket skenbart existerar altruism.

Ett annat scenario existerar var den goda handlingen uppstår ur ett uppriktig vilja inför till dess osjälviska verkan, dock förhindras från för att den likt hyser ett önskan för att uträtta den begränsas. Den liksom uppfattar en behov hos ett medmänniska för att erhålla hjälp ovan gatan möjligen avstår för att hjälpa från skäl vilket för att denne känner sig rådvill alternativt skamsen inför handlingen.

Den sociala faktorn vid sättet den existerar konstruerad förmå påverka hur gärningar uppfattas, mot modell genom för att skymma intentioner hos individer.

Därför uppfattas ofta utåtriktade samt välartikulerade människor vilket mer sympatiska än dem tillsammans med motsatta attribut.

Dessa omständigheter visar för att detta förmå artikel problematiskt för att nyttja mänskliga handlingar vilket underlag på grund av för att värdera godhet.

Potentialen från ondska

Är ondska något vissa föds tillsammans alternativt existerar detta ett gömd potential hos vem likt helst?

dem flesta moderna teorier avskriver tanken vid människan vilket god alternativt ond ifrån födseln. Snarare formas denna genom enstaka ofattbar mängd inom sig oöverblickbara belägenheter. Således går detta varken för att yttra för att ett människa föddes ond alternativt för att denna blev ond genom ett bestämd händelse.

1900-talets samt möjligen bota den kända historiens största manifestation från ondska ryms inom Förintelsen.

Inom social­psykologin tittar vi på vad människor gör och forskare är överens om att alla människor kan begå såväl goda som onda handlingar, säger Magnus Lindén

Fler än 10 miljoner människor blev dödad (uppskattningar sträcker sig mellan 11 samt 17 miljoner), inom vad liksom plats en massmord inom fabriksmässig skal. Offren valdes ut efter särskilda kriterier var den största gruppen fanns judar, dock även icke-judiska polacker samt ryska krigsfångar utgjorde numeriskt värde från dem största grupperna. Hanna Arendt skriver angående detta samt hennes åsikt existerar genomskinlig.

vilket likt möjliggjorde illdådet plats ej ondska från detta exceptionella slaget. dem såsom utförde befallningarna liksom ledde mot för att miljontals människor blev dödad fanns sådana likt råkade befinna sig vid enstaka samt identisk ställe nära enstaka viss tidpunkt. detta handlade ofta angående relativt vanliga människor såsom accepterade för att bli deltagare inom denna skam på grund av detta mänskliga.

Order gavs förvisso uppifrån, dock mördandet från ovan tio miljoner – vilket fordrade tiotusentals genomförda avrättningar dagligen inom medelvärde – kunde endast utföras genom för att flera människor hjälpte mot.

Förintelsen fanns ett samverkan från flera människor samt dem likt gjorde den möjlig vid område, framför allt dem såsom plats anställda inom koncentrationslägren, agerade ej beneath tvång. dem ägde en omröstning.

Inom existentialismen betonas att människan är fri i sina val och därför alltid ansvarig för sina beslut och sin livsbana

detta plats heller ej innestängda, dem kunde rymma ifrån sitt ”arbete”.

Konklusionen för att flera tycks behärska sätta inom verket grym ondska behöver ej utesluta för att somliga "kan stå emot trycket". för att behärska avstå ett ond papper måste ibland nödvändigtvis inbegripa för att känna till vilket likt är ett ond papper.

Något såsom leder fram mot ännu enstaka frågeställning: besitter oss ett plikt för att skaffa oss uppfattning ifall handlingars goda respektive onda verkningar? angående Förintelsen tas likt historiskt modell finns detta rimliga argument till för att ett sådan uppfattning borde finnas hos envar grundad vid intuition. inom andra fall kunna detta dock existera svårare för att att fatta beslut eller bestämma något om uppfattning samt instinkt existerar införlivade.

Artikelförfattare: Oskar Strandberg
Senast reviderad: 2024-10-16