Vilka länder firar jul 25 december

För andra betydelser, titta Jul (olika betydelser).

Jul existerar enstaka huvudsakligen kristenhögtid liksom årligen firas ovan läka världen mot minne från Jesu födelse,^[3][4] i enlighet med tradtion framförallt den 25 månad (juldagen).^[5] Högtiden förbereds genom advent samt avslutas trettondedag jul såsom firas mot minne från för att dem vise männen kom fram mot Betlehem.

Julhögtiden besitter karaktär från familjehögtid till dem flesta människor inom kristna länder, dock detta förekommer även för att utan sällskap bjuds mot hemmen. Julfirandet existerar inom ljus ett blandning från religiösa samt sekulära traditioner samt skiljer sig många runt ifall inom världen. flera firar jul tillsammans med erhålla, alternativt inga, religiösa inslag.

Tidpunkten till julfirandet äger förkristna anor då man inom flera förkristna kulturer firat vintersolståndet, samt termen jul existerar forngermanskt samt associerat tillsammans Oden alternativt "Julir" alternativt "Julfar", dock idag finns många små förståelse angående detta förkristna julfirandet samt många ett fåtal från dem förkristna traditionerna besitter bevarats.

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Ordet jul existerar en nordiskt mening tillsammans med dunkelt ursprung. detta finns ej bara inom urnordiskan utan även inom gotiskan.^[6] termen skulle behärska artikel från germanskt ursprung, samt sannolikt fanns då den urgermanska formen jehwla. Ordets ursprungliga innebörd existerar omstridd, dock den förmå äga betytt "fest" alternativt "högtid".

Genom för att jämföra olika tungomål besitter man rekonstruerat för att detta urgermanska termen plats jehwla. termen lånades tidigt in inom finskan, "juhla" betyder var "högtid". Senare besitter finskan lånat in termen enstaka gång mot, "joulu" tillsammans betydelsen "jul". Uppenbarligen fanns denna plats redan enstaka massiv fest, sannolikt inom samband tillsammans midvintersolståndet, vilket kallades jul.^[7]

Det äldsta belägget till termen jul kommer ifrån en fragment Codex Ambrosianus A från den gotiska kalendern likt skrevs någon gång vid alternativt talet Fragmentet beskriver slutet vid oktober samt start vid november.

Stora delar av resten av världen firar den Så varför firar vi ”fel” dag? – Under medeltiden räknade man dygnet på ett annorlunda sätt, säger Jonas Engman på Nordiska museet till Nerikes allehanda

Månaden november existerar överskriven tillsammans "Naubaimbair: fruma Jiuleis" vilket förmå tolkas såsom "November: inledande julmånaden" alternativt "November: Månaden före jul". Omkring skrev Beda venerabilis för att anglosaxarnas kalender äger månaden "geola" alternativt "giuli" liksom förmå motsvara månad alternativt månad samt januari.

Efter kristendomens insättning använde germanerna identisk mening på grund av firandet från Jesu barnafödande likt man använt vid detta förkristna firandet.

vid talet inom England samt talet inom Tyskland började man dock kalla detta kristna firandet på grund av "Cristes Mæsse" (Kristi mässa) likt blivit "Christmas", respektive "wîhe nah" (vigda natten) såsom blivit "Weihnachten". inom dem nordiska länderna behöll man termen "jul".

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Julen besitter genom historien firats från olika orsaker samt därtill förknippats tillsammans med olika seder.

Julen besitter även äldre, förkristna anor, några från dessa existerar den romerska religionens Saturnalia samt germanska kulturers förkristna julfirande.^[8] inom samband tillsammans med Nordens kristnandekristianiserades detta germanska julfirandet, detta önskar yttra kristna traditioner infördes inom julfirandet samt julfirandet flyttades mot den månad, inom enlighet tillsammans den romersk-katolska religiös tradition.

Juldagen infaller den 25 december

Dock behölls namnet jul till den nya högtiden. inom Heimskringla från Snorre Sturlasson benämns Håkon den gode vilket den vilket kristnade Norge samt ersatte detta germanska julfirandet tillsammans detta kristna. denne stiftade i enlighet med sagalitteraturen även enstaka team för att nära tiden till detta nya julfirandet skulle samtliga förtära maltdryck samt gå vidare firandet sålunda länge ölen räckte alternativt erlägga böter.

Högtider likt firats kring vintersolståndet

[redigera | redigera wikitext]

Vid slutet från året firades inom flera kulturer/religioner ett fest på grund av för att vinna gudarnas välvilja inför detta kommande årets skördesäsong.^[9]

Den persiska guden Mitras födelsedag

[redigera | redigera wikitext]

I antikens Persien dyrkades solguden Mithra nära sidan ifall högguden Ahura Mazda.

Genom kulturella kontakter spreds inom slutet från inledande århundradet enstaka kraftigt bearbetad mithrasdyrkan mot Romarriket, var gudsgestalten fick namnet Mithras.

Juldagen innefattar kyrkligt sett även julafton (kvällen den 24 december) och julnatten (natten mellan 24 och 25 december)

Tvärt emot vilket vilket ofta påstås, firade Mithras-anhängare inom Romarriket ej Mitras födelsedag nära vintersolståndet, dock däremot firade detta romerska kejsardömet inom allmänhet den Obesegrade Solens ljus några dagar senare, 25/12, fr.o.m. tid Romerska mithrasanhängare tänkte sig Solguden såsom Mithras kamrat samt kompanjon, samt dem avbildas vid antika reliefer bredvid varandra.

inom dagens Iran firas Mitras födelsedag, Mehregan, den 2 oktober, dock skall ej förväxlas tillsammans med den iranska midvinterfesten Shab-e Yalda (21 december). inom samband tillsammans kristendomens spridning inom Rom förmå romerska traditioner äga influerat tidsbestämmelsen till firandet från Jesus barnafödande.

Saturnaliefesten

[redigera | redigera wikitext]

I antikens Rom hölls inom månad enstaka fest mot guden saturnus ära, Saturnaliefesten (latinSaturnalia).^[10] Då bytte slavar samt män roller, man gav varandra presenter^[10] samt enstaka uppsluppen stämning rådde.

Dies natalis solis invicti

[redigera | redigera wikitext]

Sol invictus, latin på grund av "Den obesegrade solen", fanns ett romersk tro relaterad mot solgudenElagabalus stjärna invictus.

Det finns även belägg på grund av för att detta inom Rom firades enstaka festival den 25 månad likt kallades Dies natalis solis invicti, "den obesegrade solens födelsedag", mot stjärna invictus ära. i enlighet med professor Steven Hijmans finns detta dock inget belägg på grund av för att detta firande föregår detta kristna julfirandet, även angående firandet från vintersolståndet vid alternativt omkring den 25 månad däremot plats väletablerat inom Romarriket.^[11]

Den forngermanska samt fornnordiska julen

[redigera | redigera wikitext]

Den förkristna julen fanns både enstaka period samt enstaka religiös festlighet liksom firades från dem historiska germanska folken beneath vintern.

dem allra första hänvisningarna mot julen existerar genom germanska månadsnamn Ærra Jéola (före jul) alternativt Jiuli samt Æftera Jéola (efter jul). vetenskapsman äger associerat högtiden mot guden Oden, hans vilda jaktverksamhet samt den anglosaxiska Modranicht (som inträffade vid julafton).

Julens speciella gud plats eventuellt Jólnir, vilket existerar en från Odens flera namn.^{[12][13][14][15]}

Uttrycket "dricka jul" förekommer på grund av inledande gången inom kvädet Hrafnsmál från Torbjörn hornklove ifrån omkring tid , var detta inom sjätte strofen sägs ifall den krigiske monark Harald Hårfager för att han ville "dricka jul" ute vid havet.^[16]

Julfirandet plats i enlighet med Snorre Sturlasson ursprungligen en blot (offermåltid) nära midvinter, detta önskar yttra mitten från januari, inom fornnordisk tro.

Den exakta tidpunkten till blotet existerar omstridd.^[8]

Den kristna julen

[redigera | redigera wikitext]

Jul kallas vid nordiska tungomål samt finska samt estniska även den festlighet såsom kristna firar den 25 månad mot minne från Jesu barnafödande natten mellan 24 samt 25 månad.

Juldagen är en av de stora högtidsdagarna inom kristenheten

Irenaeus (c. –) daterade för att Maria blev havande tillsammans Jesus den 25 mars identisk datum såsom Jesu korsfästelse i enlighet med den romerska kalendern samt för att födelsen inträffade nio månader efter, den 25 december.^[17]Sextus Julius Africanus (c. –c. ) beskrev tid för att den 25 månad, blivit detta maximalt accepterade datumet bland kristna till firandet från Jesu födelse.^[18]

Påven Liberius fastställde datum på grund av juldagen mot den 25 månad kalenderår i enlighet med enstaka äldre tolkning från 1 Mos.

skapades världen nära vårdagjämningen. Den 25 mars betraktades alltså liksom Marie bebådelsedag samt Kristi barnafödande beräknades mot nio månader därefter, 25 december.^[19] Firandet från Jesu barnafödande ersatte företrädesvis detta romerska firandet från solguden liksom hölls nära midvintern, dock även andra avgudadyrkande människor inom västerländerna firade redan sina egna typer från högtider nära midvinter.

Övergången ifrån dem gamla folkens traditioner samt seder mot kristendomen underlättades genom för att midvinter redan fanns enstaka festlighet såsom inföll 9 månader efter vårdagjämningen nära tiden runt Kristi barnafödande. vid talet ägde dock vintersolståndet samt vårdagjämningen flyttats tillbaks ca tre dygn vid bas från brister inom den julianska kalendern samt kejsar Konstantin flyttade då vårdagjämningen (men ej Marie bebådelsedag) mot den 21 mars.

Ljusets återvändande mot jorden efter midvinter äger fått symbolisera detta andliga tecknet på grund av Jesu barnafödande. Vintersolståndet infaller därför nuförtiden något tidigare vid bas från denna förändring inom kalendern.

Den västkristna kyrkan plats genom påven Liberius beslut kalenderår ursprunglig tillsammans för att fastställa juldagen mot den 25 månad (9 månader efter Marie bebådelsedag) samt samtliga länder inom väst besitter denna högtidsdag.

Inom den östkristna kyrkan besitter trettondedag jul, epifania, ofta ett starkare ställning än julen. Denna dygn firas var mot minne från Jesu dop alternativt hans barnafödande. eftersom den kristna julens inledande helgdag existerar den 25 månad, inleds helgen klockan 18 kvällstid innan, därav namnet julafton^[20].

Julen inom kyrkoåret

[redigera | redigera wikitext]

Här beskrivs kyrkoåret inom västkyrkan. östliga kyrkan kyrkoår existerar liknande. Kyrkoåret består från numeriskt värde stora cykler - påskcykeln samt julcykeln - samt ett rad enskilda helgdagar. varenda velociped består från ett förberedelsetid, ett festperiod samt enstaka efterfirningstid. Julcykelns förberedelsetid kallas Advent samt efterfirningstiden kallas inom katolska kyrkan tiden beneath året, samt inom Svenska kyrkan Trettondedagstiden eftersom den följer efter Trettondedagen.

I länder såsom Irland, Italien, Storbritannien och USA är det istället juldagen den 25 december som är huvuddagen för firande med traditionell julmat och julklappar

Källor: ^{[21][22][23][24]}

Typ från tid	Kyrkoårstid	Infaller	Liturgisk färg
Förberedelsetid	Advent	Fjärde söndagen före Jul - Dagen före Juldagen (24/12)	Violett
Festperiod	Jultiden	Julafton (kvällen 24/12) - Trettondedag jul 6/1 (katolska kyrkan) Julafton (kvällen 24/12) - Tjugondedag jul 13/1 (Svenska kyrkan)	Vitt
Efterfirningstid	Tiden beneath året (katolska kyrkan) Trettondedagstiden (Svenska kyrkan)	Tills fastan (katolska kyrkan) alternativt förfastan (Svenska kyrkan) tar nära. inom Svenska kyrkan högst 6 söndagar.	Grönt

Viktiga dagar liksom räknas mot julen

[redigera | redigera wikitext]

Dag	Tema	Bibelreferens	Infaller	Liturgisk färg	Ställning inom Stockholms katolska stift	Ställning inom landet samt Finland
Jungfru Marie bebådelsedag	Jesu barnafödande bebådas	Luk	25/3 9 månader före Jul	Vit	Helgdag mot inom land. Firas inom Svenska kyrkan vid något som ligger nära eller är i närheten vilodag
Juldagen (inklusive Julafton samt Julnatten)	Jesu barnafödande	Luk Matt Joh	25/12 (inklusive kvällstid 24/12)	Vit	Påbjuden helgdag	Helgdag
Annandag jul (andra dygn jul), den Helige Stefanos solens tid	Den förste martyren	Apg	26/12	Röd	Helgdag
Tredjedag jul Evangelisten Johannes solens tid	Apostladag	Joh	27/12	Vit	Helgdag mot
Fjärdedag jul Värnlösa barns dag	Barnamorden inom Betlehem	Matt	28/12	Röd	Helgdag mot
Nyårsdagen Åttondedag jul	Guds heliga moder Marias festlighet (katolska kyrkan) Jesu namn samt omskärelse (Svenska kyrkan)	Luk	1/1	Vit	Påbjuden helgdag	Helgdag
Trettondedag jul Epifania	De vise männen (katolska samt svenska kyrkan) Jesu dop (ortodoxa kyrkan)	Matt Matt	6/1 (Jesu dop firas inom Svenska kyrkan nästföljande söndag)	Vit	Påbjuden helgdag	Helgdag
Kyndelsmässodagen Jungfru Marie kyrkogångsdag Fyrtiondedag jul	Jesu frambärande inom templet 40 dagar äldre	Luk	2/2	Vit	Helgdag mot Firas inom Svenska kyrkan vid något som ligger nära eller är i närheten vilodag.

Viktiga dagar tillsammans med koppling mot Jul

[redigera | redigera wikitext]

Dag	Tema	Bibelreferens	Infaller	Liturgisk färg	Ställning inom land samt Finland
Johannes Döparens dag Midsommardagen	Johannes Döparens barnafödande	Luk , ,	24/6 6 månader före Jul	Vit	Helgdag. Det är då den traditionella julmaten äts och man ger varandra julklappar inom landet fast helgdag mot , därefter något som ligger nära eller är i närheten veckodag. Temat Johannes Döparens barnafödande flyttades inom Svenska kyrkan mot efterföljande vilodag tillsammans med års evangeliebok.
Aposteln Andreas dag	Apostladag	Joh Matt	30/11	Röd	Helgdag mot
Aposteln Tomas dag	Apostladag	Joh	21/12	Röd	Helgdag mot

Mindre viktiga kyrkliga dagar tillsammans med koppling mot Julen

[redigera | redigera wikitext]

Det finns även kyrkligt sett mindre viktiga dagar liksom fått enstaka massiv folklig innebörd.

• Sankt Nikolaos från Myra firas den 6 månad. denne existerar en många populärt helgon både inom öst samt väst samt firas inom flera länder denna solens tid. ett klar koppling mot julen existerar hans generositet. vid engelska heter han Santa Claus samt besitter inom populärkulturen kommit för att ta gestalten från julklappsutdelare. han existerar även delvis förebild till vår nordiska jultomte.
• Sankta Lucia firas den 13 månad.

  inom land besitter en Luciafirande tillsammans med svaga kopplingar mot helgonet planta fram. detta svenska Luciafirandet existerar ett ljusfest liksom snarast besitter koppling mot vintersolståndet.

Nyreligiösa rörelser

[redigera | redigera wikitext]

I detta nyhedniska "keltiska" årshjulet ifrån talet firar man vintersolståndet månad vilket, sedan talet, heter "yule".

Skillnader då vid dygnet julen infaller

[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt skiftar detta kristna dygnet motsvarande dagens sekulära almanacka kl 18, samt därför även inom Svenska kyrkan, dvs helgmålsringningen såsom ringer in söndagen sker kl 18 vid lördagen inom den sekulära gregorianska tidräkningen samt söndagen inom kyrkan slutar kl 18 vid den sekulära söndagen.

Innebörden existerar för att inom Svenska kyrkan startar juldagen tillsammans med julafton kl 18 den 24 månad fram mot annandagen kl 18 den 25 månad såsom pågår mot kl 18 den 26 månad. Dvs man firar ej julafton dagen före juldagen utan juldagens introduktion vid kvällstid den sekulära 24 månad. Däremot finns detta kyrkor inom olika länder likt infört detta sekulära dygnet samt firar alltså juldagen efter kl 00 den 25 månad.

Samtliga Svenska religiös helger börjar kl 18 samt slutar kl 18 samt därför även julen, nyår, högtidlig vecka före påsk, pingsten, sommarsolstånd samt söndagen.

Därför kommer tomten vid aftonen den 24 månad inom land medan inom andra länder ursprunglig efter tolvslaget.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Skälet för att dygnet skiftade kl 18 existerar för att BibelnsFörsta Mosebokensskapelseberättelse anger "Och detta blev afton samt detta blev morgon, den inledande dagen." (1 Mos ), existerar för att detta existerar tiden på grund av solnedgången, dvs kl 18 den 1 september då gud skapade världen samt den inledande dygnet inleddes.

Varpå samtliga nästa dygn logiskt även börjar kl 18, sålunda även juldagen flera tusen kalenderår senare.

Utgångpunkten på grund av den judiska samt kristna tidräkningen utgår ifrån den judiska kalenderns epok, liksom motsvarar detta beräknade datumet på grund av världens skapande, titta angående Anno Mundi.

• Den hebreiska kalendern Livryat haOlam besitter sedan medeltiden baserats vid rabbinska beräkningar från skapelseåret ifrån den hebreiska masoretiska texten (Tanakh) inom bibeln, motsvarar solnedgången vid den julianska bakåtinterpolerade kalenderdatumet 6 oktober ^[25] Samtliga judiska helger inleds nära solnedgången.
• De tidiga kristna kalendrarna samt den bysantinska kalendern Etos Kosmou, vilket användes tidigare inom Bysantinska imperiet, inom flera kristna ortodoxa länder samt inom östligt ortodoxa kyrkan baserades vid Bibelns Septuaginta skrivelse.

  Den kalendern liknar inom stort den julianska kalendern dock firar nyår 1 september samt årsräkningen Anno mundi utgår ifrån världens skapande i enlighet med moseböckerna kl 18 (solens nedgång) den 1 september (Där Västlig kristendom antog den latinska bibelöversättningen Vulgata existerar snarare enig tillsammans med den hebreiska masoretiska texten samt utgår ifrån världens alster i enlighet med moseböckerna den 1 september dock även den utgår ifrån kl 18 likt tillsammans med hänvisning mot solens minskning inom september, såsom starten på grund av detta inledande dygnet.)

På senare period besitter kyrkor inom olika länder ändrat kyrkodygnet för att artikel detsamma såsom inom den sekulära allmänna gregorianska kalenderns dygnsdefinition tillsammans början ifrån kl 00 samt ej ifrån kl

Jultraditioner

[redigera | redigera wikitext]

Julgran

[redigera | redigera wikitext]

Julgranen existerar enstaka tradition vilket delvis äger sitt ursprung inom Tyskland vid talet dock såsom inom Norden möjligen besitter förkristna anor, inom sin snarlika föregångare julstången.

beneath samt talet försågs granen tillsammans ljus. då granen kläs existerar olika inom olika länder. Exempelvis sker detta inom England inom start från månad. för att klä granen innebär för att man dekorerar den. Dekorationerna varierar ifrån område mot ställe samt färgas ofta även från familjens personlig tradition.

inom dem flesta granar sätts dock ljus, förr stearinljus, numera vanligen elektriska. nyanserade glas- alternativt plastkulor existerar vanliga.

Julklapp

[redigera | redigera wikitext]

Till jul delas detta ut inslagna gåvor såsom kallas julklapp. inom Norden, Tyskland, Polen samt Österrike öppnas julklapparna vid julafton, medan dem inom flera andra länder öppnas vid juldagen.

Julklapparna förmå delas ut från exempelvis ett jultomte, läggas beneath julgranen innan dem öppnas alternativt läggas inom ett julstrumpa.

Julmat

[redigera | redigera wikitext]

Nästan varenda större traditioner äger sin specifika föda, därför även julen. Julmat erbjuds mat eller dryck ovan bota julhelgen, var varenda solens tid är kapabel äga sin lokala alternativt regionala tradition.

Maten varierar många mellan olika länder, inom Polen samt delar från Tyskland äter man karp, inom Nord samt Sydamerika äts kalkon samt inom landet äts julskinka.

Julmusik

[redigera | redigera wikitext]

I juletider existerar toner samt låt starkt inriktade vid jultema. Julskivor spelas in från såväl barnkörer, kyrkokörer samt skolkörer liksom artister samt grupper inom pop, rock, country samt dansband.

Julpynt

[redigera | redigera wikitext]

Till julen dekoreras bostad samt bostad, dock även stadens gator samt torg, samt ej minimalt varuhus tillsammans med särskilt pynt liksom julgran, adventsljusstakar, adventsstjärnor, prydnadstomtar, julbockar, julgardiner, ljusslingor, glitter samt julkrubba. noggrann vilket tillsammans samtliga traditioner således skiljer sig julpyntet åt beroende vid ställe samt period samt detta går olika moden inom pyntet.

Jultomten

[redigera | redigera wikitext]

Jultomten existerar ett imaginär figur liksom kommer tillsammans julklappar inom juletid. han avbildas ofta såsom enstaka överviktig äldre man tillsammans med skarlakansröd luva samt långt vitt skägg. Den moderna jultomten existerar en sammansatt från sedvänja berättelser, mytiska figurer, verkliga personer, samtida berättelser samt annonsering.

beneath olika perioder samt vid olika platser äger jultomten framställts vid olika sätt samt haft olika karaktärsdrag. Uppfattningen angående jultomten varierar mellan olika platser beroende vid vilka traditionell föreställningar såsom dominerar, dock detta äger skett ett process där en blandning görs jämn och enhetlig genom för att vissa bilder samt personlighetsdrag reproduceras internationellt från exempelvis multinationella företag liksom Coca-Cola samt Disney.

Nationella traditioner

[redigera | redigera wikitext]

Finland

[redigera | redigera wikitext]

I land i norden firas allmänt lilla jul lördagen före inledande advent. Dagen besitter dock ingen officiell ställning eller tillstånd. ett betydelsefull tradition inom land i norden existerar för att julfrid utlyses.

Firningsämnet är Jesu födelse

Denna tradition är kapabel tillsammans med säkerhet spåras ända tillbaka mot talet då återkommande perioder från fred utlysta från den katolska kyrkan plats ett tradition vitt spridd ovan västra europa (Treuga Dei) dock vilket bland dem sekulära samt protestantiska staterna idag bara lever kvar inom land i norden likt ett kraftfull tradition. i enlighet med traditionen började julfreden vid Tomasmäss samt varade mot Tjugondedag jul, förbrytelse liksom begicks beneath denna tidsperiod straffades tillsammans dubbelt straff.

Idag förkunnas julfreden vid julafton då domkyrkans ur slagit tolv, från stadssekreteraren vid balkongen inom Brinkala byggnad nära Gamla Stortorget inom Åbo. Texten vilket läses upp existerar bevarad likt enstaka muntlig tradition ifrån talet samt läses både vid finska samt svenska. Ytterligare enstaka betydande tradition existerar Julbastubad, s.k.

"Joulusauna". mot skillnad ifrån vanligt bastubad, liksom oftast sker vid kvällstid, sker Julbastubad vid dagtid.

Kina

[redigera | redigera wikitext]

I Kina firas officiellt ingen jul (undantag existerar Hongkong samt Macau), detta förmå firas från dem trogna kristna inom skymundan. vid senare tid besitter även kineser liksom existerar sekulära alternativt tillhör ett ytterligare trosuppfattning än kristendomen börjat uppmärksamma julen, detta gäller framförallt ungdomar samt människor inom yngre medelåldern bosatta inom dem stora städerna längs landremsa vid havet.

Julen besitter blivit ett "modern" samt "internationell" helg på grund av dem unga likt dem kunna producera egna nya traditioner kring.

Julfirandets genombrott stöter dock vid hinder, maximalt genom konkurrensen ifrån detta kinesiska nyåret (infaller inom slutet från januari alternativt start från februari), likt existerar den festlighet vilket maximalt liknar den västerländska julen, dels genom pyntningen, dels genom för att man då äger ledigt samt familjerna samlas igen.

Regimen inom Peking besitter ej heller genom år sett vid firandet från västerländska alternativt religiösa högtider tillsammans med blida ögon.

Mexiko

[redigera | redigera wikitext]

Julhögtiden inom Mexiko (Maratón Guadalupe Reyes) omfattar perioden ifrån den 12 månad mot den 6 januari.

Källa:^[26]

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt firas den svenska julhögtiden tillsammans start den 24 månad (julafton), följt från juldagen, annandag jul, mellandagarna, nyårshelgen (där nyårsfirandet normalt ej räknas vilket ett sektion från julfirandet, även angående nyår infaller beneath juletid samt nyårsdagen existerar enstaka helgdag såsom firas mot minne från Jesu omskärelse) samt trettondagen, samt avslutas den 13 januari (Tjugondag Knut) då "julen dansas ut".

inom Norden överlämnas julklappar beneath julafton mot minne från dem tre vise männens presenter - fram mot talet gavs dessa från Julbocken - något vilket inom andra delar från den kristna världen sker nära andra tidpunkter. detta finns enstaka kraftfull tradition för att ge gåvor mot behövande beneath jul. inom kristendomen existerar högtidlig vecka före påsk den viktigaste högtiden sett ur teologisk synvinkel,^[27] dock inom bland annat Norden existerar advent samt jul årets viktigaste familjehögtid, samt även den tidpunkt vid året då flest besöker olika kyrkor.

Julfirandet inom landet besitter inslag ifrån asatro samt kristendom samt nordiska samt germanska traditioner ifrån vikingatiden samt vidare. inom samt tillsammans Sveriges kristnande kring mitten från talet började dem kristna samt asatroende traditionerna för att blandas. dem flesta nutida traditionerna härstammar ifrån talets nationalromantik samt talets amerikanska inflytande.^[8]

I landet pågår den kristna julen ifrån julaftons natt, 24&#;december, mot Tjugondedag Knut den 13 januari.

("Tjugonde ljus Knut dansas julen ut".) i enlighet med kristen synvinkel existerar den viktigaste tiden den fram mot trettondagen, 6 januari, dock julen pågår i enlighet med kyrkoåret egentligen mot samt tillsammans med ljusets dag, 2 månad, ursprungligen, dock Svenska Kyrkan besitter flyttat detta mot närmast liggande vilodag.

I detta sekulära svenska utgör adventstiden enstaka slags upptakt inför julen, samt julfirandet når topp sedan beneath julafton.^[28] inom kalendern existerar julhelgen avslutad tillsammans mellandagarna.

inom detta svenska julfirandet ingår enstaka mängd företeelser. Kring mitten från talet dök dem inledande klädda granarna upp inom land. vid talet blev detta allt vanligare tillsammans med julgran inom dem borgerliga hemmen samt man började importera tyska julgransprydnader. Idag kläs granen oftast dagarna före julafton.

inom Ersta diakonianstalt inom huvudstaden började man för att varenda vilodag inom advent tända sju ljus inom ett gran. ersattes adventsgranen tillsammans med adventsljusstaken såsom besitter fyra ljus. Denna svenska tradition besitter sedan spridit sig runt angående inom världen främst genom möbelföretaget IKEA. Julen existerar förknippad tillsammans Lucia, julklappar, pepparkaksbak samt julmat, samt man brukar städa, stöpa ljus, stoppa korv, koka hård karamell samt annat julgodis, ta fram julprydnader samt klä ett gran.

vid senare kalenderår besitter man inom land infört traditionen ifrån katolska länder för att fira midnattsmässa beneath natten mellan julafton samt juldagen.

Julklappar började delas ut vid talet. Traditionen inbjöd för att givaren smög fram mot mottagarens ingång såsom man ljudligt klappade vid, slängde in gåvan genom dörren på grund av för att sedan löpa därifrån - vilket existerar ursprunget mot termen "julklapp".

vid talet började man rimma mot paketen vilket existerar enstaka tradition hämtad ifrån antikens Rom. beneath talet utbredde sig traditionen för att detta fanns julbocken likt delade ut klapparna. Julbocken fanns helgonet Sankt Nikolaus kompanjon. Firandet från S:t Nikolaus ägde försvunnit inom samband tillsammans med reformationen dock julbocken levde vidare vilket julsymbol.

beneath talet blev pepparkakor samt glögg ett sektion från den svenska jultraditionen samt egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser skarlakansröd blev betydande. Kring slutet från talet började Jenny Nyström ge ut vykort tillsammans ett färsk typ från tomtar samt svenskarna började skicka julkort.

Kring mitten från talet började speciella julfrimärken för att ges ut. nära slutet från talet påbörjades även den sammanblandning från S:t Nikolaus, julbocken samt den svenska gårdstomten vilket kom för att bli jultomten vilken tog ovan julklappsutdelningen.

Under talet äger inledningsvis radio samt sedan TV fått enstaka avgörande roll till julfirandet.

lanserades den inledande adventskalendern inom papp samt identisk kalenderår lanserades den inledande elektriska adventsljusstaken. sändes Kalle Anka samt hans vänner på grund av inledande gången vid julafton vilket sedan blivit enstaka tradition klockan 15 varenda julafton. identisk kalenderår slog julstjärnan igenom såsom julblomma.

Senare äger även Sagan ifall Karl-Bertil Jonssons julafton blivit enstaka tradition vid TV. sändes den inledande julkalendern vid TV samt detta förekommer även enstaka inom radion.

Andra traditioner existerar julskyltningen liksom startar tillsammans skyltsöndagen, liksom oftast ligger redan sista helgen inom november, annonskampanjer, julmusik, julmat tillsammans med bland annat risgrynsgröt, julskinka, julkorv, vörtbröd, julbord, lussekatter, nötter, julmust samt julöl, jultidningar samt julstädning.

Efter julhelgen följer mellandagsrean, såsom vanligtvis tar slut någon gång inom januari.

Jul existerar inom land ett familjehögtid. Jultiden äger vilket enstaka resultat från detta blivit ett pina på grund av somliga människor såsom existerar ensamstående alternativt marginaliserade. flera människor känner även stress samt bekymmer på grund av för att julen bör bli misslyckad, något likt bland annat karikerats vilket "Det farliga kommer" inom TV-julkalendern Jul inom Mumindalen ifrån efter Tove Janssons skrivna verk.

inom mindre orter existerar dem flesta restaurangerna stängda beneath julhelgen, även vid julafton, trots för att detta ej existerar ett skarlakansröd dygn. Julen existerar även enstaka tidsperiod då flera människor ägnar sig åt välgörenhet.^[29] Flera ideella organisationer engagerar sig ytterligare beneath julen samt erbjuder utan sällskap, hemlösa samt socialt utslagna julstämning genom för att anordna julbord tillsammans skänkta livsmedel, möjligen åtföljt från underhållning.

Liknande festligheter

[redigera | redigera wikitext]

Julfirande alternativt liknande fanns redan bland flera äldre människor. Några liknande fester existerar judarnas "chanukka" (tempelinvigningsfest), grekernas "chronia" samt romarnas "saturnalia". Nutidens firande baseras vid kombinationer från dessa festligheter. mot modell härrör traditionen för att ge julklappar ifrån romarnas saturnalia samt för att tända ljus ifrån nordbornas jul, såväl likt den judiskachanukka.

Mörkret existerar troligen upphovet mot den nutida skandinaviska traditionen för att placera ljusstakar tillsammans ett rad från ljus (fyra, alternativt fler) inom fönstret beneath månad.

Jehovas vittnen tar avstånd ifrån allt julfirande, liksom ifrån firande av födelsedag, vid bas från för att detta inom rörelsen uppfattas äga hedniskt ursprung.^[30][31]

Galleri

[redigera | redigera wikitext]

• Adventsljusstake tillsammans fyra vita ljus

• Sång vid andra advent.

• En julgran vid en torg.

• Juldans.